VANLIGA SJUKDOMAR HOS RÅTTOR

Luftvägarna

Symptom på problem i luftvägarna kan vara nysningar, hosta, inaktivitet, lutning av huvudet, ovårdad päls och ljud vid andning (rossel).1 Luftvägssjukdomar hör till de vanligast förekommande hälsoproblemen hos råttor.1 Problemen orsakas av olika sorters bakterier och virus. Fjorton sjukdomsorsakande agenter har identifierats som påverkar möss och råttors luftvägar, varav Mycoplasma är den vanligaste bakterien och Sendai det vanligaste viruset.1 De kan vara smittobärare av dessa agenter utan att visa symptom.1 När de väl uppvisar tydliga tecken på sjukdom är det ofta en kombination av olika infektioner som ligger bakom.1 Efter att problemen uppstått kan de vara svåra att bli av med.1 Ibland administreras antibiotika med varierande resultat, det leder i vissa fall till återhämtning men det är inte ovanligt att problemen återkommer gång på gång.1 Vissa lyckas hålla symptomen i schack med hjälp av nyttig mat dagligen. Det bästa är att förebygga problemen så att råttorna bygger upp ett bra immunförsvar. Detta kan göras genom att ge en varierad och näringsrik kost samt en bra miljö (god ventilering, bra bottenmaterial och god hygien). Havrekli innehåller Betaglukan som ökar immunförsvaret,2 vissa tipsar om att det har en positiv effekt vid förebyggande och återhämtning av luftvägsproblem.

Magen

Mag- och tarmsjukdomar kan orsakas av flera olika saker så som bakterier, virus eller parasiter.3,4 Symptomen kan variera men några tecken på sjukdom är minskad aptit, viktnedgång, diarré och ovårdad päls.3,4  Många gånger är symptomen diffusa eller frånvarande vilket kan göra att de förbises.3 Om symptomen inte går över av sig själv efter någon dag bör veterinär kontaktas.

Abscesser och tumörer

Ibland kan det vara svårt att se skillnad på en abscess och en tumör, det kan då vara bra att låta en veterinär titta på djuret.

En abscess uppkommer genom att djuret får ett sår som blir infekterat. En ficka med var bildas då under huden. Dessa kan behöva tömmas, dräneras och rengöras av en veterinär. I vissa fall administreras även antibiotika.5

Det finns flera olika sorters tumörer hos råttor, vissa är godartade (benigna) och utgör då endast besvär om dess storlek och placering skapar obehag för råttan. Juvertumörer är vanligt förekommande hos råttor.6  Juvervävnaden sträcker sig från magen, upp längs råttans sidor och hals. Därför kan dessa tumörer uppstå på flera olika ställen på kroppen. Råttans juvertumörer  är oftast godartade. Elakartade (maligna) tumörer kallas för cancer. De påverkar närliggande organ negativt och kan sprida sig till resten av kroppen med hjälp av metastaser.6  Många olika faktorer har visats påverka tumörers utveckling så som ålder, kön, arv, miljö och diet.6 Genom att känna igenom sina råttor dagligen kan tumörer upptäckas redan i tidigt stadium och avlägsnas med hjälp av operation.4

 

Hud och päls

Klåda, sår och gles päls kan vara tecken på yttre parasiter, sk ektoparasiter (kvalster, loppor och löss).9 Vissa ektoparasiter kan även ses direkt med ögat om man särar på pälsen och tittar noggrant.10 Vid misstanke om parasitangrepp bör veterinär uppsökas för provtragning, diagnos och administrering av korrekt preparat. Om du inte är helt säker på vilken ohyra det handlar om och vilket preparat som behövs bör du aldrig experimentera med receptfria ohyramedel på egen hand.

Ringorm syns som kala rödaktiga och flagnande fläckar på huden där pälsen har försvunnit. Djuret brukar även klia sig. Behandlingen brukar bestå av svampdödande salva (Canesten/Pevaryl) från Apoteket och i vissa fall antibiotika. Ringorm orsakas av mikroskopiska hudsvampar och är mycket smittsamt. En sanering av omgivningen kan därför behöva göras i samband med behandlingen. Det kan även smitta mellan olika arter inklusive till människor.11

Om kala, pälslösa områden uppkommer utan att råttan kliar sig kan det handla om så kallat barbering. Orsaken är att den själva eller en burkompis har tuggat av/putsat bort pälsen. Barbering är ett stressrelaterat problem och många faktorer kan spela in så som smärta (tex från tandproblem), för liten bur eller bristande möjligheter att utföra ett naturligt beteendebehov. Benägenheten att barbera anses ha en ärftlig faktor hos vissa djurarter. Problemet kan ofta hållas nere genom att se till att djuren har rätt skötsel och miljö.4

Sår kan lätt uppkomma, särskilt om det blir gnabb mellan individer i en grupp. Öppna sår bör göras rent dagligen om de är infekterade. Till exempel med vatten och mild tvål eller koksaltlösning. Håll uppsyn tills det läkt. Om såret blir rött och svullet utan bättring bör veterinär kontaktas.

Tänder

Normala friska tänder

Följande symptom kan uppkomma vid tandproblem: Minskad aptit, viktförlust, svullna kinder, ökad salivering, våt haka, illaluktande mun, tårade ögon och tuggrörelser även när djuret inte äter.7 Framtänderna hos en råtta växer hela livet och slipas ner genom att djuret tuggar och gnager.7 Därför är det viktigt att ge tillgång till mycket gnagmaterial så som grenar, trä, bark, rötter och papp.7 En frisk råttas tänder är gula eller orangea och böjer sig något inåt.7 Tandproblem kan bland annat orsakas av yttre trauma, till exempel av att bli tappad i golvet.7 En gnagare med förlängda tänder behöver regelbundet få dem klippta eller nerslipade (ca varannan vecka) av en veterinär.

De kan även få problem med karies.7,8 Se till att unga individer får i sig ordentligt med Kalcium och undvik att ge söta saker.7 Om man pussar eller delar mat med sina gnagare kan det också hända att man överför munbakterier som orsakar hål i tänderna.7

Njurproblem

Njurproblem är mycket vanligt hos äldre råttor.1 Problemen drabbar hanar tidigare och mer intensivt än honor.12 Ärftlighet och diet har visats ha stor inverkan på uppkomsten av problemen.13

Tassar
Svullna tassar och sår på trampdynor är ett vanligt förekommande problem hos smådjur som uppkommer av trycket från för hårt underlag, ibland även av dålig burhygien.14 Ulcerative pododermatitis, ett vanligt engelskt uttryck för detta är ”Bumblefoot”. Problemen upplevs som väldigt smärtsamma och djuret visar ofta en ovilja att stödja på tassen.15 Bumblefoot kan förebyggas på olika sätt: Burens botten måste vara fast och bör täckas med ett mjukt bottenmaterial. Hyllplan av galler ska undvikas och råttornas vikt övervakas. Det finns ofta ett samband mellan övervikt och bumblefoot. Om råttorna ofta vistas på hårda, sträva eller nerkissade hyllplan kan dessa behöva täckas av något mjukt. Många väljer att sy överdrag till hyllplanen av tjockt och mjukt fleecetyg för att skydda tassarna. Ibland hinner ägaren upptäcka att tassarna ser torra och lite slitna ut redan innan såren uppkommer, genom att då smörja dem regelbundet och varsamt med babyolja eller tass-salva kan ibland vidare utveckling av problemen stoppas. Om sår har uppkommit och åtgärder vidtagits utan resultat måste veterinär kontaktas eftersom såren kan vara infekterade. Infektionen kan annars sprida sig och skapa enorma problem. Vanligtvis behandlas åkomman med regelbunden sårtvätt, salva och antibiotika samt förändringar i miljön.14,15

Snedskalle
Råttan håller huvudet lutat. Orsaken kan vara långt gången öroninfektion, stroke eller tumör. Veterinärvård måste sökas fortast möjligt. Om den bakomliggande orsaken är öroninfektion sätts antibiotikabehandling in och möjligheten till bättring är god.16,17

Sår

Sår kan lätt uppkomma, särskilt om det blir gnabb mellan individer i en grupp. Öppna sår bör göras rent dagligen om de är infekterade. Till exempel med vatten och mild tvål eller koksaltlösning. Uppsyn hålls tills det läkt. Om såret blir rött och svullet utan bättring bör veterinär kontaktas.

Benbrott

Benbrott kan lätt uppkomma hos små gnagare på grund av olyckor. Näringsbrist kan försvaga skelettet och öka risken för frakturer, exempel på sådana brister är kalcium och vitamin D.18 I många fall kan de läka ett brutet ben på egen hand med hjälp några veckors burvila, det vill säga lugn och ro i en bur utan klättermöjligheter, motionshjul eller annan berikning som lockar till rörelse. Hantering bör minimeras under denna period. Det kan vara bra att låta en veterinär titta på djuret för att avgöra om det är troligt att skadan kommer att självläka, samt för att skriva ut smärtstillande. En gnagare visar sällan att den har ont. Smärtstillande Metacam kan därför behöva ges de första dagarna trots att djuret verkar piggt.19

Ögon

Rödbrun vätska rinner från ögon och nos. Vätskan misstas lätt för blod.
Porfyri är ett ämne i råttans tårvätska som ger den röda färgningen runt ögon och nos. Detta ämne utsöndras av en körtel bakom ögat för att förhindra att avdunstning av fukt från ögat sker. I normala fall ser man inte någon porfyri eftersom djuren tvättar bort det. När man ser detta kan det bero på flera saker: en överproduktion, att dränering av tårar inte fungerar eller att råttan inte sköter sig. Det är alltså ett tecken på att råttan inte mår riktigt bra. En vanlig bakomliggande orsak är förkylning.20,21

Referenser

1 http://www.nap.edu/read/1429/chapter/9

2 Akramiene D1Kondrotas ADidziapetriene JKevelaitis E. (2007) Effects of beta-glucans on the immune system. Medicina (Kaunas).43(8):597-606

3 National Research Council. Infectious Diseases of Mice and Rats. Washington, DC: The National Academies Press, 1991. doi:10.17226/1429 http://www.nap.edu/read/1429/chapter/10

4 http://www.merckvetmanual.com/pethealth/exotic_pets/rats/disorders_and_diseases_of_rats.html

5 http://ratguide.com/health/integumentary_skin/abscess.php

6 http://ratguide.com/health/neoplasia/mammary_tumor.php

7 http://www.afrma.org/dentalprobs.htm

8 Helieh S. Oz and David A. Puleo (2011) Animal Models for Periodontal Disease. Journal of Biomedicine and Biotechnology Volume 2011. Full-Text available at:  http://www.hindawi.com/journals/bmri/2011/754857/

9 National Research Council. Infectious Diseases of Mice and Rats. Washington, DC: The National Academies Press, 1991. doi:10.17226/1429 http://www.nap.edu/read/1429/chapter/11#179

10 Companion Guide to Infectious Diseases of Mice and Rats. National Research Council. Washington, DC: The National Academies Press, 1991. doi:10.17226/1429 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK235394/

11 http://www.petmd.com/exotic/conditions/skin/c_ex_rt_ringworm

12 http://www.merckvetmanual.com/pethealth/exotic_pets/rats/disorders_and_diseases_of_rats.html

13 http://www.merckvetmanual.com/exotic-and-laboratory-animals/rodents/mice-and-rats-as-pets

14 Bumblefoot (Pododermatitis) in rodents. Full-text available at: http://sawneeanimalclinic.com/downloads/bumblefoot_pododermatitis_in_rodents.pdf

15 http://www.guinealynx.info/pododermatitis.html#severity

16 http://www.netvet.co.uk/rats/balance.htm

17 http://www.afrma.org/med_labyrinthitis.htm

18 Alison Campbell (2015) The scuttling gourmet. Fourth edition.

19 http://ratguide.com/health/musculoskeletal/fractures.php

20 http://www.merckvetmanual.com/exotic-and-laboratory-animals/rodents/mice-and-rats-as-pets

21 http://rattor.ifokus.se/articles/4d7160f6b9cb462221071aea-leg-vet-solveig-tjader-svarar