Föda

FÖDA I DET VILDA

Den största delen av deras diet i det vilda består av olika gräsarter. Utöver detta äter de en del andra växter, frön och en mindre andel insekter.

STRÖMATA

Genom att sprida ut mat i bottenströet hålls gräsmössen sysselsatta med att leta efter föda. Att få ägna sig åt detta är viktigt för deras välmående. Genom att se till att de alltid har friskt hö vet du att maten aldrig tar slut. En gräsmus äter ca 5 gram per dygn. En matsked fröblandning utan stora bitar i brukar väga ca 15 gram.

NÄRINGSBEHOV

Det finns inga studier som undersökt gräsmöss näringsbehov.
Man kan anta att de har liknande behov som andra möss med undantaget att de även kräver gräs/hö.

Protein

Utifrån studier som gjorts på möss, nataler och råttor borde 14 – 15 % protein generellt vara lagom när de inte är dräktiga eller under uppväxt. Hur man justerar födan till deras olika livsfaser är något man måste avgöra själv eftersom det inte finns några vettiga riktlinjer. Näringsbehovet varierar under en gnagares livsfas och behovet av protein är större under reproduktion och tillväxt än för vuxna individer.

Vitaminer och mineraler

I brist på forskning får vi anta att gräsmusens behov av vitaminer och mineraler ligger nära andra gnagares. Håll ett extra öga på kalcium/fosfor-balansen i fodret och att de får i sig tillräckligt med vitamin D. Se detaljer kring detta under Tammus-föda eller Tamråtta-föda

Fett

Om vi utgår från vad som är en lämplig fetthalt för andra gnagare bör 5% vara korrekt. Jag kan av personlig erfarenhet även säga att detta är en bra nivå för att hålla dem i god kondition utan övervikt.

Kolhydrater

Kolhydrater utgör den största andelen av gnagarens föda men det är viktigt var kolhydraterna kommer från. För mycket snabba kolhydrater (socker), har negativa effekter på deras hälsa. De behöver istället långsamma kolhydrater, till exempel från spannmål.

Dolt socker brukar finnas i flera sorters smådjursgodis och även i många gnagarblandningar, därför gäller det att läsa innehållsförteckningen på allt man ger dem för att undvika ingredienser som socker, fruktos, sackaros, glukos, laktos, maltos, sirap, honung, melass med mera.

Det finns dock specifika sockerarter som har visats främja tarmhälsan. Dessa brukar betäcknas FOS, MOS eller XOS och tillsätts ibland medvetet av fodertillverkare för sina positiva egenskaper. Detta brukar inte vara något att oroa sig över.

BASFÖDA

Hö / gräs

Gräs och hö bör utgöra största delen av gräsmusens diet.

Hö är oftast väldigt uppskattat av dem och du kan köpa olika sorters hö för variation. Gräs kan du plocka på sommaren eller odla i krukor (kattgräs samt vanliga gräsfrö) och ställa in i buren.

Många menar att hö för med sig ohyra in från vilda gnagare. För att minska risken för detta kan du torka höet i ugnen 10 minuter på 150 graders värme.

 

Fröblandning

Ett högkvalitativt foder för möss brukar funka bra även till gräsmöss. Innehåll, utformning och kvalité på dessa foder varierar mellan olika tillverkare. Även om det står ”komplett foder” på förpackningen gäller det att läsa innehållsförteckning och näringsanalys ordentligt.

Ett alternativ är att välja en högkvalitativ fröblandning till undulater, finkar eller kanariefåglar. Det är viktigt att det innehåller mer kalcium än fosfor och tillräckligt med A-vitamin och D-vitamin.

Enformiga foder/pellets

Ett foder där alla bitar ser likadana ut brukar ha en noga uträknad balans av de näringsämnen arten behöver. Än en gång är det viktigt att titta på innehållsförteckningen och näringsanalysen så att det passar just ditt djur. Dessa foder har fördelen att djuret inte kan selektera (dvs endast välja ut de godaste bitarna). Till skillnad från möss och råttor, kan du låta en del av gräsmössens föda bestå av kaninpellets (eftersom dessa till största del innehåller gräs). Nackdelen med att bara ge pellets är att de går miste om den berikande sysslan att få välja och skala sin mat. Det är därför bäst att kombinera pellets med en fröblandning. Du kan till exempel välja att ge pellets i en matskål medans du strömatar med fröblandningen.

Blanda eget foder?

Fördelen med att blanda eget foder är att man vet exakt vad som finns i det. Genom att välja råvaror av hög kvalité och med bra egenskaper kan fodret bli riktigt bra. Det finns dock många svårigheter med att blanda eget foder som är viktiga att lyfta fram.

De tips och recept som går att läsa på svenska forum och webbsidor är inte att lita på. Egenblandat foder som till största del består av säd och fröer, har automatiskt en brist på bland annat kalcium, koppar och vitamin D3. Dessa brister kan få förödande konsekvenser för djurets hälsa.

Det gäller att ha stora kunskaper om näringslära, djurets behov och hur man ska kompensera för olika brister för att kunna komponera ett balanserat foder själv. Självkomponerat foder kan annars leda till en obalans mellan näringsämnena och då kan det gå riktigt illa! Vill man blanda eget foder kan jag varmt rekommendera boken The Scuttling Gourmet, av Alison Campbell. Jag har även lagt upp några väl beräknade recept till råttor och möss under Artikelsidan.

FÄRSKFODER/TILLSKOTT

Genom att erbjuda varierat färskfoder några gånger i veckan (gärna var kväll) ökar chansen att näringsbehovet täcks upp. Exempel på färskfoder: Grönsaker, gröna ärtor, örter, kokta bönor eller linser, majs, frukt, kött och ägg. Groddar av linser, frön eller säd. Det finns även ett stort antal  färska örter och växter som går bra att plocka utifrån, undersök bara så att de inte är skadliga först. Tänk även på att växterna ej får vara besprutade och plocka inte nära stigar där folk rastar sina hundar.

Godbitar

Nötter och frön brukar vara mycket omtyckt men undvik att ge för mycket eftersom de innehåller för mycket fett. Undvik även söta saker i för stor mängd, så som torkad frukt. Andra saker som brukar uppskattas är små bitar knäckebröd, cornflakes, osockrade frukostflingor, puffat ris, torkade grönsaker och örter. Godbitar är ypperliga att använda för träning, aktivering och berikning. De kan gömmas i buren för att trigga igång djurets naturliga födosöksbeteenden.

Undvik Saltsten

Vid en balanserad utfordring behövs ingen saltsten. Salt i överflöd kan vara skadligt för djuret.

Referenser

Monadjem A, Schoeman C, Child MF. 2016. A conservation assessment of Lemniscomys rosalia. In Child MF, Roxburgh L, Do Linh San E, Raimondo D, Davies-Mostert HT, editors. The Red List of Mammals of South Africa, Swaziland and Lesotho. South African National Biodiversity Institute and Endangered Wildlife Trust, South Africa. https://www.ewt.org.za/reddata/pdf/Rodentia(10)/2016%20Mammal%20Red%20List_Lemniscomys%20rosalia_LC.pdf

Nicole Hagenah, Herbert H.T. Prins and Han Olff (2009) Effects of large herbivores on murid rodents in a South African Savanna. Journal of Tropical Ecology 25:483–492. https://www.researchgate.net/publication/40798713_Effects_of_large_herbivores_on_murid_rodents_in_a_South_African_Savanna