Hoppa till innehåll

Råtta social struktur

I det vilda

Vilda Brunråttor lever i kolonier med ett komplext socialt samspel.1,2 Inom gruppen finns en rangordning som medlemmarna förhåller sig till där hierarkin bland annat bygger på råttornas storlek, ålder och erfarenhet.1,2 Tamråttor har ett oerhört stort utbyte av varandras sällskap och skall därför inte hållas ensamma.3 De leker tillsammans, sover tillsammans och putsar varandra. De letar mat och jagar tillsammans. De har ett samspel och utbyte som en människa aldrig kan ersätta. Att skaffa en ensam råtta med syftet att den ska ”präglas på människan” och i tron om att man som människa kan ersätta dess flock är både elakt, olagligt och fullkomligt onödigt. Råttor blir inte mindre tama för att de är flera. De blir både lyckligare och troligtvis därför även trevligare om de får en kompis. En ensam råtta är en olycklig råtta (med mycket få undantag för individer som visat aggressivitet mot flertalet andra artfränder trots många introduktionsförsök).

Det lättaste brukar vara att införskaffa två eller flera unga individer tillsammans redan från början. Oftast fungerar det jättebra med både hongrupper och hangrupper!

Hanar som vistas tillsammans från ung ålder kan dock ändra sitt beteende när tonåren närmar sig och hormonerna ökar (runt sju månaders ålder). De kan då börja testa sin styrka för att göra upp rangordningen. Ofta är det harmlöst och de lugnar sig när rangordningen är fastställd men det händer att det går över styr. Ibland ploppar negativa beteenden upp plötsligt i denna ålder och förvånar ägaren. Därför gäller det att som ägare hålla ett öga på dem så att man hinner separera dem om det blir allvarliga bråk. Skulle detta hända kan man antingen prova en ny introducering eller kastrera. Kastrering kan minska aggressivitet mellan hanar samt möjliggöra för honor och hanar att vistas tillsammans.


Se upp för smittor!

Risken finns att nya individer för med sig smittor, särskilt om de köps på mässor eller i butik. Köper du av en seriös, registrerad uppfödare så fråga om de har haft problem med rossel eller andra smittsamma sjukdomar. En smitta kan ta lång tid innan den visar sig och orsakar problem.

Har du många djur hemma, rekommenderas det att nya individerna sätts i karantän sex veckor. Det är bäst att skaffa minst två nya råttor då, så att de slipper sitta ensamma. Detta är för att du ska ha en chans att upptäcka eventuella hälsoproblem innan smitta hunnit ske.

Introducera nya råttor

En introduktion kan ta olika lång tid beroende på många faktorer.Som med de flesta gnagare går det ofta lättare med unga individer. Att föra samman vuxna individer kan vara knepigt ibland men med tid och tålamod går det ofta bra.

Det finns flera olika metoder att föra ihop nya råttor på. En metod som fungerar bra för vissa individer kanske fungerar sämre för andra så det gäller att prova sig fram eller hitta det sätt som fungerar bäst för en själv.

Ett första möte på en neutral plats:

Att börja med detta steg är ofta bättre än att först låta dem träffas separerade av galler. Gallret kan nämligen skapa en onödig spänning mellan individerna. De flesta börjar därför med att låta råttorna träffas på en neurtral plats där ingen av dem brukar vistas. Till exempel ett bord, en säng utan kuddar eller ett badkar. Poängen är att ingen av dem ser platsen som sitt revir. Undvik att ha en massa saker närvarande här, en plan yta är bättre. Övervaka mötet noga.

Den dominanta råttan kommer troligen att hävda sin dominans genom att brotta omkull den andra råttan, som då förhoppningsvis ger sig och piper till. Om introduktionen skett på rätt sätt och inga tecken på aggressivitet uppvisas bör de låtas göra upp denna rangordning utan att separeras. Så länge ingen kommer till skada.8

Det är viktigt att förstå råttans signaler för att kunna veta om det behöver avbrytas. Exempel på hotfulla beteenden kan vara att råttan blåser upp sig, reser ragg, vaggar från sida till sida, piskar med svansen eller revirmarkerar överdrivet mycket.

De får inte skada varandra men lite pip och dominansbrottning är normalt. Beroende på hur detta möte går väljer man hur man vill gå vidare. Tid och antal upprepningar av detta steg beror helt på hur bra man tycker att det går. Går det bra kan de få vara tillsammans en längre tid under övervakning.

Du kan sedan välja att antingen sätta råttorna tillsammans i en nystädad bur eller att köra tråkbursmetoden som beskrivs längre ner.

Ett vanligt scenario vid introduktioner är att den dominanta råttan vill nosa den andra i rumpan, varpå denna blir rädd och försöker fly. Detta gör den dominanta råttan frustrerad och situationen utvecklas snabbt till en jakt. Om detta sker är tråkbursmetoden ett bra nästa steg.


Försiktiga åtgärder:

Blir det allvarliga slagsmål vid första mötet, där råttorna kommer till skada, kan det behövas gå försiktigare fram. Här kommer några tips på olika åtgärder som uppfödare tipsat om för att underlätta sammanföringen mellan råttor, på ett mer försiktigt sätt. Låt det alltid gå minst 30 minuter utan hotfullt/aggressivt uppvisande innan du går vidare med introduceringen: 4,5,6,7,8

  • Låta råttorna vistas i olika burar som får stå nära, men inte helt intill varandra under en period. Detta för att råttorna ska vänja sig vid varandras närvaro utan att kunna bråka. Många avråder dock från detta eftersom det även kan bygga upp frustration.
  • Byta plats på något mellan burarna så att de får utforska varandras doft. Tex filtar.
  • Låta råttorna byta bur med varandra några gånger. Detta kan göras fram och tillbaka flera gånger.
  • Maskera råttornas naturliga kroppslukt och få dem att lukta lika dant innan de ska träffas. Vissa gör detta genom att bada råttorna med samma schampo innan de möts. Andra placerar vaniljextrakt vid nos och rumpa på båda råttorna. Vissa placerar lite cocosfett i pälsen på råttorna för att få dem att börja tvätta varandra och ”bonda”.
  • Ny bur. Ny inredning.

Tråkbursmetoden:

Denna metod går ut på att man låter råttorna vistas i en trång och tråkig bur ett tag för att de inte ska kunna undvika eller jaga varandra. De SKA ha tråkigt här. Det är ett effektivt sätt att få dem att vänja sig vid varandras närhet. Vissa använder även denna metod på redan etablerade grupper där råttorna behöver knyta lite bättre band till varandra. För att uppmuntra dem att putsa varandra kan man kladda lite cocosfett i pälsen på dem. Vissa är rädda att prova denna metod och menar att det är rent av elakt att använda den. Första gången jag hörde om metoden tänkte jag likadant men har definitivt ändrat uppfattning om det. Det är visserligen frustrerande att se sina älsklingar trängas och ha tråkigt men tänk på att det bara är tillfälligt. Det gäller att hålla ut eftersom det är en mycket effektiv metod som har hjälpt otroligt många råttägare att få råttor som trivs bra ihop.

  • I det första steget skall buren vara stor nog för dem att sträcka ut sig på, men inte så stor att de kan undvika varandra. Många använder en transportbur. I buren skall ingen inredning finnas eftersom den lätt skapar revir-gnabb. Enbart strö på bottnen, utspritt foder samt minst två vattenkällor.
  • När råttorna sover tillsammans och allt ser lugnt ut går man över till en medelstor tråkbur med samma innehåll som den lilla. Till exempel en liten hamsterbur.
  • Steget efter det är att man testar att sätta in en sak i buren, till exempel en hängmatta. Om allt går bra kan man sätta in fler inredningsprylar, en i taget.
  • När råttorna väljer att sova fridfullt tillsammans trots inredning placeras de i en ordinarie bur som är noga rengjord. Låt bottenmaterialet flytta med in från tråkburen. Även här kan man välja att sätta in inredningen stegvis, en sak i taget då man ser att allt går bra. Hur länge de behöver vistas i varje bur varierar från fall till fall. Ibland kan det räcka med några timmar och ibland tar det dagar innan man känner att de är redo för nästa steg.

Här är en länk till en mer utförlig beskrivning av Tråklåde-metoden. Länk

Referenser

http://animaldiversity.org/accounts/Rattus_norvegicus/ Downloaded on 11 April 2016

Calhoun, J. 1962. The Ecology and Sociology of the Norway Rat. Bethesda, MD: U.S. Department of Health, Education and Welfare. Full-Text available at: http://ia800203.us.archive.org/5/items/ecologysociology00calh/ecologysociology00calh.pdf

SJVFS 2019:15 Saknr L 80 Kap 8. 

http://ratclub.org/ratcare_intros.htm Downloaded on 11 April 2016

http://ratguide.com/care/behavior/introducing_rats.php Downloaded on 11 April 2016

http://www.rmca.org/Resources/aintro.txt Downloaded on 11 April 2016

http://www.rat-care.com/introductions.html Downloaded on 11 April 2016

http://www.ratfanclub.org/newrat.html Downloaded on 11 April 2016