Hoppa till innehåll

Råtta Bur och inredning

Yta

Vid val av bur har både bottenytan och höjden stor betydelse. Exakt hur mycket yta råttorna behöver för att må bra kan variera mellan olika individer men större bur ger lyckligare djur och mer plats för rolig inredning som håller dem sysselsatta.

Den svenska lagen om minsta tillåtna yta för tamråttor är 0,18 m2 med en höjd på 3 dm som gäller, på denna yta får man hålla tre individer.Detta är dock så litet att det skulle klassas som djurplågeri av många inom djurhobbyn.

Råttor är intelligenta djur som behöver mycket stimulering. De måste även kunna motionera och bete sig naturligt. Ge dem därför gott om plats och mycket aktivering. Min egen rekommendation är att man har en bur som är ungefär tre gånger så stor yta som lagen kräver och dubbelt så hög! Det vill säga ca en halv kvadratmeters bottenyta och minst 60 cm högt. Burbotten måste enligt lag vara fast och får alltså inte bestå av galler. Burbotten måste enligt lag vara fast och får alltså inte bestå av galler.1

Temperatur

Råttor kan oftast hållas i vanlig rumstemperatur (runt 21 C)2 men det kan vara bra att känna till att de i vissa lägen kan behöva lite extra värme. Nakenråttor, sjuka individer och digivande honor med ungar kräver en varmare miljö än andra råttor.2
Det har utförts en hel del forskning kring råttor och vilken temperatur de bör hållas i. För den som tycket detta är intressant kommer nedanför en liten sammanfattning över vad forskarna kommit fram till kring råttor och temperatur:
Råttor som vistas i låga temperaturer kompenserar detta genom att öka sin metabolism vilket innebär ökad energiåtgång och kräver att de bland annat äter mer.3

Studier har visat att råttor har en så kallad thermoneutral zone som varierar från 27-30 0C. 2
Med begreppet menas det yttre temperaturspann där ett varmblodigt djur kan hålla rätt kroppstemperatur utan att behöva göra av med energi på temperaturreglering.3 Rekommendationerna är dock lägre än detta. I ”GUIDELINES FOR THE HOUSING OF RATS IN SCIENTIFIC INSTITUTIONS” är optimal rumstemperaturer för råttor 20 till 26 C beroende på råttans livsfas och hälsa (förutsatt att de har gott om mat och bomaterial).2 Tillgång till bottenmaterial, bomaterial och bur-kamrater gör det varmare i buren än i resten av rummet.2

Ventilering

Bra ventilering är väldigt viktigt för råttor. De har oerhört känsliga luftvägar.2 Därför lämpar sig inte akvarium eller plastburar till råttor. De är även känsliga för drag vilket bör begrundas vid val av burens utformning och placering.2

Belysning

Råttor mår bäst en regelbunden dagsrytm.2 På vintern är det därför bäst att ha svag belysning i rummet med timer satt på 12h ljust och 12h mörkt samt en dimmer som gör övergången mjuk.2 Under mörkerperioden bör all belysning undvikas då svag nattbelysning visats ha negativ effekt på råttors hälsa.2 Dagbelysning får inte vara för stark. Starkt ljus från lampor har visats orsaka ögonskador och reproduktionsproblem hos råttor. Därför rekommenderas det att belysningen ej överstiger 60 lux kring buren.2

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image.png

INREDNING

Buren

Toalett

Råttor kan hållas i gallerbur eller hemmabyggd bur med god ventilering. Vid val av bur är det viktigt att tänka på flera olika aspekter. Den skall vara rymningssäker. En del råttor gnager hål i plast vilket har förstört burbottnar för många råttägare. Den skall även vara stor och rymlig med stora dörrar så att du kan inreda den kreativt och komma åt ordentligt vid städning. Höga burar uppskattas mer av råttorna än låga, eftersom de älskar att klättra och vistas mycket i burens överdel. Genom att fråga andra erfarna råttägare kan du få många tips på vilka burar som fungerar bra till just råttor.

Vissa råttor kissar och bajsar överallt medans andra väljer ut ett ställe för sina toalettbestyr. Det är alltså väldigt individuellt hur rumsrena råttorna blir. Var toalådan placeras och vad du har i den kan ha stor betydelse för hur framgångsrik lådträningen blir. Fyll den med ett annat material än vad du har i resten av buren, ställ den nära råttornas sovplats så att de lätt kan ta sig dit snabbt och lägg allt bajs och nedkissat material i lådan. Det gäller att snabbt städa bort det om de går på andra ställen, för att få bort lukten och minska risken att de gör om det. Med lite envishet och tur kanske du får rumsrena råttor!

Bottensubstrat

Burens botten skall enligt lag vara täckt av ett för arten anpassat strömaterial.1 Vissa har väldigt stora burar till sina djur och vill täcka en del av burbottnen med något annat mjukt, till exempel fleecefiltar. Jordbruksverkets svar på vad som gäller i detta fall är följande: ”Om du har en bur eller utrymme större än minimikraven gäller det att en yta motsvarande minimikraven ska vara täckt av strömedel.”
Bottensubstratet har en viktig roll att suga upp och kapsla in ammoniak som avges från djurens urin.4

 Det erbjuder även fantastiska möjligheter att gömma maten vid strömatning för att hålla djuren aktiverade. Det finns många olika sorters bottensubstrat varav alla har för och nackdelar. Vissa kan till och med leda till hälsoproblem hos både dig och ditt djur. Några är bra ur allergisynpunkt men hårda för tassarna och svåra att gräva i. Många blandar därför olika substrat för att få ut det bästa ur varje materials egenskaper. Råttor har väldigt känsliga luftvägar och kräver ett bottensubstrat som inte dammar.

Bomaterial

Råttor skapar bon av mjukt material. Det skall därför finnas mjukt flätbart bomaterial som de kan boa med. Cocosfibrer eller rivet papper brukar uppskattas till detta. Eftersom många råttor kissar lite där de sover kan det vara bra att välja ett bomaterial som suger upp urinet och då är toalettpapper ett billigt och effektivt bomaterial.

Gnagmaterial

En del råttor gnager mycket och på allt möjligt medans andra knappast gnager på någonting. Det är viktigt att förse dem med gnagmaterial varje dag så att de kan gnaga om de vill. Råttans framtänder växer ständigt och behöver slitas ner. Detta gör de dels genom att ”knastra”, det vill säga slipa tänderna mot varandra men även genom att gnaga. Inredning av trä, papp, grenar och barkbitar från naturen brukar uppskattas.

Klättring

Råttor älskar att klättra. Grenar, hyllplan, klätterväggar, hängbroar, rep och klätterställningar kan erbjuda en spännande berikning. Inred ordentligt på höjden så att de får klättra omkring och använda hela sin kropp för att ta sig fram i inredningen.

Motionshjul eller inte?

När råttorna har en bra bur och får daglig fri vistelse utanför buren behövs sällan motionshjul. I Sverige är det ganska ovanligt att man har hjul till sina råttor. Motion erbjuds här på andra sätt och hjulet väljs bort på grund av vissa väl kända risker. De risker som finns med motionshjul som är bra att känna till: Den onaturliga kroppshållningen som djuret har i hjulet om det är för litet kan leda till deformerad nacke och svans vilket ger ryggsmärtor.7  Detta blir extra viktigt att tänka på när det handlar om ett djur med lång svans, då svansen böjs uppåt efter hjulets form. Slitskador på leder och hud kan också uppkomma om motionshjul används för ofta.7 På vissa modeller finns även risk för att djuret fastnar mellan spjälorna och skadar sig allvarligt.

Det finns en modell som kallas ”flying saucer” där djuret springer på en lutande disk istället och kan då fortfarande hålla en okej kroppshållning.8  Med denna modell slipper man problemet att djurets svans, rygg och nacke böjs uppåt. Så länge disken är tillräckligt stor kan de springa raka i kroppen utan att böja sig i sidled. Att låta ett Flying saucer Large, eller ett riktigt stort hjul (minst 32 cm i diameter) stå i rummet där råttorna rastas så att de kan springa lite i det då och då, är inte skadligt och kan vara ett bra sätt att motivera råttor att motionera. Om man har en överviktig råtta där inget annat hjälper skulle kanske detta alternativ kunna vara av intresse. En annan sak som oroar många är att vissa individer verkar utveckla ett beroende av hjulet där användningen av hjulet påminner om stereotypt beteende.7 En trolig förklaring till detta är att det kan handla om individer som redan lever med någon form av inre stress och att hjulet då används till överdrift eftersom det ger en anti-stress-effekt. Om en individ springer överdrivet mycket i sitt hjul bör det alltså vara av intresse att undersöka varför djuret är stressat och ta itu med den bakomliggande orsaken. Hos laboratoriedjur har man i flera studier sett olika positiva effekter vid användning av motionshjul. Exempel på dessa är ökad inlärningsförmåga, effekter i hjärnan som motverkar depression och Alzeimers, positiva effekter på hjärtat, blodomloppet och andra inre organ. 7,9  Viktigt att komma ihåg här är dock att dessa laboratoriedjur inte har tillgång till någon annan motion. Motion hjälper djur att hålla sig friska,det vet vi. Motionshjul eller springplatta bör dock aldrig ersätta ett djurs tillgång till annan aktivering och motion. Endast utgöra ett komplement.

Inredningssäkerhet

De flesta råttor klättrar gärna. Vissa är väldigt bra på det medans andra är lite klumpigare. Vill man skapa hyllsystem med avsatser och klätterväggar/klätterställningar gäller det att anpassa svårighetsgraden efter råttornas förmåga. De hoppar väldigt bra, det finns individer som hoppar över en meter högt och långt. En vuxen råtta behöver ett galleravstånd på ca 15 mm eller mindre för att inte kunna smita igenom.

Variera inredningen

Genom att byta ut delar av inredningen och möblera om lite var gång du städar får de upptäcka och utforska sin omgivning. Detta är viktigt så att de inte blir uttråkade, då det annars lätt blir långtråkigt att bo i en bur jämfört med att leva ute i naturen. För att erbjuda möten med nya objekt som stimulerar olika sinnen, kan olika saker hämtats ute från naturen och placeras i buren, grävlådan, rasthagen eller rummet där de springer fritt. Tex löv, grenar, kottar, mossor och stenar. De får då undersöka objekten med sina sinnen, om du vill kan du även gömma en och annan matbit bland sakerna.

Se till att inget är smutsigt, vasst eller giftigt. Det är även viktigt att tänka på var materialet hämtas ifrån. Undvik områden nära trafik samt där risk för smitta från vilda djur är stor. Tänk även på att materialet ej får vara besprutat och plocka inte växter nära stigar där folk rastar sina hundar.

Vad sager lagen? 1

Kaniner och gnagare ska ha tillgång till gnagmaterial.
Gnagmaterial bör utgöras av hårda fodermedel såsom knäckebröd, råa rotfrukter, färska grenar med bark eller dylikt.

Golv av halt material ska vara försett med halkskydd. Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.

Burbottnen i andra burar än betesburar ska vara täckt med ett för djuren anpassat strömedel

Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö. En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. Grävande djur bör ha grävmöjligheter och hamstrande djur möjligheter att samla foderförråd.

Kaniner, guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha bomaterial med långa strukturer så att det kan flätas samman.

Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 0°C. De ska alltid ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.

Referenser

SJVFS 2019:15 Saknr L 80 Kap 8.   http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/djurhalsopersonal/veterinaraforfattningshandboken/ldjurskydd/jordbruksverketsforfattningarinomomradeldjurskydd.4.5fa25aa016d179872d24e5c5.html#h-L80villkorforhallandeuppfodningochforsaljningmmavdjuravseddaforsallskapochhobby

Animal Welfare Branch, NSW Department of Primary Industries Guidelines (2007) ARRP Guideline 20: Guidelines for the Housing of Rats in Scientific Institutions  http://www.animalethics.org.au/__data/assets/pdf_file/0014/222512/housing-rats-scientific-institutions.pdf

http://www.encyclopedia.com/doc/1O6-thermoneutralzone.html

Catherine M VogelweidKathleen A ZapienMatthew J HonigfordLinghui LiHua Li, and Heather Marshall (2011) Effects of a 28-Day Cage-Change Interval on Intracage Ammonia Levels, Nasal Histology, and Perceived Welfare of CD1 Mice. J Am Assoc Lab Anim Sci. 2011 Nov; 50(6): 868–878. Full-text available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3228923/

Vicki Judah, Kathy Nuttall. Exotic animal care & management. Second edition. Jordan Applied Technology Center. Chap 9

Sophie Helene Richter1, Peter Gass1, and Johannes Fuss1 (2014) Resting Is Rusting: A Critical View on Rodent Wheel-Running Behavior. The Neuroscientist Vol. 20(4) 313 –325

http://www.flyingsaucerwheels.com/

Bjørnebekk AMathé AABrené S (2005) The antidepressant effect of running is associated with increased hippocampal cell proliferation.Int J Neuropsychopharmacol. 8(3):357-68