Hoppa till innehåll

Degu Bur och inredning

Yta

Minsta tillåtna bottenyta för Degus enligt Jordbruksverket är 0,3m2 per grupp eller 0,15m2 per individ med en höjd på 40cm.1 [1] Minst en sida skall vara täckt och botten skall vara fast.1 Detta innebär att du lagligt sett får ha två Degus i en bur med bottenmåtten 40x75cm,1 en yta som av många anses på tok för litet! Ju större bur desto bättre! En av de bästa sakerna du kan ge dina degus är en ordentlig voljär.

Degus blir lätt rastlösa i en liten bur även om det finns berikning i den och då slutar det lätt med att de sitter och gnager på gallret i ren frustration. Här nedan kommer några förslag på bra burar och tips på inredning.

Temperatur

Degun är känslig mot extrema temperaturer.2 En studie har visat att degun lättast håller kroppstemperaturen stabil när luftens temperatur är 24-320C.2 Olika fältstudier har gjorts där man undersökt vilda degus temperatur-preferens, varma sommardagar undviker de höga temperaturer genom att födosöka tidig morgon och sen kväll.3,4  Andra studier har visat att degus I labboratorier uppvisas mer nattaktiva tendenser när temperaturen överstiger 250C, troligen för att söka skydd från värmen.5,6 Degutopia skriver att den optimala temperaturen för degu i fångenskap ligger mellan 18-22 0C, de hävdar även att man bör undvika att låta temperaturen gå under 160C eller över 250C.7

Belysning

Naturligt ljus, vanlig dygnsrytm.

Degun kommer från Stillahavet och behöver ca 12h ljus per dag.6,8 På vintern kan de därför behöva extra belysning i form av en lampa i rummet.

Ventilering

Bra ventilation är viktigt, luftfuktigheten skall ligga på minst 30-50%, vilket den oftast gör i våra svenska hem.

INREDNING

Buren

För att degus skall må bra behöver de en bur med möjlighet till att både klättra och gräva. Buren behöver därför vara hög och ha en djup botten med mycket substrat i, alternativt en grävlåda. Det är viktigt för djurens hälsa att hålla buren ren och luktfri.9 

Bottensubstrat

Bottensubstratet har en viktig roll i att suga upp och kapsla in ammoniak som avges från djurens urin.9 Det finns många olika sorter varav vissa kan leda till hälsoproblem hos både dig och ditt djur. En annan funktion substratet har är att ge dem grävmöjlighet. Du kan välja att ha djupt substrat i hela buren eller att ha en grävlåda plus ett mindre lager i övriga buren. Det viktiga är att de ska kunna skapa ordentliga gångar om de vill.

Bomaterial

Gerbiler skapar bon av mjukt material i sina tunnlar. Det skall därför finnas mjukt flätbart bomaterial som de kan boa med. Cocosfibrer eller rivet, mjukt hushållspapper brukar uppskattas till detta.7

Undvik bomull och hamstervadd, då det finns allt för många rapporter om hur hamstrar skadats av detta.

Hus eller bolåda skall erbjudas om inte ett tunnelsystem med skyddad sovkammare finns.

Sandbad

Degus använder finkornig sand att bada i för att hålla pälsen ren från oljor och smuts.12 När de rullar sig i sanden överför de dofter i substratet, för vilda degus är detta ett sätt att hålla ihop gruppen och kommunicera med artfränder på.12 De ska därför erbjudas finkornig sand att bada i dagligen.1 Undvik sand baserad på Kvarts eftersom det visats att inandning av kvartsdamm kan leda till sjukdom.13
Badsanden används även som toalett av vissa individer och behöver då bytas ut ofta, alternativt erbjudas under en begränsad tid varje dag för att sedan tas bort när de har badat färdigt.

Gnagmaterial

Degus kräver mycket grenar att gnaga på, de har ständigt växande framtänder 1, 10. Även barkbitar brukar uppskattas som de äter och gnager på. Vilka trädslag du kan ge eller vilka du bör undvika kan du gå in på vår Artikelsida och läsa mer om. Degus gnager mycket och ofta, undvik helst inredning av plast och limmade träskivor så som plywood eller spån då dessa material kan vara skadliga för Degun om den får det i sig.11

Klättring

Många gerbiler tycker om att klättra. Grenar, hyllplan, klätterväggar, hängbroar och klätterställningar kan ge spännande berikning. Viktigt att veta är att  de inte är lika bra på det som tex möss. Därför gäller det att minimera eventuell fallhöjd och se till att det finns mjukt substrat under.

Bolåda

Enligt lag ska de ha minst en bolåda per individ med minimum mått 20 x 15 x 13 cm.

Motionshjul eller inte?

Vilda degus går/springer sammanlagt i genomsnitt 1,1km per dygn.14 Det innebär så klart att degus i fångenskap också behöver motion, något de förhoppningsvis får genom att dagligen vistas en stund utanför buren. Motionshjul råder det delade åsikter om. Argumenten emot dem grundas ofta i att vissa modeller innebär risker. Många har även en rädsla att ett beroende ska utvecklas hos djuret. Om du vill ha motionshjul åt dina degus så tänk på att välja den största storleken, samt att de ska springa på en fast yta och inte på galler. Flying saucer är ett bra alternativ till hjul. Se då också till att de har flera så att de inte behöver bråka om dem.

Inredningssäkerhet

Degus hoppar, klättrar och gräver bra. Gnager väldigt mycket och kan bland annat gnaga sig igenom hårdplast.

Variera inredningen

Genom att byta ut delar av inredningen och möblera om lite var gång du städar får djuren upptäcka och utforska sin omgivning. Detta är viktigt så att de inte blir uttråkade, då det annars lätt blir långtråkigt att bo i en bur jämfört med att leva ute i naturen. För att erbjuda möten med nya objekt som stimulerar olika sinnen, kan olika saker hämtats ute från naturen och placeras i buren, grävlådan eller rasthagen. Tex löv, grenar, kottar, mossor och stenar. Djuret får då undersöka objekten med sina sinnen, om du vill kan du även gömma en och annan matbit bland sakerna.

Se till att inget i lådan är smutsigt, vasst eller giftigt. Det är även viktigt att tänka på var materialet hämtas ifrån. Undvik områden nära trafik samt där risk för smitta från vilda djur är stor. Tänk även på att materialet ej får vara besprutat och plocka inte växter nära stigar där folk rastar sina hundar.

Vad säger lagen? 1

Kaniner och gnagare ska ha tillgång till gnagmaterial.
Gnagmaterial bör utgöras av hårda fodermedel såsom knäckebröd, råa rotfrukter, färska grenar med bark eller dylikt.

Golv av halt material ska vara försett med halkskydd. Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.

Burbottnen i andra burar än betesburar ska vara täckt med ett för djuren anpassat strömedel

Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, taggmöss, chinchillor och degusråttor ska ha en bolåda med tak eller bohåla med rent och torrt bomaterial. Detta gäller även dräktiga kaninhonor från och med en vecka före beräknad förlossning till minst fyra veckor därefter. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas bolådor eller bohålor i sådan omfattning att de kan utnyttjas av alla djur samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

Gerbiler, chinchillor och degusråttor ska ha ren och finkornig sand för pälsvårdande sandbad.

Degusråttor ska ha minst en spaningshylla eller annan utsiktsplats. Om flera hanar hålls tillsammans ska det finnas minst en utsiktsplats per hane.Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 0°C. De ska alltid ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.

Referenser

1  SJVFS 2019:15 Saknr L 80 Kap 8. Available at:  http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/djurhalsopersonal/veterinaraforfattningshandboken/ldjurskydd/jordbruksverketsforfattningarinomomradeldjurskydd.4.5fa25aa016d179872d24e5c5.html#h-L80villkorforhallandeuppfodningochforsaljningmmavdjuravseddaforsallskapochhobby

2 ROSENMANN M (1977) Regulación térmica en Octodon degus. Medio Ambiente (Chile) 3: 127-131

3 Kenagy, G., Nespolo, R., Vasquez, R. and Bozinovic, F. (2002) ’Daily and seasonal limits of time and temperature to activity of degus.’ Revista Chilena de Historia Natural, 75: 567-581. Full-text available at: http://www.scielo.cl/pdf/rchnat/v75n3/art08.pdf

4 F. BOZINOVIC* and R. A. VÁSQUEZ (1999 ) Patch use in a diurnal rodent: handling and searching under thermoregulatory costs. Functional Ecology. 13, 602–610. Full-text available at: http://www.ieb-chile.cl/otras_publicaciones/RVasquez/Bozinovic_Vasquez_1999_Func_Ecol.pdf

5 Alvaro Ardiles,1 John Ewer,1 Monica L. Acosta,2 Alfredo Kirkwood,3 Agustin Martinez,1 Luis Ebensperger,4 Francisco Bozinovic,4 Theresa Lee,5 and Adrian G. Palacios (2013) Octodon degus (Molina 1782): A Model in Comparative Biology and Biomedicine. Cold Spring Harb Protoc 4: 312–318. Full-text available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4386868/

6 Lee T M (2004) Octodon degus: A Diurnal, Social, and Long-lived Rodent. Ilar Journal. Vol 45 No 1: 14-24 Full-text available at:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.325.3815&rep=rep1&type=pdf

7 http://www.degutopia.co.uk/deguhouse.htm

8 Research Animal Resources.  Housing and Husbandry Guidelines for Laboratory Animals: https://www.ahc.umn.edu/rar/housing.html