Vad de äter i vilt tillstånd
Vilda degus äter Gräs, bark, löv, buskar, träd, rötter och växter. Några av arterna de äter i sitt naturliga habitat: Adesmia bedwellii, Porlieria chilensis, Baccharis paniculata, Chenopodium petiolare.2
NÄRINGSBEHOV2
Fiber minst 15%
Protein högst 15%
Fett högst 4%
Socker mindre än 5%
Kalcium/ Fosfor-balans 2:1
BASFÖDA
Degus är mycket känsliga mot socker och fett så undvik alla typer av söta och feta födoämnen.3,4,5 Rent och friskt hö skall alltid finnas tillgängligt och ska utgöra absolut största delen av Deguns föda. Välj ett hö som består av gräs, tex Timotej.2,6 Hö som består av ärtväxter så som Alfalfa kan även blandas i.2,6 Alfalfa kan vara bra att ge till digivande mödrar och växande individer på grund av sin höga Kalcium- och proteinhalt men bör i annat fall inte ges för mycket av.2,6 Utöver hö går det bra att ge kraftfoder i begränsad mängd. Ca 10g pellets per vuxen Degu och dag är lagom.2 Det finns specifikt pellets tillverkat för Degu, så som Science Selective Degu eller Care+ Degu men det går även att blanda hälften chinchillapellets och hälften marsvinspellets, se bara till att det blir rätt proteinhalt.2 Växande, digivande eller sjuka individer kan ha extra behov av kraftfoder. Friskt vatten skall finnas tillgängligt och serveras bäst i vattenflaska för att undvika att vattnet blir smutsigt eller välts ut.
Läs noga på förpackningen
Även om det står ”komplett foder” på förpackningen gäller det att läsa innehållsförteckning och näringsanalys ordentligt. Det finns inget foder som ensamt tillgodoser ALLA individers behov eftersom näringsbehovet varierar mellan olika livsskeden.
Vissa kommersiella foder lämpar sig mer än andra, Vissa innehåller på tok för mycket socker, fett och konstgjorda färgämnen.
FÄRSKFODER/TILLSKOTT
Deguns kropp är anpassad till att äta fiberrik, näringsfattig föda. Man misstänker att degun inte har något behov av C-vitamin i födan men eftersom det är osäkert bör de få lite C-vitaminrikt färskfoder några gånger i veckan.2,7 Välj bladgrönt istället för grönsaker och undvik frukt helt eftersom det innehåller för mycket socker.
Bra exempel på färskfoder är: Spenat, grönkål, färska örter, maskrosblad, blad från ätliga träd.8 Vissa Degus uppskattar torkade örter mer än färska. Det går bra att torka dem på låg värme (under 75 grader) eller rumstemperatur men låt de inte ersätta de färska örterna helt. Genom att plocka örter och löv på sommaren som du torkar får du ett bra kosttillskott för Degun eftersom det påminner om den föda de äter i det vilda.2
Godbitar
Torkad persiljestjälk, rot av Läkemalva, torkad nypon, torkad rosenknopp, torkad grönkålsstjälk eller torkad en liten bit torkad morot/broccoli är bra godis för en degu. En bit puffat ris eller några havregryn (gärna fiberhavre) är också uppskattade godsaker som kan användas vid träning.2 En och annan nöt eller ett frö som belöning går bra då och då men inte för ofta eftersom de är mycket känsliga för fett.3 Russin brukar vara omtyckta men långt ifrån nyttiga. Tänk på att ett russin består av 60-70% socker, något som är skadligt för degus. Samma sak gäller johannesbröd. Godbitarna är ypperliga att använda för träning, aktivering och berikning. De kan gömmas eller spridas ut i buren för att trigga igång djurets naturliga födosöksbeteenden!
Saltsten/Mineralsten?
Vid en balanserad utfordring behövs ingen saltsten eller mineralsten.
Salt i överflöd kan vara skadligt för djuret.
VATTEN
En gerbil dricker mellan 4-10 ml/100 g kroppsvikt/dag.2 Färskt vatten ska ständigt finnas tillgängligt. Vattenskålar kan användas men bör placeras på högre plan. Många föredrar vattenflaska för att undvika att vattnet blir smutsigt eller välts ut. Nytt vatten bör ges dagligen och flaskan rengöras noggrant minst en gång var fjortonde dag.22
Vad säger lagen?9
Kaniner,
marsvin, chinchillor och degusråttor ska ha fri tillgång till grovfoder såsom
hö eller gräs. Förändringar av foderstaten till kaniner, marsvin, chinchillor
och degusråttor ska ske successivt. Detta gäller särskilt vid övergång från hö
till färskt gräs.
Hö och slaget gräs
bör ges i höhäck.
Referenser:
1 Diet selection in captivity by a generalist herbivorous rodent (Octodon degus) from the Chilean coastal desert Julio R. Guti´errez* & Francisco Bozinovic. Journal of Arid Environments (1998) 39: 601–607
2 http://www.degutopia.co.uk/degudiet.htm
3 Homan R, Hanselman JC, Bak-Mueller S, Washburn M, Lester P, Jensen HE, Pinkosky SL, Castle C, Taylor B (2010) Atherosclerosis in Octodon degus (degu) as a model for human disease. Journal of atherosclerosis 212 (1): 48-54
4 Datiles MB, Fukui H. 1989. Cataract prevention in diabetic Octodon degus with Pfizer’s sorbinil. Curr Eye Res 8:233-237
5 V. Jekl, K. Hauptman and Z. Knotek (2011) Diseases in pet degus: A retrospective study in 300 animals. Journal of small animal practice. 52: 107-112 Full-text available at: http://www.academia.edu/1584124/Diseases_in_pet_degus_a_retrospective_study_in_300_animals
6 Bauck, L. (2004) Technical bulletin: Timothy and alfalfa: http://www.hagen.com/uk/template/info_sheet-temp.cfm?INFO=26
7 http://www.degutopia.co.uk/deguveg.htm
8 http://www.lchf-recept.nu/kolhydrattabell-gronsaker.aspx
9 SJVFS 2014:17 Saknr L 80 Kap 8, 22 § Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf