Ålder

Degun blir vanligtvis 5-8 år.[1]

Vikt

170-300g.1

Aktivitet

Degus är dagaktiva med mest aktivitet runt gryning och skymning.[2] Deguns aktivitet påverkas mycket av ljusförhållanden och temperatur.3,[3] Vid högre temperaturer (över 250C)[4] uppvisas mer nattaktiva tendenser i labb, troligen för att söka skydd från värmen.3,4,5 Det har även visats att de uppvisar mer nattaktiva tendenser när de har fri tillgång till motionshjul,[5] förutsatt att temperaturen ligger över 190C.4

Läten

Degus har många olika läten och vissa individer låter mer än andra. Kvitter, gnäll och skvättljud kan vara positiva läten som uppkommer vid nöjen och mys. Varningsläten kan upp komma så som wee wee eller squee squee. Skrik eller grymtningar kan uppkomma vid smärta eller ilska. Här kan du lyssna på ljuden och få veta vad de betyder:
http://www.degutopia.co.uk/degusound.htm[6]
http://www.octodons.ch/index.php/degusounds[7]

Karaktäristiska drag

På 1970-talet började degun användas i laboratorier[8] och någon gång strax efter detta började de även hållas som husdjur.

Degun är ett trevligt och uppskattat husdjur så länge du kan avsätta den tid de kräver. De är bytesdjur i det vilda och har därför en hög benägenhet att fly vid rädsla. Ibland upplevs de som lite skygga och svåra att tämja i början men med tålamod går det oftast bra. Det kan krävas tid och tålamod hos en ny ägare innan tryggheten byggts upp. Här har det stor betydelse hur mycket tid uppfödaren ägnat åt att socialisera ungarna. När Degun väl är tam är den ofta väldigt sällskaplig och kan njuta av en kelstund med sin ägare.

Toalett

Degun är ett renligt och nästan luktfritt djur så länge renhållningen sköts. Oftast väljer de ett ställe att kissa på och genom att sätta en toalåda eller toaskål där blir det lätt att hålla rent. Många Deguägare har två skålar med sand, en som toalett och en till sandbad. Att ha olika typer av sand i de olika skålarna kan hjälpa men undvik klumpbildande sand eftersom den är farlig om Degun får den i sig. De är koprofager vilket betyder att de har två sorters bajs varav det ena äts upp. Detta gör de för att tillgodogöra sig mer näring, de får då i sig viktiga vitaminer som mikroorganismer i tarmen har producerat. [9],[10]  Denna lite mjuka typ av avföring ser man inte så ofta eftersom den äts upp, den man ser är formad som små hårda pellets och mycket lätt att sopa undan. Den andra sortens bajs är i form av små hårda pluttar som är väldigt lätta att städa upp.

Kroppen

Kroppstemperatur ligger mellan 36-380C med en medeltemperatur på 37,20C.3

Degus hörsel och luktsinne är väl utvecklat. De ser bra på dagen men studier tyder på att deras färgseende skiljer sig markant från vårat: de uppfattar enbar färg inom två spektrum, grönt och UV-ljus4. Huruvida de kan diskriminera mellan olika (för oss synliga) färger och använda sig av detta i sin omgivning är ännu oklart.[11] Förmågan att se UV-ljus tros ha betydelse vid signalering om fara samt vid kommunikation med hjälp av urinmarkeringar.2,[12] På natten är synen begränsad, då förlitar de sig mer på de andra sinnena. Morrhåren används för att känna sig fram och undersöka nya saker eller miljöer. Degus kan inte kräkas.[13]

Vanliga fel som ägare gör: Felaktig kost, för lite aktivering.

Referenser:

[1] http://animaldiversity.org/accounts/Octodon_degus/ Downloaded on 20 February 2016

[2] Kenagy, G., Nespolo, R., Vasquez, R. and Bozinovic, F. (2002) ‘Daily and seasonal limits of time and temperature to activity of degus.’ Revista Chilena de Historia Natural, 75: 567-581. Full-text available at: http://www.scielo.cl/pdf/rchnat/v75n3/art08.pdf

[3] Alvaro ArdilesJohn EwerMonica L. Acosta, Alfredo KirkwoodAgustin MartinezLuis EbenspergerFrancisco BozinovicTheresa Lee, and Adrian G. Palacios (2013) Octodon degus (Molina 1782): A Model in Comparative Biology and Biomedicine. Cold Spring Harb Protoc 4: 312–318. Full-text available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4386868/

[4] Lee T M (2004) Octodon degus: A Diurnal, Social, and Long-lived Rodent. Ilar Journal. Vol 45 No 1: 14-24 Full-text available at:

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.325.3815&rep=rep1&type=pdf

[5] Ocampo-Garcés A, Hernández F, Mena W & Palacios A G (2005) Wheel-running and rest activity pattern interaction in two octodontids (Octodon degus, Octodon bridgesi) Biological Research. 38: 299-305

[6] http://www.degutopia.co.uk/degusound.htm Downloaded on 20 February 2016

[7] http://www.octodons.ch/index.php/degusounds Downloaded on 20 February 2016

[8] Fulk, G. 1976. Notes on the activity, reproduction, and social behavior of Octodon degus. Journal of Mammalogy, 57/3: 495-505

[9] Kenagy GJ1Veloso CBozinovic F (1999)Daily rhythms of food intake and feces reingestion in the degu, an herbivorous Chilean rodent: optimizing digestion through coprophagy. Physiol Biochem Zool. Jan-Feb;72(1):78-86

[10] Hörnicke H and Björnhag G (1980) Coprophagy and related strategies for digesta utilization Digestive Physiology and Metabolism in Ruminants pp 707-730. Full-text available at: http://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-011-8067-2_34#page-1

[11] G. H. Jacobs, J. B. Calderone, J. A. Fenwick, K. Krogh, G. A. Williams (2003) Visual adaptations in a diurnal rodent, Octodon degus. Journal of Comparative Physiology 189(5):347-61. Full-text available at: https://www.researchgate.net/publication/10818109_Visual_adaptations_in_a_diurnal_rodent_Octodon_degus

[12] Cha’vez, A.; Bozinovic, F.; Peich, F.; Palacios, A. (2003), “Retinal spectral sensitivity, fur coloration and urine reflectance in the genus Octodon (Rodentia): Implications for visual ecology”,IOVS 44 (5): 2290–2296. Full-text available at: http://iovs.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2163096

[13] Charles C. HornBruce A. KimballHong WangJames KausSamuel DienelAllysa NagyGordon R. GathrightBill J. Yates, and Paul L. R. Andrews (2013) Why Can’t Rodents Vomit? A Comparative Behavioral, Anatomical, and Physiological Study, PLoS One. 2013; 8(4): e60537. Text available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3622671/