VARFÖR

När man skaffar sig djur som hålls i bur kan det vara bra att begrunda några saker först:
Våra husdjur må vara domesticerade under många års tid men de har fortfarande kvar behovet av att få utföra sina naturliga beteenden. Beteendebehov har visat sig kunna vara lika viktiga för djurets välmående som de basala behoven av att äta och sova.[1] I det vilda är många arter anpassade till att röra sig över stora ytor, till exempel för att söka mat. Terrängen i naturen kan vara svår och kräva att djuret får springa, hoppa, klättra och gräva. Det är inte ovanligt att födosök upptar ca 50% av deras vakna tid, [2],[3],[4],[5]  jämför det med ett tamdjur som dagligen får mat i en skål och aldrig behöver anstränga sig. Studier har visat att beteenden som leder fram till själva ätandet regleras av inre mekanismer och när djuret får utlopp för dessa triggas ett belöningssystem igång (där bla Dopamin frigörs).[6],[7] Belöningen är alltså kopplat till förväntan och inte till själva ätandet.7  Att arbeta för maten stillar det inre beteendebehovet och kan därför klassas som något som djuren mår bra av att få göra.7 Vilda djur stöter på situationer dagligen som utmanar deras sinnen och mentala förmåga, hur många nya föremål eller främmande dofter/smaker/ljud upplever ditt djur varje dag?

Deguns tidsfördriv

I en fältstudie där några forskare undersökte hur vilda degus fördelar sin tid ovanför ytan mellan olika aktiviteter blev resultatet i genomsnitt2:

Foraging (Födo-relaterade aktiviteter): 45,8%
Spana/hålla utkik: 31,8%
Vila: 7,5%
Förflyttning: 7,1%
Putsa sig själv: 3,1%
Sociala interaktioner: 3,2%
Sandbada: 1,2%
Gräva: 0,2%

HUR

En stor bur med för arten anpassad inredning är alltid av stor vikt, du kan läsa mer om vad som ska finnas i deguns bur under rubriken ”Miljö”.
Det finns många roliga sätt att berika djurens vardag på! Här kommer några förslag på hur du kan göra.

Upptäcka och motion

En studie har visat att vilda degus går/springer sammanlagt i genomsnitt 1,1km per dygn.[8]

En favorit för många sällskapsdjur är att få komma ut en stund och vistas utanför buren. Det är då viktigt att rummet är ordentligt säkrat och att det sker under uppsikt. Degus gnager på allt möjligt så som sladdar, plastsaker, textilier, knappar på handkontroller och växter med mera. Se därför alltid till att inga farliga krukväxter finns i rummet och att sladdarna är skyddade.

Motionshjul råder det delade meningar om. Argumenten emot dem grundar sig ofta på att vissa modeller innebär risker. Om de är för små och används frekvent kan de leda till ryggskador.[9] Andra risker kan förekomma, så som klämda tassar och svansar men det beror på hjulets utformning. Det finns stora trähjul med en bra utformning. En annan bra produkt som inte utgör någon av de ovanstående riskerna är ”Flying saucer wheel”. I Sverige säljs de enbart i plast vilket lätt gnags sönder av en degu men det går att beställa dem i metall från utlandet på denna webbsida, genom att maila beställningen: http://www.flyingsaucerwheels.com/

Vissa har även en rädsla att ett beroende ska utvecklas hos djuret.

Födosök

Min absoluta favorit bland berikningar! Mat kan med fördel spridas ut på olika ställen i buren (vilket kallas att strömata), gömmas och hängas upp för att uppmana djuren att söka efter föda samt jobba lite för att få tag på den. Det är ett ypperligt sätt att aktivera dem på.
Hö utgör den absolut största delen av deguns föda, ett sätt att aktivera dem på är att låta dem jobba lite för att få tag på höet. Det kan göras genom att hänga upp det, på så vis kan nytt och friskt hö serveras varje dag och de hålls sysselsatta i timmar.

 

Metallnät går att köpa billigt i en byggvaruhandel, se bara till att inga vassa kanter blir kvar när du kapat det.
Det går även att använda olika fågelmatare till viltfåglar för att hänga upp hö eller färskfoder. Låt fantasin flöda. Man kan ofta finna fynd för foderberiknngar på loppisar.

 

Pellets eller några andra små godbitar göms i en toalettrulle vars kanter viks ihop. Maten kan även strös i en äggkartong och täckas med hö eller papperstussar; roligt, enkelt och billigt.

Pellets och godbitar utan skal kan med fördel gömmas i en skål eller kruka med akvariestenar.
De kan sitta länge och gräva eller pilla bland stenarna i jakt på det goda. Risken med skalbeklädda frön är här att det blir skräpigt och svårt att skilja skal från sten vid rengöring.

BILDER

 

 

Att hänga upp godsakerna är alltid ett bra sätt att låta djuren jobba lite. Gardin-nypor kan användas för att hänga upp grönsaksstavar eller örter på lite olika höjd så att de blir lite svåra att nå. Klättergrenar i närheten gör att de får lite motion av balansering i jakt på maten.

Färskfoder, pellets och godbitar kan hängas upp i en kotte. Kotten kan placeras på ställen av varierande svårighetsgrad att nå.

Träbitar med borrade hål i kan vara ett suveränt sätt att födoberika på! Tvätta träet noga först bara. I hålen trycks sedan små godbitar in, vilket kan hålla degun sysselsatt länge.

 

Gräva

Något som är lätt att glömma bort som degu-ägare är att de i det vilda gräver komplicerade tunnelsystem under markytan där de spenderar stora delar av sin tid.
Ett djupt lager bottensubstrat i buren kan ge degun möjligheten att skapa tunnlar. Genom att blanda substratet med bitar av kartong och hö håller gångarna bättre utan att rasa samman.Alternativet är att ge dem tillgång till en stor grävlåda.

En plastback fylld med ogödslad, tätt packad jord eller torv utgör en utmärkt miljöberikning för degun. Du kan plantera gräs och örter, vetegräs eller diverse groddade fröer. Det undersöks ivrigt med alla sinnen. Såjord och ekologisk blomjord går bra att använda till detta.

 

Spana

Att spana är ett naturligt beteende för många vilda djur, att hålla utkik efter predatorer utgör en naturlig del av degus liv. En plats i fönstret är något som många djur uppskattar. Det händer ofta mycket spännande där utanför som kan vara underhållande att titta på. Dessutom ger det möjligheten att njuta av solstrålarna.

Buren kan gärna placeras nära fönstret så att de har möjlighet att titta ut men se till att de alltid har gott om skugga eftersom de är känsliga för överhettning. Den som är lite händig kan lätt bygga ihop en liten fönsterbalkong och koppla samman den med buren så som jag gjorde till min jordekorre.

 

Sinnen

För att efterlikna möten med främmande objekt, vilket stimulerar djurets alla sinnen, kan en låda fyllas med lite olika saker som hämtats ute från naturen. De kan så klart även placeras direkt i buren, grävlådan eller rasthagen. Tex löv, grenar, kottar, mossor och stenar. Djuret får då undersöka objekten med sina sinnen, om du vill kan du även gömma en och annan matbit där i.

 

Se till att inget i lådan är smutsigt, vasst eller giftigt. Det är även viktigt att tänka på var materialet hämtas ifrån. Undvik områden nära trafik samt där risk för smitta från vilda djur är stor. Tänk även på att materialet ej får vara besprutat och plocka inte växter nära stigar där folk rastar sina hundar.

 

 

En kruka med egenodlat gräs, vetegräs och diverse groddade fröer brukar vara populärt. Det undersöks ivrigt med alla sinnen. Såjord och ekologisk blomjord går bra att använda men var beredd på att de kan gräva ur krukan så glädjen kan bli kort eftersom de mycket väl kan få för sig att gräva i krukan.

 

 

Gnagmöjligheter

Det är viktigt att erbjuda gnagvänligt material i buren varje dag. Trä, pappkartonger, hopknycklat tidningspapper, wellpapp etc.

 

Grenar och rötter kan hämtas gratis från skogen. Bland våra artiklar kan du läsa vilka trädslag vi rekommenderar samt hur du kan rengöra dem innan de används.

 

Olika sorters träleksaker finns att köpa i zoobutiker som är säkra att gnaga på. Om du har tillgång till såg, borr och en bit ståltråd kan du enkelt göra en egen gnagarleksak av en gren till dina djur.

 

 

Vad säger lagen? [11]

Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. Grävande djur bör ha grävmöjligheter och hamstrande djur möjligheter att samla foderförråd.

Referenser:

[1] Behavior and Behavioral Needs IAN J. H. DUNCAN. Full text available at: http://ps.oxfordjournals.org/content/77/12/1766.full.pdf

[2] Ebensperger L A & José Hurtado M (2005) Seasonal changes in the time budget of degus, Octodon degus. Behaviour. 142 (1): 91-112

[3] Luo Yang , Zhang Minghai , Ma Jianzhang , Wang Shuangxi , Zhang Shusen , Wu Ankang  (2005)Time budget of daily activity of francois’ langur (Trachypithecus francoisi francoisi) in Guizhou Province. Acta Theriologica Sinica , 25(2):156-162

[4] Warwick R. Tarboton (1978) Hunting and the energy budget of the Black-shouldered Kite. The Condor, 80 (1):88-91

[5] Natalia S. Martino, Roxana R. Zenuto, Cristina Busch (2007) Nutritional responses to different diet quality in the subterranean rodent Ctenomys talarium (tuco-tucos) Comparative Biochemistry and Physiology Part A: Molecular & Integrative Physiology. Volume 147, Issue 4, Pages 974–982

[6] Kent C. Berridge (2004) Motivation concepts in behavioral neuroscience. Physiology & Behavior 81: 179 – 209

[7] Jones M A (2004) Social foraging in captive baboons: implications for enrichment. Full text available at: http://wiredspace.wits.ac.za/bitstream/handle/10539/215/Dissertation.pdf?sequence=1

[8] G.J. KENAGY1,  RODRIGO A. VÁSQUEZ2, ROBERTO F. NESPOLO3  & FRANCISCO BOZINOVIC (2002) A time-energy analysis of daytime surface activity in degus, Octodon degus. Revista Chilena de Historia Natural 75: 149-156

[9] http://www.zoonen.com/artikel.asp?oid=262889

[11] SJVFS 2014:17 Saknr L 80 8 kap. 11 § Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf