Hoppa till innehåll

Råttor Kropp och kroppsvård

Hygien

Klor

Råttor är generellt sett väldigt renliga djur som lägger mycket tid åt att putsa sin egen och varandras päls. Som så många andra sällskapsdjur (hund, häst, iller) har råttan en viss lukt. Själva kroppslukten är ganska svag och kan variera något mellan individer. Många tycker att de luktar lite blommigt eller parfymaktigt. Avföringen luktar däremot starkt och fränt. Därför är det viktigt att hålla buren ren genom att städa toaletten samt torka av hyllplan varje dag och byta hängmattor ofta.Om en råtta blivit kladdig eller smutsig går det oftast bra att torka av dem lite med en fuktig trasa. Man bör undvika att bada råttor för ofta då det kan torka ut deras hud.

Vanligen behöver inte klorna klippas utan de nöts ner när de går och klättrar. Genom att placera en sten i buren som de klättrar på dagligen kan klorna ofta slipas ner på naturlig väg.

Det kan ändå vara bra att vänja råttorna tidigt vid att bli pillade på fötterna, i förebyggande syfte. Om man besväras av att klorna är för vassa, eller om de blir för långa av någon anledning, kan de nämligen behöva trimmas lite. Då klipps de lätt med en nagelsax eller klosax av mindre modell. Det gäller att akta pulpan och bara klippa den yttre, genomskinliga spetsen på klon. Ibland är det bäst att be någon annan hålla medans man klipper.

Hälsokoll

Det finns många tecken som kan indikera hur råttan mår. Gör det till en vana att utföra en liten hälsokoll minst en gång i veckan:

Hur känns hullet, har vikten förändrats? Känner du några knutor under huden? Ser ögonen klara och pigga ut? Är pälsen jämn och glansig? Hur ser svansen ut? Finns det kladd i baken eller ser det fint och rent ut? Kolla hur framtänderna ser ut, de ska vara gula, jämna och lagom långa. Framtänderna i överkäken går framför de i underkäken när de stänger munnen.

Sinnen

Luktsinne

Råttan har ett fenomenalt luktsinne! Studier har visat att de kommer på andra plats bland ryggradsdjur med det bästa luktsinnet (efter elefanten).7 Alltså till och med bättre än hundens. 8 En stor del av deras kommunikation sker med hjälp av dofter. Med hjälp av luktsinnet får råttan en ofantlig mängd information om sin omvärld. Till exempel om predatorer finns i närheten, vems reviret är och vilken mat som är ätlig.9,10 De får även information om andra råttor så som kön, sexuell mognad, social status, grupptillhörighet, deras stressnivå och vad de åt sist med mera.9 Med hjälp av luktsinnet lär de sig av varandra vad de kan äta.10 Revir markeras med dofter från urin och från specifika doftkörtlar som finns vid könsorganen.11

Känsel

Råttan har väldigt känsliga morrhår som kan uppfatta både luftflöden och ljudvågor.12 Genom att svepa dem fram och tillbaka kan råttan skapa sig en bild av omgivningen även vid fullständigt mörker. Råttan känner sig ständigt fram med sina morrhår och kan med hjälp av att vibrera med dem kring ett objekt uppfatta dess form och textur.12

Syn

Råttor uppfattar färger annorlunda än vad människan gör. De kan till viss del uppfatta grönt och blått men deras förmåga att uppfatta rött är omtvistad.3 Utöver grönt och blått kan de även uppfatta ultraviolett ljus,3,6 något som människans öga inte kan. Detta tros ha betydelse för synen under gryning och skymning, då de är som mest aktiva.6 För övrigt ser de ganska dåligt och är känsliga för starkt ljus.3 Rödögda råttor är känsligare än andra.3 Eftersom de inte kan bedöma avståndet ner till marken med hjälp av synen har många råttor har en inbyggd försiktighet vid avsatser och kastar sig sällan ner för en hög bordskant eller liknande.

Hörsel och läten

Råttor kan höra ljud mellan 0,25 -70 kHz medans människan uppfattar ljud mellan 0,2-16kHz.

3 Det betyder att de kan höra ljud med en betydligt högre frekvens än vad vi kan. De flesta av ljuden som råttor avger är så högfrekventa att vi inte kan höra dem.4,5 Många saker i vår omgivning avger ljud som vi människor inte kan höra men som uppfattas stressande för råttor, till exempel TV apparater och datorer.3,4,5

Råttor har en del ljud som vi människor kan uppfatta.2 Olika små pip avges ofta under putsning.2 Längre och mer intensiva pip yttras vid tvångsputsning eller tjaffs i flocken och höga skri kan höras vid bråk, protest eller smärta.2 Knaster uppkommer ofta vid njutning och vila men ibland även vid irritation. Ljudet uppstår genom att råttan slipar tänderna mot varandra. Utöver de ljud vi kan höra använder sig råttor av en hel del ultraljud, som är av så hög frekvens att våra öron inte kan uppfatta dem.3,4,5

Referenser:

1 http://animaldiversity.org/accounts/Rattus_norvegicus/

2 http://www.ratbehavior.org/norway_rat_vocalizations.htm

3 Animal Research Review Panel. Guideline 20. Guidelines for the Housing of Rats in Scientific Institutions
http://www.animalethics.org.au/__data/assets/pdf_file/0014/222512/housing-rats-scientific-institutions.pdf

4 Christine V Portfors (2007) Vol Types and Functions of Ultrasonic Vocalizations in Laboratory Rats and Mice 46, No 1 Journal of the American Association for Laboratory Animal Science.

5 Brudzynski SM (2009) Communication of adult rats by ultrasonic vocalization: biological, sociobiological, and neuroscience approaches. ILAR J. ;50(1):43-50 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19106451

6 Gerald H. Jacobs, John A. Fenwick, Gary A. Williams (2001) Cone-based vision of rats for ultraviolet and visible lights. Journal of Experimental Biology204: 2439-2446

7 National geographic

8 Pascale QuignonMathieu GiraudMaud RimbaultPatricia LavigneSandrine TacherEmmanuelle Morin, Elodie RetoutAnne-Sophie ValinKerstin Lindblad-TohJacques Nicolas, and Francis Galibert (2005) The dog and rat olfactory receptor repertoires Genome Biol. 6(10): R83 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1257466/

9 http://www.ratbehavior.org/UrineMarking.htm

10 Bennett G. Galef Jr, Stephen W. Wigmore (1983) Transfer of information concerning distant foods: A laboratory investigation of the ‘information-centre’ hypothesis. Animal behavior Volume 31, Issue 3, August 1983, Pages 748–758