Är det något råttorna har gemensamt med oss människor så är det förmågan att verkligen njuta av god mat! Mat och gott sällskap är det bästa många råttor vet. Känner du igen dig?
Den största delen av råttans födointag sker på natten.1,2 En vuxen råtta i fångenskap äter ca 15-25 g torr föda per dag.1,2 Dräktiga och digivande honor har ett ökat behov av vissa näringsämnen.4 Om de inte får i sig tillräckligt med näring kan det resultera i både viktförlust och bristsjukdomar.4,5
En bra kost förebygger många sjukdomar hos råttan.
NÄRINGSBEHOV
Näringsbehovet kan skilja sig åt markant mellan olika arter av gnagare. Det finns även andra faktorer än arttillhörighet som påverkar vilken kost ditt djur behöver. Till exempel dess ålder, livsfas och hälsa.4,5 Råttor är omnivorer, precis som människan.6 Det betyder att de äter både vegetabilisk och animalisk föda. Brunråttan är en överlevare och anpassar sina matvanor efter miljön de lever i.6 De är även koprofager vilket betyder att de har två sorters bajs varav det ena äts upp.4 Detta gör de för att tillgodogöra sig mer näring.4 De får då i sig viktiga vitaminer som mikroorganismer i tarmen har producerat.4 Det har utförts en hel del studier gällande råttans näringsbehov.4
Det finns en bok som jag varmt kan rekommendera för den som vill lära sig mer om hur man komponerar en bra kost till sina råttor: ”The scuttling gourmet”, skriven av Alison Campbell.5 Denna bok betraktas av många som en råttmats-bibel. Det som är så bra med just denna bok är att författaren baserar sin fakta på forskning (med källhänvisningar) samtidigt som hon uppvisar bred kunskap och förståelse för kroppens sätt att hantera näringsämnen.”Nutrient Requirements of Laboratory Animals” av The National Research Council7 anger specifika värden för råttors näringsbehov. När man läser deras tabell är det viktigt att förstå att värdena gäller lättsmälta labbfoder, så kallade ”purified diets”. Tabellens värden gäller inte foder av naturliga råvaror. Foder du köper i djuraffär eller egenblandade foder består av naturliga råvaror. Då råttan äter dessa foder kan kroppen inte tillgodogöra sig all näring och de behöver få i sig mer av näringsämnen än om de äter ett labbfoder.
Protein
Behovet av protein varierar under råttans livsfas.4 För en färdigvuxen råtta är 12-14% protein lagom medans det för äldre individer räcker med 10-12 %.5 Växande individer och dräktiga eller digivande honor kräver så mycket som 23-28 %.5 En del av råttans proteinkälla bör ha animaliskt ursprung för att täcka upp behovet av alla viktiga aminosyror.5 Sojaprotein kan dock vara nästan likvärdigt med animaliskt protein om aminosyran Metionin tillsätts.8,15 Spannmål och ris innehåller gott om Metionin.
Om råttor skall leva på en vegetarisk diet utan att utveckla brister krävs en varierad kost med kompletterande ingredienser så som soja, bovete, quinoa och groddade bönor.15 Överdriven proteinkonsumtion bör undvikas då det kan innebära en påfrestning för njurarna.5,9
Kolhydrater
Kolhydrater utgör den största andelen av råttans föda men det är viktigt var kolhydraterna kommer från. Snabba kolhydrater som socker är inte alls bra för råttan.10 De behöver istället långsamma kolhydrater, till exempel från spannmål. Dolt socker brukar finnas i flera sorters smådjursgodis och även i många gnagarblandningar, därför gäller det att läsa innehållsförteckningen på allt man ger dem för att undvika ingredienser som socker, fruktos, sackaros, glukos, laktos, maltos, sirap, honung, melass med mera.
Det finns specifika sockerarter som har visats främja tarmhälsan. Dessa brukar betäcknas FOS, MOS eller XOS och tillsätts ibland medvetet av fodertillverkare för sina positiva egenskaper.
Fett
Ett hälsosamt råttfoder innehåller omkring 5 % fett.5 Särskild anpassning kan självklart behöva göras för överviktiga, underviktiga eller sjuka individer. Övervikt är ett vanligt problem hos tamråttor, vilket även visats öka risken för tumörbildning, stroke och diabetes.5
Fibrer
En fiberhalt på upp till 10 % är okej för råttor.11 Då fiberhalten ökar blir fodret svårsmält och näringen mindre tillgänglig.
En kropp kan sällan absorbera all näring i ett foder, hur mycket av ett ämne som faktiskt tas upp av kroppen varierar beroende på olika faktorer. Hög fiberhalt gör att näringsämnen blir svårare att absorbera, därför behöver fodret oftast innehålla mer av vissa näringsämnen när fodret är svårsmält.
Vitaminer och mineraler 4
Följande tabell är baserad på laboratoriestudier och lättsmälta labbfoder. Den anger minimumbehovet av olika mineraler och vitaminer per kg föda.
.
Minerals | Ungar & vuxna | Dräktiga och digivande honor | |
Calcium | g | 5.0 | 6.3 |
Chlorideh | g | 0.5 | 0.5 |
Magnesium | g | 0.5 | 0.6 |
Phosphorus | g | 3.0 | 3.7 |
Potassiumh | g | 3.6 | 3.6 |
Sodium | g | 0.5 | 0.5 |
Copper | mg | 5.0 | 8.0 |
Iron | mg | 35.0 | 75.0 |
Manganese | mg | 10.0 | 10.0 |
Zinci | mg | 12.0 | 25.0 |
Iodine | µg | 150.0 | 150.0 |
Molybdenum | µg | 150.0 | 150.0 |
Selenium | µg | 150.0 | 400.00 |
Vitamins | |||
A (retinol)j | mg | 0.7 | 0.7 |
D (cholecalciferol)k | mg | 0.025 | 0.025 |
E (RRR-α-tocopherol)l | mg | 18.0 | 18.0 |
K (phylloquinone) | mg | 1.0 | 1.0 |
Biotin (d-biotin) | mg | 0.2 | 0.2 |
Choline (free base) | mg | 750.0 | 750.0 |
Folic acid | mg | 1.0 | 1.0 |
Niacin (nicotinic acid) | mg | 15.0 | 15.0 |
Pantothenate (Ca-d-pantothenate) | mg | 10.0 | 10.0 |
Riboflavin | mg | 3.0 | 4.0 |
Thiamin (thiamin-HCl)m | mg | 4.0 | 4.0 |
B6 (pyridoxine)n | mg | 6.0 | 6.0 |
B12 | µg | 50.0 | 50.0 |
BASFÖDA
Foderblandningar
Det finns många olika gnagarblandningar på marknaden, vissa med väldigt dåligt innehåll men några som är helt okej. Foderblandningar med mycket torkad frukt och syntetiska färgämnen bör undvikas. En annan sak som är viktig att komma ihåg är att en välbalanserad blandkost blir obalanserad om djuret inte äter alla bitarna utan bara de godaste. Detta kan lätt leda till näringsbrist vilket i sin tur kan orsaka olika sjukdomar.4,5 Fyll därför inte på skålen innan du sett att råttorna ätit av alla bitar.4,5
Enformiga foder/pellets
Ett foder där alla bitar ser likadana ut brukar ha en noga uträknad balans av de näringsämnen arten behöver. Än en gång är det viktigt att titta på innehållsförteckningen och näringsanalysen så att det passar just ditt djur. Dessa foder har fördelen att råttorna inte kan selektera (dvs endast välja ut de godaste bitarna). Nackdelen med att bara ge enformiga foder kan vara att de går miste om den berikande sysslan att få välja och skala sin mat.
Det finns bättre och sämre märken. Selective, Versele laga Complete, Britt Care och Oxbow är bra märken.
Läs noga på förpackningen
Även om det står ”komplett foder” på förpackningen gäller det att läsa innehållsförteckning och näringsanalys ordentligt. Det finns inget foder som ensamt tillgodoser ALLA individers behov eftersom näringsbehovet varierar mellan olika livsskeden.
Vissa kommersiella foder lämpar sig mer än andra, Vissa innehåller på tok för mycket socker, fett och konstgjorda färgämnen. En del innehåller även för lite av vissa vitaminer och mineraler så håll ett öga på näringsanalysen!
Vad är bäst?
Gnagarblandningar brukar vara mer populära än pellets när råttorna själva får välja men risken är då stor att de selekterar. En lösning som ger fördelarna av båda fodertyperna är att erbjuda ett enformigt foder/pellets av bra kvalité som bas men även ge lite av en bra fröblandning var kväll i form av berikning. Blandningen kan då med fördel spridas ut i buren och gömmas här och där så att råttorna får ägna sig åt födosök. Du behöver aldrig vara orolig för att de inte ska hitta maten, de är fenomenala på att hitta mat som ligger gömd. Genom att ge mindre av blandningen än vad råttorna äter på ett dygn, så kommer de även att äta av pelletsen.
Blanda eget foder?
Fördelen med att blanda eget foder är att man vet exakt vad som finns i det. Genom att välja råvaror av hög kvalité och med bra egenskaper kan fodret bli riktigt bra. Det finns dock många svårigheter med att blanda eget foder som är viktiga att lyfta fram.
De tips och recept som går att läsa på svenska forum och webbsidor bör tas med en nypa salt. Få har den kunskap och förståelse som krävs för att fodret ska få rätt innehåll och balans mellan de olika näringsämnena.
Egenblandat foder som till största del består av säd och fröer, har automatiskt en brist på bland annat kalcium, koppar och vitamin D3.5 Dessa brister kan få förödande konsekvenser för djurets hälsa.
Det gäller att ha bra kunskaper om näringslära, djurets behov och hur man ska kompensera för olika brister för att kunna komponera ett balanserat foder. Självkomponerat foder kan annars göra mer skada än nytta och det kan det gå riktigt illa! Om du följer rekommendationerna som medföljer våra B-naturalprodukter kan du lita på att djuren har ett bra basfoder.
FÄRSKFODER/TILLSKOTT
Försök att fokusera mest på saker du kan ge helt färskt, så som grönsaker, örter, groddar och insekter. Frukt innehåller mycket fruktsocker och bör ges med måtta.
Tänk på att skölja råvarorna noga först. När det gäller små djur är det säkrast att hålla sig till KRAV-märkta produkter eller plocka själv i naturen. Det finns ett stort antal färska örter och bladväxter som går bra att plocka utifrån. Försäkra dig först om att de inte är giftiga för smådjur, tänk även på att växterna ej får vara besprutade och plocka inte nära trafikerade vägar eller stigar där folk rastar sina hundar. Linser, frön och hela korn av spannmål kan med fördel groddas. Grodda med hygieniskt säkra tekniker. Annars bildas lätt mögel bland groddarna och de blir mer skadliga än nyttiga. Insekter brukar vara populärt, både torkade och levande men de måste vara köpta eller odlade eftersom vilda insekter ofta bär på parasiter.
Hur mycket ska man ge? Råa, nyttiga grönsaker kan du ge mycket och ofta av utan någon risk. Proteinrika saker så som kött och ägg räcker att du ger någon gång i veckan (oftare till unga individer, mödrar och dräktiga honor).
Genom att erbjuda varierat och nyttigt färskfoder var eller varannan kväll ökar chansen att näringsbehovet täcks upp.
Vitaminer och mineraler
Vissa kommersiella helfoder innehåller redan allt råttorna behöver och du slipper tänka på tillskott.
Om du ger hemmablandat foder som bas behöver du ge tillskott av det som saknas i fodret. Vanligtvis är det kalcium, koppar och vitamin D3 som behöver kompenseras. Beroende på hur du har blandat och vad du ger för färskfoder kan även andra kompletteringar behöva göras.
Hö?
Råttor har inget behov av att äta hö men det är inte skadligt om de äter lite av det. Hö innehåller mycket fibrer som kan försämra kroppens upptag av viktiga näringsämnen.
Saltsten
Undvik saltsten, salt i överflöd kan vara skadligt för smådjur.
VATTEN
Färskt vatten ska ständigt finnas tillgängligt. Vattenskålar kan användas men bör placeras på högre plan. Vattnet måste då bytas och skålen rengöras dagligen. Många föredrar vattenflaska för att undvika att vattnet blir smutsigt eller välts ut. Nytt vatten bör ges dagligen och flaskan rengöras noggrant minst en gång var 14 dag.12
GODBITAR
Eftersom det finns så mycket nyttigt som råttor tycker om finns det ingen anledning att ge dem onyttigt godis. Många sorters smådjursgodis som säljs i butik är direkt olämpliga att ge dem. Det finns många godsaker som är nyttiga i lagom mängd: Sädeskorn, havregryn, osockrade frukostflingor, puffat ris, frön, mjölmask, torkade grönsaker och örter.
Godbitarna är ypperliga att använda som belöning vid träning, eller som aktivering och berikning. De kan gömmas eller spridas ut i buren för att trigga igång djurets naturliga födosökbeteenden!
Vad säger lagen? 13
Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder.
Referenser:
1 Sidlo J, Zaviacic M, Kvasnicka P (1995) Night and day differences in the food-intake of laboratory rats Wistar and Koletsky strains. Bratisl Lek Listy.(12):655-7.
2 Ulman E A, Compton D, Kockanek J (2008) Measuring Food and Water Intake in Rats and Mice. Research diets, ALN Magazine
4 https://www.nap.edu/read/4758/chapter/4
5 Alison Campbell (2015) The scuttling gourmet. Fourth edition.
6 http://animaldiversity.org/accounts/Rattus_norvegicus/
7 https://www.nap.edu/catalog/4758/nutrient-requirements-of-laboratory-animals-fourth-revised-edition-1995
8 Hajos, G., et al. (1996) Effects of Proteolytic Modification and Methionine Enrichment On the Nutritional Value of Soya Albumins For Rats. Nutri. Biochem. 7:481-487
9 Aparicio VA1, Nebot E, García-del Moral R, Machado-Vílchez M, Porres JM, Sánchez C, Aranda P (2013) High-protein diets and renal status in rats. Nutr Hosp. 28(1):232-7
10 Laura G. Sánchez-Lozada, Edilia Tapia, Adriana Jiménez, Pablo Bautista, Magdalena Cristóbal, Tomás Nepomuceno, Virgilia Soto, Carmen Ávila-Casado, Takahiko Nakagawa, Richard J. Johnson, Jaime Herrera-Acosta, Martha Franco (2007) Fructose-induced metabolic syndrome is associated with glomerular hypertension and renal microvascular damage in rats. American Journal of Physiology – Renal Physiology Published 8 January Vol. 292 no. 1
11 Peter Wen-Shyg Chiou, Bi Yu, Chung-Yi Kuo (2000) Comparison of Digestive Function Among Rabbits, Guinea-Pigs, Rats and Hamsters. I. Performance, Digestibility and Rate of Digesta Passage. Journal of animal science 13(11): 1499-1507
12 Determination of Organic Matter Buildup in Rodent Water Bottles over a 14-Day Period. Luo and G.B. Mulder. Available at: http://www.criver.com/about-us/eureka/wp-content/uploads/AALAS_2011_Organic_Matter_Buildup_in_Water_Bottles1.pdf
13 SJVFS 2014:17 Saknr L 80. Kap 8, § 22 Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf
14 Yu HC, Burrell LM, Black MJ, Wu LL, Dilley RJ, Cooper ME, Johnston CI (1998) Salt induces myocardial and renal fibrosis in normotensive and hypertensive rats. Circulation. 1998 Dec 8;98(23):2621-8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9843472
15 https://shunamiterats.co.uk/2016/09/18/can-your-pet-rat-be-a-vegetarian/