NÄRINGSBEHOV

Näringsbehovet kan skilja sig åt markant mellan olika arter av gnagare. Det finns även andra faktorer än arttillhörighet som påverkar vilken kost ditt djur behöver. Till exempel dess ålder, livsfas och hälsa.4,5 Råttor är omnivorer, precis som människan.6 Det betyder att de äter både vegetabilisk och animalisk föda. Brunråttan är en överlevare och anpassar sina matvanor efter miljön de lever i.6 De är även koprofager vilket betyder att de har två sorters bajs varav det ena äts upp.4 Detta gör de för att tillgodogöra sig mer näring.4 De får då i sig viktiga vitaminer som mikroorganismer i tarmen har producerat.4 Det har utförts en hel del studier gällande råttans näringsbehov.4 Det finns en bok som jag varmt kan rekommendera för den som vill lära sig mer om hur man komponerar en bra kost till sina råttor: The scuttling gourmet, skriven av Alison Campbell.5 Denna bok betraktas av många som en råttmats-bibel. Det som är så bra med just denna bok är att författaren baserar sin fakta på forskning (med källhänvisningar) samtidigt som hon uppvisar bred kunskap och förståelse för kroppens sätt att hantera näringsämnen.”Nutrient Requirements of Laboratory Animals” av The National Research Council7 anger specifika värden för råttors näringsbehov. När man läser deras tabell är det viktigt att förstå att värdena gäller lättsmälta labbfoder, så kallade ”purified diets”. Tabellens värden gäller inte foder av naturliga råvaror. Foder du köper i djuraffär eller egenblandade foder består av naturliga råvaror. Då råttan äter dessa foder kan kroppen inte tillgodogöra sig all näring och de behöver få i sig mer av näringsämnenan än om de äter ett labbfoder.

Protein 

Behovet av protein varierar under råttans livsfas.4 För en färdigvuxen råtta är 12-14% protein lagom medans det för äldre individer räcker med 10-12 %.5 Växande individer och dräktiga eller digivande honor kräver så mycket som 23-28 %.5 En del av råttans proteinkälla bör ha animaliskt ursprung för att täcka upp behovet av alla viktiga aminosyror.5  Sojaprotein kan dock vara nästan likvärdigt med animaliskt protein om aminosyran Metionin tillsätts.8,15 Om råttor skall leva på en vegetarisk diet utan att utveckla brister krävs en varierad kost med kompletterande ingredienser så som soja, bovete, quinoa och groddade bönor.15  Överdriven proteinkonsumption bör undvikas då det kan innebära en påfrestning för njurarna.5,9

STRÖMATA

Genom att ge en lagom mängd torrfoder var kväll som du sprider ut i bottenströet hålls råttorna sysselsatta med att leta mat. Att få ägna sig åt detta är viktigt för råttans välmående.

Den största delen av råttans födointag sker på natten.1,2,3 En vuxen råtta i fångenskap äter ca 15-25 g per dag.1,2,3 Dräktiga och digivande honor har ett ökat behov av vissa näringsämnen.4 Om de inte får i sig tillräckligt med näring kan det resultera i både viktförlust och bristsjukdomar.4,5 En balanserad kost är ett bra sätt att förebygga sjukdomar på! Men vad är då en balanserad föda för en råtta?

Kolhydrater

Kolhydrater utgör den största andelen av råttans föda men det är viktigt var kolhydraterna kommer från. Snabba kolhydrater som socker är inte alls bra för råttan.10 De behöver istället långsamma kolhydrater, till exempel från spannmål. Dolt socker brukar finnas i flera sorters smådjursgodis och även i många gnagarblandningar, därför gäller det att läsa innehållsförteckningen på allt man ger dem för att undvika ingredienser som socker, fruktos, sackaros, glukos, laktos, maltos, sirap, honung, melass med mera.

Fett

Ett hälsosamt råttfoder innehåller omkring 5 % fett.5 Särskild anpassning kan självklart behöva göras för överviktiga, underviktiga eller sjuka individer. Övervikt är ett vanligt problem hos tamråttor, vilket även visats öka risken för tumörbildning, stroke och diabetes.5

Fibrer

En fiberhalt på upp till 10 % är okej för råttor.11 Då fiberhalten ökar blir fodret svårsmält och näringen mindre tillgänglig.

Vitaminer och mineraler 4

Följande tabell är baserad på laboratoriestudier och lättsmälta labbfoder. Den anger minimumbehovet av olika mineraler och vitaminer per kg föda. I ett foder av naturliga ingredienser blir näringsämnen svårare att absorbera och därför behöver fodret oftast innehålla mer av näringsämnena än vad tabellen anger.

Minerals  Ungar & vuxna  Dräktiga och digivande honor
Calcium g 5.0 6.3
Chlorideh g 0.5 0.5
Magnesium g 0.5 0.6
Phosphorus g 3.0 3.7
Potassiumh g 3.6 3.6
Sodium g 0.5 0.5
Copper mg 5.0 8.0
Iron mg 35.0 75.0
Manganese mg 10.0 10.0
Zinci mg 12.0 25.0
Iodine µg 150.0 150.0
Molybdenum µg 150.0 150.0
Selenium µg 150.0 400.00
Vitamins
A (retinol)j mg 0.7 0.7
D (cholecalciferol)k mg 0.025 0.025
E (RRR-α-tocopherol)l mg 18.0 18.0
K (phylloquinone) mg 1.0 1.0
Biotin (d-biotin) mg 0.2 0.2
Choline (free base) mg 750.0 750.0
Folic acid mg 1.0 1.0
Niacin (nicotinic acid) mg 15.0 15.0
Pantothenate (Ca-d-pantothenate) mg 10.0 10.0
Riboflavin mg 3.0 4.0
Thiamin (thiamin-HCl)m mg 4.0 4.0
B6 (pyridoxine)n mg 6.0 6.0
B12 µg 50.0 50.0

 

BASFÖDA

Det finns kommersiella foder på marknaden som framställts specifikt för råttor. Innehåll, utformning och kvalité på dessa foder varierar mellan olika tillverkare. Även om det står ”komplett foder” på förpackningen gäller det att läsa innehållsförteckning och näringsanalys ordentligt. Det finns inget foder som ensamt tillgodoser alla individers behov eftersom näringsbehovet varierar mellan olika livsskeden. Vissa kommersiella foder lämpar sig mer än andra, många innehåller på tok för mycket socker, fett och konstgjorda färgämnen.

Enformiga foder/pellets

Ett foder där alla bitar ser likadana ut brukar ha en noga uträknad balans av de näringsämnen arten behöver. Än en gång är det viktigt att titta på innehållsförteckningen och näringsanalysen så att det passar just ditt djur. Dessa foder har fördelen att råttorna inte kan selektera (dvs endast välja ut de godaste bitarna). Nackdelen med att bara ge enformiga foder kan vara att gerbilerna går miste om den berikande sysslan att få välja och skala sin mat.

Foderblandningar

Det finns många olika gnagarblandningar på marknaden, vissa med väldigt dåligt innehåll men några som är helt okej. Foderblandningar med mycket torkad frukt och syntetiska färgämnen bör undvikas. En annan sak som är viktig att komma ihåg är att en välbalanserad blandkost blir obalanserad om djuret inte äter alla bitarna utan bara de godaste. Detta kan lätt leda till näringsbrist vilket i sin tur kan orsaka olika sjukdomar.4,5 

Vad är bäst?

Gnagarblandningar brukar vara mer populära än pellets när råttan själv får välja men risken är då stor att djuret selekterar. En lösning som ger fördelarna av båda fodertyperna är att erbjuda ett enformigt foder/pellets av bra kvalitté som bas men även ge lite av en bra gerbilblandning varannan kväll i form av berikning. Blandningen kan då med fördel spridas ut i buren och gömmas här och där så att råttorna får ägna sig åt födosök. Det är viktigt att då ge mindre av blandningen än vad dina råttor äter på ett dygn, så att de även äter av pelletsen.

Blanda eget foder?

Fördelen med att blanda eget foder är att man vet exakt vad som finns i det. Genom att välja råvaror av hög kvalité och med bra egenskaper kan fodret bli riktigt bra. Det finns dock många svårigheter med att blanda eget foder som är viktiga att lyfta fram.

De tips och recept som går att läsa på svenska forum och webbsidor är inte att lita på. Egenblandat foder som till största del består av säd och fröer, har automatiskt en brist på bland annat kalcium, koppar och vitamin D3.5 Dessa brister kan få förödande konsekvenser för djurets hälsa.

Det gäller att ha stora kunskaper om näringslära, djurets behov och hur man ska kompensera för olika brister för att kunna komponera ett balanserat foder själv. Självkomponerat foder kan annars leda till en obalans mellan näringsämnena och då kan det gå riktigt illa!

VATTEN

Färskt vatten ska ständigt finnas tillgängligt. Vattenskålar kan användas men bör placeras på högre plan. Vattnet måste då bytas och skålen rengöras dagligen. Många föredrar vattenflaska för att undvika att vattnet blir smutsigt eller välts ut. Nytt vatten bör ges dagligen och flaskan rengöras noggrant minst en gång var 14 dag.12

FÄRSKFODER/TILLSKOTT

Genom att erbjuda råttorna varierat färskfoder varje kväll ökar chansen att näringsbehovet täcks upp. Exempel på färskfoder: Grönsaker, kokta bönor eller linser, frukt, kokt potatis, pasta, eller ris, kött, ägg. Groddar av linser, frön eller säd. Det finns även ett stort antal  färska örter och växter som går bra att plocka utifrån, undersök bara så att de inte är skadliga först. Tänk även på att växterna ej får vara besprutade och plocka inte nära stigar där folk rastar sina hundar.

Saltsten/Mineralsten?

Vid en balanserad utfordring behövs ingen saltsten eller mineralsten. Salt i överflöd kan vara skadligt för djuret.14

Hö?

Råttor har inget behov av att äta hö men det är inte skadligt om de äter lite av det. Hö kan utgöra en trevlig sysselsättning för dem eftersom de gärna gnager sönder och bäddar med det. Många uppger dock att parasiter så som löss, loppor och skabb ibland smittar råttor och möss genom höet.

Godbitar

Nötter och frön brukar vara mycket omtyckt men undvik att ge för mycket eftersom de innehåller för mycket fett. Undvik även söta saker i för stor mängd, så som torkad frukt. Andra saker som brukar uppskattas är sädeskorn, osockrade frukostflingor, puffat ris, torkade grönsaker och örter. Godbitar är ypperliga att använda för träning, aktivering och berikning. De kan gömmas eller spridas ut i buren för att trigga igång djurets naturliga födosöksbeteenden.

Vad säger lagen? 13

Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder.

Referenser:

1 Sidlo JZaviacic MKvasnicka P (1995) Night and day differences in the food-intake of laboratory rats Wistar and Koletsky strains. Bratisl Lek Listy.(12):655-7.

2 Ulman E A, Compton D, Kockanek J (2008) Measuring Food and Water Intake in Rats and Mice. Research diets, ALN Magazine

3 Animal weightsand their food and water requirements (1996) http://www.env.gov.bc.ca/wat/wq/reference/foodandwater.html#table2

4 https://www.nap.edu/read/4758/chapter/4

5 Alison Campbell (2015) The scuttling gourmet. Fourth edition.

6 http://animaldiversity.org/accounts/Rattus_norvegicus/

7 https://www.nap.edu/catalog/4758/nutrient-requirements-of-laboratory-animals-fourth-revised-edition-1995

8 Hajos, G., et al. (1996) Effects of Proteolytic Modification and Methionine Enrichment On the Nutritional Value of Soya Albumins For Rats. Nutri. Biochem. 7:481-487

9 Aparicio VA1Nebot EGarcía-del Moral RMachado-Vílchez MPorres JMSánchez CAranda P (2013) High-protein diets and renal status in rats. Nutr Hosp. 28(1):232-7

10 Laura G. Sánchez-Lozada, Edilia Tapia, Adriana Jiménez, Pablo Bautista, Magdalena Cristóbal, Tomás Nepomuceno, Virgilia Soto, Carmen Ávila-Casado, Takahiko Nakagawa, Richard J. Johnson, Jaime Herrera-Acosta, Martha Franco (2007) Fructose-induced metabolic syndrome is associated with glomerular hypertension and renal microvascular damage in rats. American Journal of Physiology – Renal Physiology Published 8 January Vol. 292 no. 1

11 Peter Wen-Shyg ChiouBi YuChung-Yi Kuo (2000) Comparison of Digestive Function Among Rabbits, Guinea-Pigs, Rats and Hamsters. I. Performance, Digestibility and Rate of Digesta Passage. Journal of animal science 13(11): 1499-1507

12 Determination of Organic Matter Buildup in Rodent Water Bottles over a 14-Day Period. Luo and G.B. Mulder. Available at: http://www.criver.com/about-us/eureka/wp-content/uploads/AALAS_2011_Organic_Matter_Buildup_in_Water_Bottles1.pdf

13 SJVFS 2014:17 Saknr L 80. Kap 8, § 22 Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf

14 Yu HCBurrell LMBlack MJWu LLDilley RJCooper MEJohnston CI (1998) Salt induces myocardial and renal fibrosis in normotensive and hypertensive rats. Circulation. 1998 Dec 8;98(23):2621-8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9843472

15 https://shunamiterats.co.uk/2016/09/18/can-your-pet-rat-be-a-vegetarian/