SJUKDOMAR & RISKER

Tänder
Symptom som kan uppkomma i samband med tandproblem hos degu kan vara att de tappar mat, går ner i vikt, nyser, överdriven salivutsöndring och att munnen gång på gång berörs av tassarna.[1] Tandproblem är ett av de vanligast förekommande hälsoproblemen hos degus.1,[2] En frisk degus tänder skall ha en orange färg (dock ej hos nyfödda ungar), vita tänder tyder på sjukdom varav bland annat näringsbrist kan vara orsaken.1 Deguns framtänder växer livet ut och slipas ned när de äter och gnager.1 Om deguns tänder inte slipas ner på naturlig väg så som de ska kan de växa sig långa och böjas inåt. Förvuxna tänder resulterar i svårigheter att äta och sår i munnen vilket självklart orsakar djuret smärta och stort lidande. Orsaken kan vara för lite hö och brist på gnagmaterial, det är alltså ofta möjligt att undvika problemen genom att ge mycket hö och gnagmaterial varje dag. Vägning av degun varje månad kan vara ett sätt att upptäcka eventuella tandproblem i tidigt skede.1 I vissa fall går inte tandproblemen att förebygga, ärftliga åkommor förekommer där tänder är felpositionerade och/eller förvuxna.1 Avla därför aldrig på en degu med tandproblem. Ibland beror tandproblem på skador som uppkommit av yttre trauman då tänder skadats eller brutits av.1 En degu med tandproblem behöver snarast hjälp av en veterinär för diagnosticering och behandling. Där kan till exempel tänder klipps eller filas ner under narkos.

Diabetes
En degu med diabetes dricker och urinerar mycket. Ibland blir djuret först överviktig och börjar sedan gå ner i vikt,[3] medans vikten hos vissa inte påverkas alls. De får svårare att stå emot infektioner och i samband med diabetes utvecklas ofta även gråstarr.3,[4] Njurskador går ofta hand i hand med diabetes.2 Degus har sedan länge använts inom forskning på grund av en hög benägenhet att utveckla denna sjukdom.4,[5],[6],[7] Diabetes förebyggs genom att inte ge degun söta födoämnen, så som frukt och godis, samt se till att degun håller en normalvikt.3 Deguns kropp klarar inte av att hantera de höga nivåerna av glukos som söt föda ger upphov till.3 Vid tecken på övervikt krävs ökad aktivering och motion.3 Diabetes kan vara ärftligt och i vissa fall finns det inget man kan göra för att förhindra uppkomsten.3 Självfallet skall en degu med diabetes aldrig avlas på. Det finns ännu inget sätt att behandla diabetes hos degu.3 Hos människor och andra djur ges insulinsprutor för att reglera blodsockret men detta ger inget resultat på degus.3 Det man kan göra är att fortsätta med förebyggande åtgärder för att inte göra saken värre, det blir alltså extra viktigt att inga söta födoämnen ges alls.3 På grund av den höga risken för infektioner blir det även extra viktigt att hålla buren ren.3

Fetma
Eftersom degun är anpassad till en diet med max 5% socker och 4% fett drar de lätt på sig övervikt om de erbjuds för mycket onyttiga godbitar.3,[8] Övervikt kan lätt ge upphov till bumblefoot, diabetes samt hjärt och kärlsjukdomar. Märker du att din degu börjar bli överviktig kan du prova att begränsa mängden pellets och aktivera degun mer.3

Ögonsjukdomar
Grumliga grå-vita, suddiga partier i ögat och nedsatt syn är ofta tecken på Gråstarr. Liknande symptom kan även uppkomma på grund av ögonskada eller andra ögonsjukdommar och en veterinär bör därför alltid konsulteras. Gråstarr är vanligt förekommande hos degus och uppstår ofta tillsammans med diabetes (eftersom de uppkommer av samma orsak).7 Orsaken är ofta upprepande utfordring med söt föda så som frukt och gnagargodis.2 Gråstarr försämrar synen och när det väl har utvecklats går det inte att göra något för att förhindra det. Om Gråstarr uppstår på enbart det ena ögat kan åkomman nedärvd, diabetesrelaterad starr påverkar oftast båda ögonen.[9] En degu med gråstarr kan med lite hjälp leva ett fullgott liv ändå eftersom de ofta kompenserar den nedsatta synen väl.[10] Det finns vissa saker man kan göra för att underlätta för en degu som har nedsatt syn. Till exempel är det bra att inte ändra plats för mycket på inredningen i buren. En hög bur kan kräva extra hyllplan med mjukt bottensubstrat på och hängmattor som dämpar eventuella fall. En degu med grumliga ögon bör dock alltid tas till veterinär för undersökning. Det kan nämligen finnas andra bakomliggande orsaker till problemen, så som en skadad hornhinna och det vore tråkigt att missa en sådan sak som ofta går att behandla.

Magen
Symptom på magproblem kan vara diarre, svullen mage och att degun uppvisar smärta vid hantering.[11] En vanlig bakomliggande orsak är felaktig kost eller brister i hygienen,2 då detta kan misstänkas vara fallet måste det självklart åtgärdas omedelbart. Om symptomen fortsätter trots förändringarna bör veterinär kontaktas. Andra bakomliggande orsaker kan vara tandproblem, stress eller inälvsparasiter (förekommer sällan). 2,11

Sår
Sår kan lätt uppkomma, särskilt om det blir gnabb mellan individer i en grupp. Öppna sår bör göras rent dagligen om de är infekterade. Till exempel med vatten och mild tvål eller koksaltlösning. Håll uppsyn tills det läkt. Om såret blir rött och svullet utan bättring bör veterinär kontaktas.

Övriga risker
Degus kan tappa huden på svansen vid fasthållning eller om de får en skada på svansen.2 Svansen blir då som ett öppet sår. Det viktiga är att inte röra svansen samt att uppsöka veterinär för amputation av den blottade svanstippen. Svansen växer inte ut igen.

Tassar
Svullna tassar och sår på tranpdynor är ett vanligt förekommande problem hos smådjur som uppkommer av trycket från för hårt underlag, ibland även av dålig burhygien.11,[12],[13] Ulcerative pododermatitis, ett vanligt engelskt uttryck för detta är ”Bumblefoot”.13 Problemen upplevs som väldigt smärtsamma och djuret visar ofta en ovilja att stödja på tassen.13,[14] Bumblefoot kan förebyggas på olika sätt: Burens botten måste vara fast och täckas med ett bra bottenmaterial (mjukt och strö-artat), hyllplan av galler ska undvikas och degund vikt övervakas för att undvika övervikt.11,13 Det finns ofta ett samband mellan övervikt och bumblefoot. 13,14 Eftersom degus ofta vistas mycket på hårda (ibland även sträva) hyllplan kan även dessa behöva täckas av något mjukt. Många väljer att sy överdrag till hyllplanen av tjockt och mjukt fleecetyg för att dämpa trycket mot tassarna. Ibland hinner ägaren upptäcka att tassarna ser torra och lite slitna ut redan innan såren uppkommer, genom att då smörja dem regelbundet och varsamt med babyolja eller tass-salva kan ibland vidare utveckling av problemen stoppas. Om sår har uppkommit och åtgärder vidtagits utan resultat måste veterinär kontaktas eftersom såren kan vara infekterade, infektionen kan annars sprida sig och skapa enorma problem.13,14 Vanligtvis behandlas åkomman med regelbunden sårtvätt, salva och antibiotika samt förändringar i miljön.12,13,14

Absesser och tumörer

En absess uppkommer genom att djuret får ett sår som blir infekterat. En ficka med var bildas då under huden. Dessa behöver tömmas, dräneras och rengöras av en veterinär.

Yttre tumörer kan ibland upptäckas genom att man känner en knuta genom huden, inre tumörer kan vara svåra att upptäcka utan röntgen. Ibland uppvisas trötthet, minskad aptit och viktminskning.11 Det finns godartade och elakartade tumörer hos degun2,[15],[16]  Godartade doftkörteltumörer är ganska vanligt förekommande och kan ofta enkelt opereras bort med god prognos. Äggstockstumörer är däremot ofta elakartade. Vid fynd av misstänksamma knölar bör veterinär kontaktas för undersökning. Prover kan då tas för att fastställa vilken typ av knöl det handlar om för att besluta om vidare åtgärder behöver vidtas.

Päls
Om kala, pälslösa områden uppkommer utan att degun kliar sig kan det handla om så kallat barbering. Orsaken är att de själva eller en burkompis har tuggat av/putsat bort pälsen.2 Barbering är ett stressrelaterat problem och många faktorer kan spela in så som smärta(tex från tandproblem), för liten bur eller bristande möjligheter att utföra ett naturligt beteendebehov.2,16 Benägenheten att barbera anses ha en ärftlig faktor hos vissa djurarter. Problemet kan ofta hållas nere genom att se till att djuren har rätt skötsel och miljö.2,[17]
Om degun kliar sig kan det handla om ohyra eller svamp. Olika typer av hudrelaterad ohyra förekommer hos degun, till exempel skabb. Ohyra och svamp kan i vissa fall även övergå till människor.För att finna rätt orsak och behandling krävs att prover tas hos veterinär.

I Sverige är alla lämpliga medel mot ektoparasiter hos smådjur receptbelagda.

Bilden visar en sjuk degu som äter Critical Care. Problemet var en felväxande kindtand och han avmagrade fort. Efter operation återhämtade han sig fint.

 

Informationen på denna sida är kontrollerad av veterinär Marianne Tornvall.

Referenser:

[1] Long C V (2012) Common dental disorders of the degu (Octodon degus). Journal of veterinary dentistry. 29(3):158-65 Full-text available at: http://www.degutopia.co.uk/Long_JVetDentb_2012.pdf

[2] . v. Jekl, K. Hauptman and Z. Knotek (2011) Diseases in pet degus: A retrospective study in 300 animals. Journal of small animal practice. 52: 107-112. Full-text available at: http://www.academia.edu/1584124/Diseases_in_pet_degus_a_retrospective_study_in_300_animals

[3] http://exoticpets.about.com/od/Degu_Health_and_Diseases/a/Degu-Diabetes.htm Downloaded on 22 February 2016

[4] Datiles MB, Fukui H. 1989. Cataract prevention in diabetic Octodon degus with Pfizer’s sorbinil. Curr Eye Res 8:233-237

[5] Lee T M (2004) Octodon degus: A Diurnal, Social, and Long-lived Rodent. Ilar Journal. Vol 45 No 1: 14-24 Full-text available at:  http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.325.3815&rep=rep1&type=pdf

[6] Nishi, M. and Steiner, D. (1990) ‘Cloning of complementary DNA’s encoding islet amyloid polypeptide, insulin and glucagon precursors from a New World rodent, the degu, Octodon degus.’ Molecular Endocrinology, 4 (8): 1192-8.

[7] Alvaro Ardiles,1 John Ewer,1 Monica L. Acosta,2 Alfredo Kirkwood,3 Agustin Martinez,1 Luis Ebensperger,4 Francisco Bozinovic,4 Theresa Lee,5 and Adrian G. Palacios (2013) Octodon degus (Molina 1782): A Model in Comparative Biology and Biomedicine. Cold Spring Harb Protoc 4: 312–318. Full-text available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4386868/

[8] http://www.degutopia.co.uk/degudiet.htm

[9] http://www.degutopia.co.uk/deguhealth.htm

[10] http://osmak.box.cz/english/nem.htm Downloaded on 22 February 2016

[11] http://www.degutopia.co.uk/deguill.htm Downloaded on 22 February 2016

[12] Bumblefoot (Pododermatitis) in rodents. Full-text available at: http://sawneeanimalclinic.com/downloads/bumblefoot_pododermatitis_in_rodents.pdf

[13] http://exoticpets.about.com/od/Degu_Health_and_Diseases/a/Degu-Bumblefoot.htm

[14] http://www.guinealynx.info/pododermatitis.html#severity Downloaded on 22 February 2016

[15] http://www.degutopia.co.uk/deguageresults.htm

[16] http://www.vettimes.co.uk/article/guide-to-husbandry-and-common-diseases-in-degus-and-skunks/ Downloaded on 22 February 2016

[17] M.F Ponzio, J.M Busso, R.D Ruiz, Cuneo, Fiol de M (2007) A survey assessment of the incidence of fur-chewing in commercial chinchilla (Chinchilla lanigera) farms.  Animal Welfare, Volume16, Number 4 pp. 471-479(9)