Ålder
I det vilda blir husmusen sällan mer än 1-1,5 år gammal.1 Tammusen kan bli äldre än så, vissa har blivit uppemot 4 år gamla men det var vanligare förr. En livslängd på 1,5-2 år är ungefär vad en kan förvänta sig av dagens Tammöss och det är dessvärre vanligt med sjukdomar som förkortar livslängden.2
Vikt
Mellan 20-60g, ibland mer. Vikten varierar beroende på om musen är svensktypad (nättare), engelsktypad (tyngre) eller en blandning mellan olika typer.3
Längd
Mellan 20-30 cm lång från nosspets till svanstipp.3
Musens historia
De första skrifterna som talar om icke vildtypade tammöss i fångenskap leder tillbaka till 1100 före kristus, i Kina.4 På 1600-talet började husmusen användas inom forskning och har sedan dess blivit vår mest använda modellorganism i djurvärlden vid studier av människans sjukdomar. På 1700-talet ökade intresset för tammusen som husdjur i Asien, aveln tog fart och man började experimentera mer för att få fram olika färger.4 Till Europa kom den först vid 1800-talets början.4
Musen som sällskapsdjur
Tammöss blir ofta väldigt trevliga sällskapsdjur som, jämfört med många andra arter, inte kräver så jättemycket. De behöver så klart bra mat, sällskap av artsfränder (om möjligt) och en aktiverande bur som hålls ren och fin. Hanar som sitter ensamma kan behöva lite extra berikning och aktivering. Vissa möss blir väldigt tama och visar uppskattning av kel och närhet. Hur tam musen blir beror både på genetiska betingelser och miljön. När musen är riktigt ung kan den vara lite hoppig och ryckig, detta kallas för ”popcorn-åldern” och det brukar gå över när den är 4-8 veckor gammal. Vissa möss växer dessvärre aldrig riktigt ifrån det. Dessa blir ofta väldigt svåra (ibland omöjliga) att få tama. Vill man ha tama möss med goda förutsättningar att bli trevliga sällskapsdjur är det säkrast att vända sig till en uppfödare som avlar på bra temperament och som hanterar ungarna mycket. Längre ner på denna sidan finns länkar där du kan läsa mer om hur du hanterar nervösa och otama möss. Eftersom musen är bytesdjur i det vilda har den som instinkt att fly vid rädsla. Även en tam mus kan bli rädd och gömma sig av hastiga rörelser eller främmande ljud och dofter, för att strax därefter titta fram igen när den inser att faran är över. Husmusen är mest aktiv på kvällen och natten men tama möss anpassar sig delvis efter människorna i hemmet. Oftast kommer de fram när det vankas mat och aktivering. Vissa tar sina möss med sig på axeln när de går omkring i hemmet eller ut på utflykt.
Luktar möss?
Möss avger en speciell doft som vissa upplever otrevlig medans andra tycker att det doftar popcorn eller nykokt ris. Det är inte själva musen som luktar utan deras urin. Fertila hanar luktar mycket mer än honor men det varierar lite från individ till individ. Genom att vara noga med att hålla buren ren, tömma toalådan ofta och se till att buren är väl ventilerad kan du hålla lukten nere. Det går även bra att ställa små kärl utanför buren med ättika, vinäger eller vaniljpulver i.
Länkar:
Nervösa möss, Hantering, Tamhet
http://gerodean.yolasite.com/tammusen.php#nerv%C5%A1s
Blyga möss
http://mus.ifokus.se/articles/4d716235b9cb462239072a92-blyga-moss
Öppna burar
http://mus.ifokus.se/discussions/4f16eae9d4ebea3c9d000440-oppna-burar-igen
Referenser:
1 http://animaldiversity.org/accounts/Mus_musculus/
2 Samtal med Svenska musuppfödare.
3 http://www.svemus.com/se/musen/
4 http://www.afrma.org/historymse.htm
5 A Handbook of Mouse Models of Cardiovascular Disease. Editor Qingbo Xu Full-Text available at: http://samples.sainsburysebooks.co.uk/9780470028780_sample_386625.pdf
6 https://www.jax.org/genetics-and-healthcare/genetics-and-genomics/why-mouse-genetics
7 Mice made to see colours. Published online 22 March 2007. Available at: Nature http://www.nature.com/articles/srep12597
8 Monica Lawlor A home for a mouse. Available at: https://itp.nyu.edu/classes/germline-spring2013/files/2013/01/Lawlor-Home-for-a-Mouse.pdf
9 Chamero, Pablo; Marton, Tobias F.; Logan, Darren W.; Flanagan, Kelly; Cruz, Jason R.; Saghatelian, Alan; Cravatt, Benjamin F.; Stowers, Lisa (2007). “Identification of protein pheromones that promote aggressive behaviour”. Nature 450 (7171): 899–902.
10 Achiraman S1, Archunan G. (2002) Characterization of urinary volatiles in Swiss male mice (Mus musculus): bioassay of identified compounds. J Biosci. Dec;27(7):679-86.
11 http://www.alnmag.com/article/2010/01/noise-and-light-vivarium
12 Tony J. Prescott et al. (2011) Vibrissal behavior and function. Scholarpedia 6(10):6642. Full-text available at: http://www.scholarpedia.org/article/Vibrissal_behavior_and_function
13 Tony J. Prescott et al. (2011)Vibrissal behavior and function. Scholarpedia, 6(10):6642. Full-Text available at: http://www.scholarpedia.org/article/Vibrissal_behavior_and_function