Hamster Kropp och kroppsvård

Hygien

Hamstern är ett renligt och nästan luktfritt djur så länge renhållningen i buren sköts. De håller sig rena genom att putsning och skall aldrig badas i vatten!
Oftast väljer de ett ställe att kissa på. Genom att sätta en toalåda eller toaskål där blir det lätt att hålla rent. Det är dessutom ovanligt att de kissar eller bajsar under tiden man hanterar dem. De är koprofager vilket betyder att de har två sorters bajs varav det ena äts upp.18 Detta gör de för att tillgodogöra sig mer näring. De får då i sig viktiga vitaminer som mikroorganismer i tarmen har producerat.19 Denna lite mjuka typ av avföring ser man inte så ofta eftersom den äts upp direkt. Den avföring man ser är formad som små hårda pellets och mycket lätt att sopa undan.

Doftkörtlar

Guldhamstrar har två doftkörtlar. En på var sida nära höften. Ibland kan man skymta dem genom pälsen (se bild). Dvärghamstrar har istället en doftkörtel på magen. Det är normalt att doftkörtlar avger lite sekret, särskilt när hamstern brunstar. En doftkörtel kan bli infekterad och hos vissa hamstrar utvecklas tumörer i dem. Därför gäller det att hålla lite koll på den för att kunna upptäcka om det plötsligt sker förändringar som tyder på problem. En frisk doftkörtel kan lätt misstas för en tumör om man inte vet hur de ska se ut.

Hälsokoll

Det finns många tecken som kan indikera hur hamstern mår. Gör det till en vana att göra en liten hälsokoll minst en gång i veckan. Hur känns hullet, har vikten förändrats? Ser ögonen klara och pigga ut? Är pälsen jämn och glansig? Kolla hur framtänderna ser ut, de ska vara gula, jämna och lagom långa. Framtänderna i överkäken går framför de i underkäken när de stänger munnen. Kolla klorna. Vanligen behöver de inte klippas, de nöts ner på naturlig väg genom att hamstern har ett bra underlag att gå på samt gräva i.

En sten i buren som de kan klättra på hjälper till att hålla klorna i schack. Om klorna blir för långa av någon anledning böjer de sig i sidled. Då klipps de lätt med en nagelsax eller klosax av mindre modell men akta pulpan. Kolla doftkörteln/körtlarna. Lite fukt runt dem är inget fel men om man märker att det samlas mycket geggigt sekret eller bildas som en skorpa på, kan man fukta bomull eller en topz med ljummet vatten och torka rent.

Sinnen

För att förstå sitt djur kan det vara bra att känna till hur olika människan de faktiskt är. Hur hamstern uppfattar sin omgivning skiljer sig markant från människan.

Luktsinne

Hamstrar har ett utmärkt luktsinne och kommunicerar mycket med hjälp av feromoner (dofter).12 Med hjälp av luktsinnet känner de igen sin ägare, samt identifierar artfränders kön, ålder och status.12 Doftsekret utsöndras genom specifika körtlar som hos olika arter sitter på olika ställen på kroppen.12 På guldhamstrar sitter dessa vid höfterna på varje sida av kroppen.12 Dessa är synliga för våra ögon men täcks oftast av pälsen. Hanens körtlar är dubbelt så stora som honans och ibland blir det som en blöt fläck runt dem.12 Hamstern gnider körtlarna mot sin omgivning för att markera sitt revir.12

Känsel

Hamstern har morrhår i ansiktet som är mycket viktiga för att kunna känna sig fram.16 Genom att svepa fram och tillbaka med sina morrhår kan den skapa sig en noggrann bild av omgivningen.

Syn

Hamsterns syn skiljer sig markant från människans!6

97 % av fotoreceptorerna i guldhamsterns öga utgörs av så kallade ”stavar”.Stavar reagerar på svagt ljus. De ger hamstern en förmåga att se mycket bättre i mörker än vad vi kan. Stavarna kan dock inte uppfatta färger och ger en mycket suddigare bild. Resterande 3 % av hamsterns fotoreceptorer utgörs av ”tappar”. Tapparna ansvarar för färgseende men behöver ganska mycket ljus för att kunna aktiveras. Senare studier har även visat att guldhamsterns öga har förmågan att uppfatta både rött, grönt och blått ljus, även om denna förmåga är begränsad på grund av tapparnas låga antal.7 Detta färgseende kan vara viktigt att känna till eftersom man länge trott att nattaktiva djur inte kan uppfatta rött ljus, en tro som har lett till användandet av röda lampor för värme eller nattstudier. Infrarött ljus har visats påverka hamstrars inre klocka.Det finns även studier som visat att svag nattbelysning har negativ inverkan på hamstrars hälsa och välmående.7,10 Undvik därför nattlampa i hamsterns rum. En annan sak som är bra att känna till är hamsterns mycket begränsade förmåga att bedöma avstånd med hjälp av synen. En avsats kan lätt innebära att hamstern felbedömer avståndet ner och den kan då skada sig om den beslutar att hoppa över kanten.11

Hörsel och läten

Hamstrar kan höra ljud mellan 0,08 och 45 kHz medans människan uppfattar ljud mellan 0,031 och 17,6 kHz. 12,13 Det betyder att de kan höra ljud med en betydligt högre frekvens än vad vi kan (ultraljud). En del av ljuden som hamstern avger är så högfrekventa att vi inte kan höra dem.1,14  Många saker i vår omgivning avger ljud som vi människor inte kan höra men som kan uppfattas stressande för en hamster, till exempel TV-apparater och datorer.8, 15
Som tidigare nämnt använder sig hamstrar bland annat av läten som ligger utanför vår hörselförmåga men även läten som våra öron kan höra är lätta att missa på grund av att de är så otroligt korta. De kan till exempel avge läten som endast varar 170 tusendelar av en sekund!12 Vissa läten är lättare att höra. De har en mängd olika lockrop för att attrahera en partner och en del av dem kan ibland uppfattas av människor med mycket bra hörsel.17 Ett tydligt hörbart läte från en vuxen hamster är annars ofta tecken på aggression, rädsla eller missnöje. Gnisslande/smattrande tänder är ett tydligt tecken på detta, lika så skrik, morr eller väsande ljud. Tyvärr missuppfattar många ägare hamsterns läten när de är upprörda och tror att det är positivt ”prat”.

Referenser

http://animaldiversity.org/accounts/Mesocricetus_auratus/

http://www.hamsterforeningen.se/v%C3%A5ra-arter/guldhamster-1895075

http://www.petwebsite.com/hamsters/hamster_illnesses.asp

4 Harold I Siegel (1985) The Hamster. Reproduction and behavior. https://books.google.se/books?id=uqnVBwAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

http://satinehamstery.weebly.com/history-of-the-syrian-hamster.html

6 David M. Hunt,Mark W. Hankins,Shaun P Collin,N. Justin Marshall (2014) Evolution of visual and non-visual pigments. Available at: https://books.google.se/books?id=APWwBAAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

7 Populations of Rod and Cone Photoreceptors in the Hamster Retina. Full-text available at: https://www.researchgate.net/publication/264062835_Populations_of_Rod_and_Cone_Photoreceptors_in_the_Hamster_Retina

http://archives.evergreen.edu/webpages/curricular/2011-2012/m2o1112/web/nocturnal_mammals.html#Rods_and_Cones

Klante GSteinlechner S (1995) A short red light pulse during dark phase of LD-cycle perturbs the hamster’s circadian clock. J Comp Physiol A.  177(6):775-80. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8537940

10 Light at Night Causes Changes in Brain Linked to Depression (2010) Ohio State University. http://www.health.am/psy/more/light-at-night-causes-changes-in-brain-linked-to-depression/

11 John Thomas,Phillip Lerche. Anesthesia and Analgesia for Veterinary Technicians – Elsevieron Vitalsource. %th edition. s343. Available at: https://books.google.se/books?id=vDvdCwAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

12 Patricia Pope Bartlett,Michele Earle-Bridges. The hamster handbook. Available at: https://books.google.se/books?id=QVlYZiNiSckC&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

13 Henry E Heffner and Rickye S Heffner (2007) Hearing Ranges of Laboratory Animals. Journal of the American Association for Laboratory Animal Science. Vol 46, No 1. Available at: http://www.psychology.utoledo.edu/images/users/74/21.JAALAS_Revised.pdf

14 Valarie V. Tynes Behavior of Exotic Pets. Available at:  https://books.google.se/books?id=kPFW95tjKpQC&pg=PA130&lpg=PA130&dq=hamster+vision&source=bl&ots=wSpkB_Kyu7&sig=TXSC4OVDdsPU-X9XJKJTkVBGOj0&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiTyaSfuv_NAhWHiywKHRLNCVQ4ChDoAQhJMAc#v=onepage&q=hamster%20vision&f=false

15 http://www.alnmag.com/article/2010/01/noise-and-light-vivarium

16 Lawrence E. Wineski (1983) Movements of the cranial vibrissae in the Golden hamster (Mesocricetus auratus). J Zool Lond 200, 261-280.

17 http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0116789

18 Nutrient Requirements of Laboratory Animals: Fourth Revised Edition, 1995. 5 Nutrient Requirements of the Hamster. Available at: http://www.nap.edu/read/4758/chapter/7

19 Hörnicke H and Björnhag G (1980) Coprophagy and related strategies for digesta utilization Digestive Physiology and Metabolism in Ruminants pp 707-730. Full-text available at: http://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-011-8067-2_34#page-1