FÖDA I DET VILDA

Det har gjorts flertalet fältstudier där man undersökt vilda natalers födointag. Deras föda består av spannmål, frön, växter och gräs samt insekter. Nataler är opportunister och valet av föda varierar beroende på tillgång, miljö och årstid.

Spannmål utgör oftast den största delen av natalernas föda. Under regniga perioder har färska växter och gräs en större del av födan än under torka. I viss miljö utgör insekter så stor del som 40 % medans de i annan miljö har en betydligt mindre andel av födan.

STRÖMATA

Genom att ge en lagom mängd torrfoder var kväll som du sprider ut i bottenströet hålls natalerna sysselsatta med att leta mat. Att få ägna sig åt detta är viktigt för musens välmående. Om du vill försäkra dig om att de alltid har mat i buren finns det en enkel lösning: Om du ger både pellets och fröblandning kan du välja att lägga pelletsen i en matskål för bättre uppsikt och strömata halva dagsransonen fröblandning. På så vis äter de av båda och du hinner se när pelletsen börjar ta slut. En natal äter ca 10 gram per dygn. En matsked fröblandning utan stora bitar i brukar väga ca 15 gram.

NÄRINGSBEHOV

Det finns inga studier som undersökt natalers näringsbehov i relation till hälsa och livslängd.
Många antar att de har liknande behov som möss eller råttor.

Protein

Näringsbehovet varierar under en gnagares livsfas och behovet av protein är större under reproduktion och tillväxt än för en vuxen individ. Utifrån studierna som gjorts verkar det som att 15 % protein generellt bör vara tillräckligt för nataler. Hur man justerar födan till deras olika livsfaser är något man måste avgöra själv eftersom det inte finns några vettiga riktlinjer.
I en studie där man undersökte maginnehållet hos vilda nataler upptäckte man att de hade en väldigt hög proteinhalt som varierade mellan 22,6 och 29,5 %. Det är viktigt att komma ihåg att detta representerar natalerna i den miljö de då undersökte och det behöver inte innebära optimalt proteinintag för hälsa och livslängd. Det har undersökts vilken effekt olika proteinhalter i födan (10, 15 och 20%) har på honors reproduktionsförmåga och ungarnas tillväxt. Resultatet visade att 15% var den optimala proteinhalten! Om proteinintaget ökar krävs även en högre fetthalt för att stödja kroppens syntes av protein hos ungarna.

Vitaminer och mineraler

I brist på forskning får vi anta att natalens behov av vitaminer och mineraler ligger nära andra gnagares. Håll ett extra öga på kalcium/fosfor-balansen i fodret och att de får i sig tillräckligt med vitamin D. Se detaljer kring detta under Tammus-föda eller Tamråtta-föda

Fett

Om vi utgår från vad som är en lämplig fetthalt för andra gnagare bör 5% vara korrekt. Jag kan av personlig erfarenhet även säga att detta är en bra nivå för att hålla natalerna i god kondition utan övervikt. Jag har dock sett att behovet varierar något från individ till individ och därför kan behöva anpassas efter gruppen.

Kolhydrater

Kolhydrater utgör den största andelen av gnagarens föda men det är viktigt var kolhydraterna kommer från.

För mycket snabba kolhydrater (socker), har negativa effekter på deras hälsa. De behöver istället långsamma kolhydrater, till exempel från spannmål. Dolt socker brukar finnas i flera sorters smådjursgodis och även i många gnagarblandningar, därför gäller det att läsa innehållsförteckningen på allt man ger dem för att undvika ingredienser som socker, fruktos, sackaros, glukos, laktos, maltos, sirap, honung, melass med mera.

Det finns dock specifika sockerarter som har visats främja tarmhälsan. Dessa brukar betäcknas FOS, MOS eller XOS och tillsätts ibland medvetet av fodertillverkare för sina positiva egenskaper. Detta brukar inte vara något att oroa sig över.

BASFÖDA

Ett högkvalitativt foder för råttor eller möss brukar funka bra även till nataler. Innehåll, utformning och kvalité på dessa foder varierar mellan olika tillverkare. Även om det står ”komplett foder” på förpackningen gäller det att läsa innehållsförteckning och näringsanalys ordentligt.

Det finns inget foder som ensamt tillgodoser alla individers behov eftersom näringsbehovet varierar mellan olika livsskeden. Vissa kommersiella foder lämpar sig mer än andra, många innehåller på tok för mycket socker, fett och konstgjorda färgämnen så läs innehållsförteckning och näringsanalys.

Enformiga foder/pellets

Ett foder där alla bitar ser likadana ut brukar ha en noga uträknad balans av de näringsämnen arten behöver. Än en gång är det viktigt att titta på innehållsförteckningen och näringsanalysen så att det passar just ditt djur. Dessa foder har fördelen att djuret inte kan selektera (dvs endast välja ut de godaste bitarna). Nackdelen med att bara ge enformiga foder kan vara att de går miste om den berikande sysslan att få välja och skala sin mat. Du kan välja att ge både pellets och fröblandning. Pellets kan serveras i matskål eller foderautomat medans fröblandningen strömatas.

Fröblandningar

Det finns många olika gnagarblandningar på marknaden. Vissa har väldigt dåligt innehåll men några är helt okej. Foderblandningar med mycket torkad frukt och syntetiska färgämnen bör undvikas. En annan sak som är viktig att komma ihåg är att en välbalanserad blandkost blir obalanserad om djuret inte äter alla bitarna utan bara de godaste. Detta kan lätt leda till näringsbrist vilket i sin tur kan orsaka olika sjukdomar. Testa därför fröblandningen i en matskål först, för att se till så att dina djur äter av allt. När du vet detta, samt ungefär hur mycket de äter, kan du börja strömata enligt anvisningarna ovan.

Hö / gräs

Gräs utgör en del av natalens naturliga föda.
Hö är oftast väldigt uppskattat av nataler och personligen anser jag att de alltid skall ha tillgång till gräs eller hö. Gräs kan du plocka på sommaren eller odla i krukor (kattgräs eller vanliga gräsfrö) och ställa in i buren.

Många menar att hö för med sig ohyra in från vilda gnagare. För att minska risken för detta kan du torka höet i ugnen 10 minuter på 150 graders värme.

Blanda eget foder?

Fördelen med att blanda eget foder är att man vet exakt vad som finns i det. Genom att välja råvaror av hög kvalité och med bra egenskaper kan fodret bli riktigt bra. Det finns dock många svårigheter med att blanda eget foder som är viktiga att lyfta fram.

De tips och recept som går att läsa på svenska forum och webbsidor är inte att lita på. Egenblandat foder som till största del består av säd och fröer, har automatiskt en brist på bland annat kalcium, koppar och vitamin D3. Dessa brister kan få förödande konsekvenser för djurets hälsa.

Det gäller att ha stora kunskaper om näringslära, djurets behov och hur man ska kompensera för olika brister för att kunna komponera ett balanserat foder själv. Självkomponerat foder kan annars leda till en obalans mellan näringsämnena och då kan det gå riktigt illa! Vill man blanda eget foder kan jag varmt rekommendera boken The Scuttling Gourmet, av Alison Campbell. Jag har även lagt upp några väl beräknade recept till råttor och möss under Artikelsidan.

FÄRSKFODER/TILLSKOTT

Genom att erbjuda varierat färskfoder några gånger i veckan (gärna var kväll) ökar chansen att näringsbehovet täcks upp. Exempel på färskfoder: Grönsaker, örter, kokta bönor eller linser, frukt, kött och ägg. Groddar av linser, frön eller säd. Det finns även ett stort antal  färska örter och växter som går bra att plocka utifrån, undersök bara så att de inte är skadliga först. Tänk även på att växterna ej får vara besprutade och plocka inte nära stigar där folk rastar sina hundar.

Godbitar

Nötter och frön brukar vara mycket omtyckt men undvik att ge för mycket eftersom de innehåller för mycket fett. Undvik även söta saker i för stor mängd, så som torkad frukt. Andra saker som brukar uppskattas är små bitar knäckebröd, cornflakes, osockrade frukostflingor, puffat ris, torkade grönsaker och örter. Godbitar är ypperliga att använda för träning, aktivering och berikning. De kan gömmas i buren för att trigga igång djurets naturliga födosöksbeteenden.

Undvik Saltsten

Vid en balanserad utfordring behövs ingen saltsten. Salt i överflöd kan vara skadligt för djuret.

Referenser

C.M. Swanepoel (1980) Some factors itilluencing the breeding season of Praomys natalensis. S. Afr. J. Zool. IS (2) https://www.ajol.info/index.php/az/article/download/152127/141724

Loth S. Mulungu A,G, Themb’alilahlwa A. Mahlaba B, Apia W. Massawe A, Jan Kennis C, Dieter Crauwels C , Seth Eiseb D, Ara Monadjem B , Rhodes H. Makundi A, Abdul A. S. Katakweba A , Herwig Leirs C,E and Steven R. Belmain F (2011) Dietary differences of the multimammate mouse (Mastomys natalensis, Smith 1832) across different habitats and seasons in Tanzania and Swaziland. Wildlife Research 38(7):640–646 http://projects.nri.org/ecorat/docs/WR11028.pdf

Caroline Elisabeth Lamb (2000) THE INFLUENCE OF MATERNAL PROTEIN INTAKE ON ASPECTS OF SEX-SPECIFIC FOETAL AND NEONATAL DEVELOPMENT IN MASTOMYS NATALENSIS. Submitted in partial fulfilment of the requirements for the degree ofM.Sc. (Zoology) Faculty of Biological and Agricultural Sciences. University of Pretoria. Pretoria South Africa. https://repository.up.ac.za/bitstream/handle/2263/30145/dissertation.pdf?sequence=1

Emmanuel C. M. Mlyashimbi, Joachim Mariën, Didas N. Kimaro, Akwilin J. P. Tarimo, Moses Isabirye, Rhodes H. Makundi, Apia W. Massawe, Mashaka E. Mdangi, David Kifumba, Alice Nakiyemba, Herwig Leirs, Steven R. Belmain and Loth S. Mulungu (2018) Relationships between seasonal changes in diet of Multimammate rat (Mastomys natalensis) and its breeding patterns in semi-arid areas in Tanzania. Cogent Food & Agriculture, 4: 1507509 https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/23311932.2018.1507509?needAccess=true

Laura G. Sánchez-Lozada, Edilia Tapia, Adriana Jiménez, Pablo Bautista, Magdalena Cristóbal, Tomás Nepomuceno, Virgilia Soto, Carmen Ávila-Casado, Takahiko Nakagawa, Richard J. Johnson, Jaime Herrera-Acosta, Martha Franco (2007) Fructose-induced metabolic syndrome is associated with glomerular hypertension and renal microvascular damage in rats. American Journal of Physiology – Renal Physiology Published 8 January Vol. 292 no. 1

Yu HC, Burrell LM, Black MJ, Wu LL, Dilley RJ, Cooper ME, Johnston CI (1998) Salt induces myocardial and renal fibrosis in normotensive and hypertensive rats. Circulation. 1998 Dec 8;98(23):2621-8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9843472

Hsu CK1, Liao JW, Chung YC, Hsieh CP, Chan YC. (2004) Xylooligosaccharides and fructooligosaccharides affect the intestinal microbiota and precancerous colonic lesion development in rats. J Nutr.  Jun;134(6):1523-8.

Alison Campbell (2015) The scuttling gourmet. Fourth edition.