Hoppa till innehåll

Degu social struktur

Gruppen

Degus lever i sociala grupper som består av 0-5 hanar samt 1-8 honor.1,2 Under parningssäsongen jagar den dominanta hanen bort de andra hanarna från reviret.3,4  Varje grupp har sitt eget underjordiska tunnelsystem och ca 200-7100 m2 territorium.5,6 Gångarnas diameter är 8-10 cm och ligger 15-60 cm under markytan.7  Tunnelsystemen grävs mestadels under vintern när marken är mjuk,7 och delas ofta med en annan art som tillhör Chinchillaråttorna, Abrocoma bennettii.1,8 Deras mutualistiska förhållande har länge förbryllat forskarna.1 Det sociala samspelet är för Degun mycket viktigt, de födosöker, sandbadar, vilar, sover och tar hand om gruppens ungar tillsammans.1,4,9,10,11 Degus får därför enligt lag inte hållas ensamma med undantag för särskilda omständigheter.12 

Det lättaste brukar vara att införskaffa två eller flera unga individer tillsammans redan från början. Hanar som vistas tillsammans från ung ålder ändrar ofta sitt beteende när könsmognad närmar sig, de kan då börja testa sin styrka och för att göra upp rangordningen.

Ofta är det harmlöst och lugnar sig när rangordningen är fastställd men det gäller att hålla ett öga så att man hinner separera dem om det blir allvarliga bråk. Kastrering kan ibland minska aggressiviteten mellan hanar eller möjliggöra för honor och hanar att vistas tillsammans. Att sätta ihop nya individer kan vara svårt. Som med de flesta gnagare går det ofta lättare med unga individer13  men med tid och tålamod och genom att testa olika metoder går det oftast bra till slut.14

Introducera Degus

Om främmande degus skall presenteras för varandra och sättas ihop bör det ske steg för steg.13 Vid introduktionen mellan nya individer underlättar det alltid om båda eller åtminstone den ena är under 8 veckors ålder.13 

Vuxna hanar kan vara svårare att sammanföra på grund av revirhävdande och dominans men det är sällan omöjligt.14 

Vuxna honor eller vuxen hona och hane kan vara lättare men mycket handlar om individerna och metoden.14

En bra metod är att först låta dem vistas i en stor bur som delas av med galler på längden. De får då vänja sig vid att vistas när varandra och lär känna varandras dofter. Alternativt går det att placera olika burar väldigt nära varandra. Under denna period är det bra att byta inredning mellan burarna då och då så att de får möjlighet att undersöka grannens dofter. Hur länge du låter dem vistas på detta sätt beror på degunas ålder och hur de reagerar. Är en eller båda väldigt unga räcker oftast några dagar innan man går vidare till nästa steg. Vuxna individer kan kräva flera veckors separering på detta sätt och att man låter deguna byta bur med varandra en eller flera gånger för att verkligen vänja dem vid att vistas i varandras revir.13


Efter att de uppvisar ett avslappnat beteende i varandras närhet är det dags för nästa steg; låta dem träffas på neutral mark. Det skall vara en plats som ingen av dem betraktar som ”sitt revir”. Det är bra om de har mycket plats, sandbad, gott om mat och många ställen att gömma sig på för att minska risken för sammandrabbningar. Händelsen kan med fördel ta plats sent på kvällen då deguna är trötta. Nu gäller det att studera dem noga. Degus varnar varandra med hjälp av hotfulla ljud eller att visa tänderna, detta är okej. De kan även jaga varandra lite, boxas och bestiga varandra för att göra upp rang. Så länge de inte ryker samman på allvar bör man undvika att ingripa men om de startar brottningsmatcher och biter varandra måste de separeras.

Går mötet väldigt bra kan man efter tio minuter sätta tillbaka dem i vars en burdel igen för att dagen där på låta dem träffas på den neutrala platsen en lite längre stund. Fortsätt så tills du är trygg med att de vistas tillsammans. Då är det dags att sätta ihop dem i en helt nystädad och om möblerad bur.13

En sammanföring kan ta tid och plats. Det är inte säkert att det fungerar alltid men så det gäller att ha tålamod. Erfarna uppfödare kan ofta svara på frågor angående olika metoder och dess effektivitet.

Vad säger lagen?12

Gnagare, utom guldhamstrar, ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp. Detta gäller inte om det finns särskilda skäl. Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med hänsyn till djurens art, ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras.

Par och grupper av kaniner eller gnagare bör sättas samman av unga djur och hållas stabila. Om vuxna djur ska sammanföras bör buren eller inredningen ändras så att den upplevs som en okänd plats för alla. Vuxna honor med diande ungar bör inte sammanföras i nya grupper. En grupp bör inte bestå av fler än tio vuxna djur. Djur som hålls i par eller grupp bör ha tillgång till gömställen eller föremål som ger dem möjlighet att komma utom synhåll för varandra. Könsmogna okastrerade hanar bör inte hållas tillsammans.

Referenser

  1. Woods C A, Boraker D K (1975) Octodon degus. Mammalian Species, No 67: 1-5
  2. Luis A. Ebensperger,*Adrian S. Chesh,Rodrigo A. CastroLiliana Ortiz TolhuysenVerónica QuiriciJoseph Robert BurgerRaúl Sobrero, and Loren D. Hayes (2011) Burrow limitations and group living in the communally rearing rodent, Octodon degus. J Mammal. 92(1): 21–30 Full-text available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3277429/
  3. Soto-Gam­boa M (2005) Free and total testos­terone levels in field males of Octodon degus (Ro­den­tia, Octodon­ti­dae): accuracy of the hormonal regula­tion of behavior. Revista Chilena de Historia Natural, Vol 78 No 2: 229-238 Full-text available at:
  4. Fulk G (1976) Notes on the activity, reproduction, and social behavior of Octodon degus. Journal of Mammalogy, Vol 57 No 3: 495-505
  5. http://animaldiversity.org/accounts/Octodon_degus/#4b7b8de558967a81661c1341ee37c264 Downloaded on13 February 2016
  6. G.J. KENAGY1, RODRIGO A. VÁSQUEZ2, ROBERTO F. NESPOLO3 & FRANCISCO BOZINOVIC (2002) A time-energy analysis of daytime surface activity in degus, Octodon degus. Revista Chilena de Historia Natural 75: 149-156. Full-text available at: http://scielo-test.scielo.cl/pdf/rchnat/v75n1/art14.pdf
  7. Ebensperger, L. and Bozinovic, F. (2000) ’Communal burrowing in the hystricognath rodent, Octodon degus: A benefit of sociality?’ Behavioral Ecology and Sociobiology, 47: 365-369.
    https://www.researchgate.net/publication/225674994_Communal_burrowing_in_the_hystricognath_rodent_Octodon_degus_A_benefit_of_sociality
  8. Lee T M (2004) Octodon degus:A Diurnal, Social, and Long-lived Rodent. Ilar Journal. Vol 45 No 1:14-24 Full-text available at:  http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.325.3815&rep=rep1&type=pdf
  9. Goel N & Lee T M (1995) Sex Differences and Effects of Social Cues on Daily Rhythms Following Phase Advances in Octodon degus. Physiology & Behavior Vol 58 No 2: 205-213
  10. Ebensperger L, Caiozzi A (2002) Male degus, Octodon degus, modify their dustbathing behavior in response to social familiarity of previous dustbathing marks. Revista Chilena de Historia Natural, 75: 157-163. Full-text available at: http://www.scielo.cl/pdf/rchnat/v75n1/art15.pdf
  11. Ebensperger L, Hurtado M, Soto-Gamboa M, Lacey E, Chang A (2004) Communal nesting and kinship in degus (Octodon degus). Naturwissenschaften, Vol 91 Issue 8: 391-395
  12. SJVFS 2014:17 Saknr L 80 Kap 8 1 § Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf
  13. http://www.degutopia.co.uk/deguintros.htm Downloaded on13 February 2016
  14. Samtal om praktisk erfarenhet från Kristallens uppfödning och omplacering av Degus.