Hoppa till innehåll

Gerbil Foder

Gerbiler äter regelbundet och skall därför ha fri tillgång till mat.En vuxen gerbil i fångenskap äter ca en tesked torrfoder per dag.2 Dräktiga och digivande honor har ett ökat behov av vissa näringsämnen.2,3 Om de inte får i sig tillräckligt med näring kan det resultera i både viktförlust, bristsjukdomar och att de äter upp sina ungar.2,3 En balanserad kost är ett bra sätt att förebygga sjukdomar på! Men vad är då en balanserad föda för en gerbil


NÄRINGSBEHOV

Näringsbehovet kan skilja sig åt markant mellan olika arter av gnagare. Det finns även andra faktorer än arttillhörighet som påverkar vilken kost ditt djur behöver, till exempel dess ålder, livsfas och hälsa. Det har utförts en del studier gällande gerbilens näringsbehov men informationen som finns tillgänglig är långt ifrån komplett.
Studierna har visat att gerbilers näringsbehov ligger nära brunråttans.2 I det vilda lever de på en diet som är låg i fiberhalt, detta kan man även se på deras matsmältningsorgan. Till skillnad från hamstrar så saknar gerbilen fysiologisk anpassning för att bryta ner och tillgodogöra sig näring i foder med hög fiberhalt.2,4,5

Vilda gerbiler spenderar mycket tid på att födosöka och samla mat. På sommaren består en stor del av födan av gröna växter medans de vintertid lever av sitt förråd som bland annat kan innehålla bovete, vete, hirs, havre samt grenar och frön av olika växter.6 

Även en del insekter ingår i deras föda. Gerbiler är koprofager vilket betyder att de har två sorters bajs varav det ena äts upp.6,7 Detta gör de för att tillgodogöra sig mer näring. De får på så vis i sig viktiga B-vitaminer som mikroorganismer i tarmen har producerat.6,7

Protein

Många faktorer påverkar hur stor del av djurets föda som bör utgöras av protein, till exempel livsfas och hälsa samt proteinets källa, sammansättning av aminosyror och hur lättsmält det är.2,5,8,9,10 

Studier som utförts har lett till rekommendationer inom ett ungefärligt spann, men inte till någon exakt optimal procenthalt. Dräktiga och digivande mödrar samt hamstrar under tillväxt ( till ca 6 månaders ålder) kräver mer protein än fullvuxna hamstrar. När hamstern börjar bli äldre rekommenderas att man sänker proteinhalten för att skydda njurarna. Nedanför kommer rekommendationer som jag baserat på de källor jag refererar till.

Rekommenderad Proteinhalt: *

Dräktiga och digivande mödrar samt ungar under tillväxt behöver ca 16 % protein.2,11,13  För en färdigvuxen gerbil är ca 14 % protein lagom medans 12 % brukar räcka för äldre individer.12  Dessa siffror gäller kommersiella foder sammansatt av naturliga ingredienser med lättsmälta proteinkällor.

*Värdena gäller kommersiella foder sammansatt av naturliga ingredienser.
Det är viktigt att hålla sig inom dessa ramar. Överdriven proteinkonsumtion bör undvikas då det innebär en påfrestning för djurets njurar.8,10,11

Kolhydrater

Kolhydrater skall utgöra den största andelen av gerbilens föda men det är viktigt var kolhydraterna kommer från. Det finns gott om kolhydrater i till exempel spannmål, växter och olika fröer. Att Gerbiler har ett behov av kolhydrater är bevisat, men exakt hur mycket eller vilken källa som är bäst för dem är ännu okänt.2 Långsamma kolhydrater är bäst, till exempel från spannmål.

Socker bör undvikas!5,8,10 Gerbiler har en benägenhet att med åldern utveckla diverse tandsjukdomar (plack och tandsten). Detta är en av flera orsaker till att man bör vara försiktig med söta födokällor.12 Dolt socker brukar finnas flera sorters smådjursgodis och även i vissa gnagarblandningar. Därför gäller det att läsa innehållsförteckningen på allt man ger dem för att undvika ingredienser som socker, fruktos, sackaros, glukos, laktos, maltos, sirap, honung, melass med mera.

Fett

Rekommenderad fetthalt varierar från 4 % till 7 %.2,11,13 Växande och reproducerande individer behöver lite mer fett än vad gamla individer behöver.9,17 För hög fetthalt riskerar att förhöjda kolesterolvärden i blodet.12,14 Studier har visat att gerbiler är mycket känsligare än till exempel råttor, för kolesterol.2,14  Det leder till ansamlingar i olika organ vilket påverkar gerbilens hälsa negativt.14

Fibrer

Den optimala fiberhalten för gerbiler är ännu okänd men om vi utgår från råttan, så bör upp till 10 % fiberhalt vara okej.15 En hög fiberhalt innebär att gerbilerna måste äta mer av fodret för att tillgodogöra sig näringen än av ett foder med lägre fiberhalt.5

En kropp kan sällan absorbera all näring i ett foder, hur mycket av ett ämne som faktiskt tas upp av kroppen varierar beroende på olika faktorer. Hög fiberhalt gör att näringsämnen blir svårare att absorbera, därför behöver fodret oftast innehålla mer av vissa näringsämnen när fodret är svårsmält.

Mineraler och vitaminer: 5,7,8

Gerbilers behov av mineraler och vitaminer anses vara detsamma som hos råttor, med ett fåtal undantag.

Följande tabell är baserad på laboratoriestudier. Den anger gerbilers minimumbehov av olika mineraler och vitaminer per kg föda.

Mineraler
Kalcium g 5.0  6.3 g vid reproduktion
Klor g 0.5
Magnesium g 1.5 Högre än för råttor
Fosfor g 3.0  3.7 g vid reproduktion
Kalium g 3.6
Natrium g 0.5
Koppar mg 5.0 8.0 mg vid reproduktion
Järn mg 35.0  75.0 mg vid reproduktion
Mangan mg 10.0
Zink mg 25.0
Jod µg 150.0
Molybden µg 150.0
Selen µg 150.0 400 µg vid reproduktion
Vitaminer (baserade på råttans behov, vilket anses vara tillräckligt)
A mg 0.7
D mg 0.025   Främjar upptag av Ca
E mg 18.0
K mg 1.0
Biotin (B7) mg 0.2
Kolin mg 750.0
Folsyra (B9) mg 1.0
Niacin (B3) mg 15.0
Pantotensyra (B5) mg 10.0
Riboflavin (B2) mg 3.0 4.0 mg vid reproduktion
Tiamin (B1) mg 4.0
Pyrodoxin (B6) mg 6.0
Kobalamin (B12) µg 50.0

BASFÖDA

Foderblandningar

De flesta kommersiella foder som framställts specifikt för gerbiler, är foderblandningar. Eftersom gerbilens näringsbehov är så likt möss och råttors, har många tillverkare valt att göra foderprodukter som passar flera arter. Innehåll, utformning och kvalité på dessa foder varierar. En sak som är viktig att komma ihåg när man ger foderblandningar är att en välbalanserad blandkost blir obalanserad om djuret inte äter av alla bitarna. Många djur väljer först ut de godaste! Detta kan lätt leda till näringsbrist vilket i sin tur kan orsaka olika sjukdomar. Fyll därför inte på skålen innan du set att gerbilerna äter av alla bitar.2,12,16,17,18,19 

Enformiga foder/pellets

Ett foder där alla bitar ser likadana ut brukar ha en noga uträknad balans av de näringsämnen arten behöver. Än en gång är det viktigt att titta på innehållsförteckningen och näringsanalysen så att det passar just ditt djur. Dessa foder har fördelen att gerbilerna inte kan selektera (dvs endast välja ut de godaste bitarna). Nackdelen med att bara ge enformiga foder kan vara att de går miste om den berikande sysslan att få välja och skala sin mat.

Det finns inte många pellets specifikt till gerbiler på marknaden. Det finns några till gerbiler och hamstrar men håll ett öga på proteinnivån i dessa, eftersom hamstrar kräver mer protein än gerbiler.

Läs noga på förpackningen

Även om det står ”komplett foder” på förpackningen gäller det att läsa innehållsförteckning och näringsanalys ordentligt. Det finns inget foder som ensamt tillgodoser ALLA individers behov eftersom näringsbehovet varierar mellan olika livsskeden.

Vissa kommersiella foder lämpar sig mer än andra, Vissa innehåller på tok för mycket socker, fett och konstgjorda färgämnen.

Vad är bäst?

Gnagarblandningar brukar vara mer populära än pellets när gerbilen själv får välja men risken är då stor att djuret selekterar. En lösning som ger fördelarna av båda fodertyperna är att erbjuda ett enformigt foder/pellets av bra kvalité som bas men även ge lite av en bra gerbilblandning var eller vannan dag i form av berikning. Blandningen kan då med fördel spridas ut i buren och gömmas här och där så att gerbilen får ägna sig åt födosök. Du behöver aldrig vara orolig för att dina gerbiler inte ska hitta maten, de är fenomenala på att hitta mat som ligger gömd. Genom att ge mindre av blandningen än vad din hamster äter på ett dygn (till exempel 5 gram), så kommer den även att äta av pelletsen.

Blanda eget foder?

Fördelen med att blanda eget foder är att man vet exakt vad som finns i det. Genom att välja råvaror av hög kvalité och med bra egenskaper kan fodret bli riktigt bra. Det finns dock många svårigheter med att blanda eget foder som är viktiga att lyfta fram.
De tips och recept som går att läsa på svenska forum och webbsidor bör tas med en nypa salt. Få har den kunskap och förståelse som krävs för att fodret ska få rätt innehåll och balans mellan de olika näringsämnena.

Egenblandat foder som till största del består av säd och fröer, har automatiskt en brist på bland annat kalcium, koppar och vitamin D3.12 Dessa brister kan få förödande konsekvenser för djurets hälsa.
Det gäller att ha bra kunskaper om näringslära, djurets behov och hur man ska kompensera för olika brister för att kunna komponera ett balanserat foder. Självkomponerat foder kan annars göra mer skada än nytta och det kan det gå riktigt illa!2,12,13,16,17,18,19

FÄRSKFODER/TILLSKOTT

När det kommer till färskfoder gör många misstaget att ge sitt djur av den mat som tillagats till människor och som därför innehåller salt och kryddor. Detta är inte passande för en liten djurkropp och för mycket salt kan vara direkt skadligt för dem.21 Försök att fokusera mest på saker du kan ge helt färskt, så som grönsaker, örter, groddar och insekter. Frukt innehåller mycket fruktsocker och bör ges med måtta.
När det gäller små djur är det säkrast att hålla sig till KRAV-märkta produkter eller plocka själv i naturen. Det finns ett stort antal  färska örter och bladväxter som går bra att plocka utifrån. Försäkra dig först om att de inte är giftiga för smådjur, tänk även på att växterna ej får vara besprutade och plocka inte nära trafikerade vägar eller stigar där folk rastar sina hundar. Linser, frön och hela korn av spannmål kan med fördel groddas och ges, men tänk på hygien och teknik när du groddar. Annars bildas lätt mögel bland groddarna och de blir mer skadliga än nyttiga. Insekter brukar vara populärt, både torkade och levande men de måste vara köpta eller odlade eftersom vilda insekter ofta bär på parasiter.

Det går bra att även ge lite tillagad mat då och då, så länge den inte är saltad och kryddad. Till exempel barnmat, kokta bönor, kokt potatis, pasta, ris, kött och ägg.

Hur mycket ska man ge? Gerbilen är liten, ge inte mer än de äter upp på 4 timmar. En matsked färskfoder per individ.

Genom att erbjuda varierat färskfoder några gånger i veckan ökar chansen att näringsbehovet täcks upp.

Saltsten/Mineralsten?

Vid en balanserad utfordring behövs ingen saltsten eller mineralsten.
Salt i överflöd kan vara skadligt för djuret.21,22

Hö?

Gerbiler har inget behov av att äta hö, det är inte skadligt om de äter lite av det och det kan utgöra en trevlig sysselsättning för dem eftersom de gärna gnager sönder och bäddar med det.

VATTEN

En gerbil dricker mellan 4-10 ml/100 g kroppsvikt/dag.2 Färskt vatten ska ständigt finnas tillgängligt. Vattenskålar kan användas men bör placeras på högre plan. Många föredrar vattenflaska för att undvika att vattnet blir smutsigt eller välts ut. Nytt vatten bör ges dagligen och flaskan rengöras noggrant minst en gång var fjortonde dag.22

GODBITAR

Tänk på hur stor godbiten är för den lilla gerbilen, den får inte utgöra någon större del av den mängd foder de äter per dygn. En nöt kan till exempel delas i flera småbitar och räcker på så vis i flera dagar. Nötter och frön brukar vara mycket omtyckt men innehåller mycket fett.23  Undvik söta saker i för stor mängd, så som torkad frukt.16 Många sorters smådjursgodis som säljs i butik är högst olämpliga för gerbilerna.  

Det finns många godsaker som är nyttiga i lagom mängd. Sädeskorn, havregryn, osockrade frukostflingor, puffat ris, mjölmask, torkade grönsaker och örter.

Godbitarna är ypperliga att använda för träning, aktivering och berikning. De kan gömmas eller spridas ut i buren för att trigga igång djurets naturliga födosöksbeteenden!

Vad säger lagen? 24

Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder.

Referenser:

http://www.hamsterforeningen.se/v%C3%A5ra-arter/gerbil/foder-18575465

2Nutrient Requirements of Laboratory Animals: Fourth Revised Edition, 1995. 6 Nutrient Requirements of the Gerbil. Available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK231920/

3Anthony D. Fredericks. Stackpole Books. How Long Things Live. Available at: https://books.google.se/books?id=3fJTjqowJqEC&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

Nutrient Requirements of Laboratory Animals: Fourth Revised Edition, 1995. 5 Nutrient Requirements of the Hamster. Available at: http://www.nap.edu/read/4758/chapter/7

Pei YX1Wang DHHume ID. (2001) Effects of dietary fibre on digesta passage, nutrient digestibility, and gastrointestinal tract morphology in the granivorous Mongolian gerbil (Meriones unguiculatus). Physiol Biochem Zool.  Sep-Oct;74(5):742-9.

N. P. NAUMOV & V. S. LOBACHEV. Ecology of the Desert Rodents of the USSR.(Jerboas and Gerbils) http://home.wtal.de/ehr/gerbils/wild.htm

Lorene Stockberger (1977) Iowa State University Veterinarian Volume 39 Issue 2 Article 8 The Mongolian Gerbil. Full-Text available at: http://lib.dr.iastate.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2877&context=iowastate_veterinarian

Laboratory Animal Medicine. S 128-130. Available at: https://books.google.se/books?id=cSDgBAAAQBAJ&pg=PA128&lpg=PA128&dq=carbohydrates+hamsters+nutrition&source=bl&ots=lhxMZZ0XK4&sig=V7Z7svPjqMCdjXQJ3aa0SVGLgUQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwis1ujzoPjNAhWDJSwKHa60CGI4ChDoAQgiMAE#v=onepage&q=carbohydrates%20hamsters%20nutrition&f=false

Nutrient Requirements of Laboratory Animals: Fourth Revised Edition, 1995. 2 Nutrient Requirements of the Laboratory Rat. Available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK231925/

10 Alison Campbell (2015) The scuttling gourmet. Fourth edition.

11 Donna Anastasi. Gerbils: The Complete Guide to Gerbil Care. https://books.google.se/books?id=R8cPBgAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

12 Bernard S. Moskow, Bernard H. Wasserman, Morton C. Rennert (1968) Spontaneous periodontal disease in the mongolian gerbil Journal of periodontal research Volume 3, Issue 2, April, Pages 69–83

13 http://www.merckvetmanual.com/mvm/exotic_and_laboratory_animals/rodents/gerbils.html

14 A. M. TEMMERMAN, R. J. VONK, K. NIEZEN-KONING, R. BERGER & J. FERNANDES. (1989) Effects of dietary cholesterol in the Mongolian gerbil and the rat: a comparative study Laboratory Animals  23, 30-35. Full-Text available at: http://lan.sagepub.com/content/23/1/30.full.pdf

15 Peter Wen-Shyg ChiouBi YuChung-Yi Kuo (2000) Comparison of Digestive Function Among Rabbits, Guinea-Pigs, Rats and Hamsters. I. Performance, Digestibility and Rate of Digesta Passage. Journal of animal science 13(11): 1499-1507

16 H.K. El-AguizyRichard D. RichardsShambhu D. Varma (1983) Sugar cataracts in mongolian gerbil (Meriones unguiculatusExperimental Eye Research Volume 36, Issue 6, Pages 839–844

17 Lucocq, J.M. & Findlay, J.A. Cell Tissue Res. (1981) Islet organ, blood glucose and glucose tolerance of lean and obese Mongolian gerbils Cell and Tissue Research Volume 220, Issue 3, pp 623–636 doi:10.1007/BF00216765

18 http://www.anmedin.com/sv/373.html

19 http://www.anmedin.com/sv/409.html

20 Alison Campbell (2015) The scuttling gourmet. Fourth edition.

21 Sosuke Kato,Tetsuya Tsukamoto,Tsutomu Mizoshita,Harunari Tanaka,Toshiko Kumagai,Hiroyoshi Ota,Tsutomu Katsuyama,Masahiro Asaka,Masae Tatematsu (2006) High salt diets dose-dependently promote gastric chemical carcinogenesis in Helicobacter pylori-infected Mongolian gerbils associated with a shift in mucin production from glandular to surface mucous cells. Volume 119, Issue 7: 1558–1566. Full-Text available at: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ijc.21810/full

22 Determination of Organic Matter Buildup in Rodent Water Bottles over a 14-Day Period. Luo and G.B. Mulder. Available at: http://www.criver.com/about-us/eureka/wp-content/uploads/AALAS_2011_Organic_Matter_Buildup_in_Water_Bottles1.pdf

23 http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall

24 SJVFS 2019:15 Saknr L 80, 8 kap