Ålder

Tamråttan kan leva uppemot 4 år,1 även om det är ovanligt.1 En livslängd på 2-3 år är ungefär vad man kan förvänta sig1 och det är dessvärre vanligt med sjukdomar som förkortar livslängden ännu mer.

Vikt

140-500 g.1 Vikten varierar mellan individer och hanar är större än honor.

Längd

Ca 40cm från nos till svansspets.1

Råttan som sällskapsdjur

Råttan är ett underbart sällskapsdjur! Till skillnad från vad många tror är råttor oftast mycket snälla och sällskapliga.

Det är viktigt att hålla dem i par eller grupp. De är nyfikna och vill oftast vara med i allt som man gör. Deras intelligens, nyfikenhet och matglädje gör det lätt att träna och aktivera dem.

Eftersom råttor är mindre ömtåliga än hamstrar, möss och gerbiler är de de även lättare att hantera för de lite yngre barnen. Råttor från privata uppfödare brukar ha ett trevligt temperament och det är mycket ovanligt att de bits.

Luktar råttor?

Som så många andra sällskapsdjur (hund, häst, iller) har råttan en viss lukt. Själva kroppslukten är ganska svag och kan variera något mellan individer. Många tycker att de luktar lite blommigt eller parfymaktigt. Urin och avföring luktar däremot starkt och fränt. Därför är det viktigt att hålla buren ren genom att städa toaletten samt torka av hyllplan varje dag och byta hängmattor ofta. Ett ordentligt lager strö i burbottnen underlättar att hålla en fräsch doft kring buren.

Läten

Råttor har en del ljud som vi människor kan uppfatta.2 Olika små pip avges ofta under putsning.2 Längre och mer intensiva pip yttras vid tvångsputsning eller tjafs i flocken och höga skri kan höras vid bråk, protest eller smärta.2 Knaster uppkommer ofta vid njutning och vila men ibland även vid irritation. Ljudet uppstår genom att råttan slipar tänderna mot varandra. Utöver de ljud vi kan höra använder sig råttor av en hel del ultraljud, som är av så hög frekvens att våra öron inte kan uppfatta dem.3,4,5

Kroppsvård

Om en råtta blivit kladdig eller smutsig går det oftast bra att torka av dem lite med en fuktig trasa. Man bör undvika att bada råttor för ofta då det kan torka ut deras hud. Om råttan behöver badas räcker oftast vatten och schampo behövs alltså inte. Vanligen behöver inte klorna klippas utan de nöts ner på naturlig väg genom att de går och klättrar. Det kan ändå vara bra att vänja råttorna tidigt vid att bli pillade på fötterna, i förebyggande syfte. Om man besväras av att klorna är för vassa, eller om de blir för långa av någon anledning, kan de nämligen behöva trimmas lite. Då klipps de lätt med en nagelsax eller klosax av mindre modell. Det gäller att akta pulpan och bara klippa den yttre, genomskinliga spetsen på klon. Ibland är det bäst att be någon annan hålla medans man klipper. Ett annat sätt att slippa vassa klor är att placera en tegelsten eller liknande i buren. När råttorna klättrar på stenen slits klo-spetsarna.

SINNEN

För att förstå sitt husdjur kan det vara bra att känna till hur olika människan de faktiskt är. Hur tamråttan uppfattar sin omgivning skiljer sig markant från människans.

Hörsel:

Råttor kan höra ljud mellan 0,25 -70 kHz medans människan uppfattar ljud mellan 0,2-16kHz. 3 Det betyder att de kan höra ljud med en betydligt högre frekvens än vad vi kan. De flesta av ljuden som råttor avger är så högfrekventa att vi inte kan höra dem.4,5 Många saker i vår omgivning avger ljud som vi människor inte kan höra men som uppfattas stressande för råttor, till exempel TV apparater och datorer.3,4,5

Syn:

Råttor uppfattar färger annorlunda än vad människan gör. De kan till viss del uppfatta grönt och blått men deras förmåga att uppfatta rött är omtvistad.3 Utöver grönt och blått kan de även uppfatta ultraviolett ljus,3,6 något som människans öga inte kan. Detta tros ha betydelse för synen under gryning och skymning, då de är som mest aktiva.6 För övrigt ser de ganska dåligt och är känsliga för starkt ljus.3 Rödögda råttor är känsligare än andra.3 Eftersom de inte kan bedöma avståndet ner till marken med hjälp av synen har många råttor har en inbyggd försiktighet vid avsatser och kastar sig sällan ner för en hög bordskant eller liknande.

Luktsinne:

Råttan har ett fenomenalt luktsinne! Studier har visat att de kommer på andra plats bland ryggradsdjur med det bästa luktsinnet (efter elefanten).7 Alltså till och med bättre än hundens. 8 En stor del av deras kommunikation sker med hjälp av dofter. Med hjälp av luktsinnet får råttan en ofantlig mängd information om sin omvärld. Till exempel om predatorer finns i närheten, vems reviret är och vilken mat som är ätlig.9,10 De får även information om andra råttor så som kön, sexuell mognad, social status, grupptillhörighet, deras stressnivå och vad de åt sist med mera.9 Med hjälp av luktsinnet lär de sig av varandra vad de kan äta.10 Revir markeras med dofter från urin och från specifika doftkörtlar som finns vid könsorganen.11

Känsel:

Råttan har väldigt känsliga morrhår som kan uppfatta både luftflöden och ljudvågor.12 Genom att svepa dem fram och tillbaka kan råttan skapa sig en bild av omgivningen även vid fullständigt mörker. Råttan känner sig ständigt fram med sina morrhår och kan med hjälp av att vibrera med dem kring ett objekt uppfatta dess form och textur.12

 

 

Referenser:

1 http://animaldiversity.org/accounts/Rattus_norvegicus/

2 http://www.ratbehavior.org/norway_rat_vocalizations.htm

3 http://www.animalethics.org.au/__data/assets/pdf_file/0014/222512/housing-rats-scientific-institutions.pdf

4 Christine V Portfors (2007) Vol Types and Functions of Ultrasonic Vocalizations in Laboratory Rats and Mice 46, No 1 Journal of the American Association for Laboratory Animal Science. http://jarvislab.net/wp-content/uploads/2014/12/2007-Portfors-Types-and-functions-os-USVs-mice-Rat.pdf

5 Brudzynski SM (2009) Communication of adult rats by ultrasonic vocalization: biological, sociobiological, and neuroscience approaches. ILAR J. ;50(1):43-50 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19106451

6 Gerald H. Jacobs, John A. Fenwick, Gary A. Williams (2001) Cone-based vision of rats for ultraviolet and visible lights. Journal of Experimental Biology204: 2439-2446

http://jeb.biologists.org/content/204/14/2439

7 http://voices.nationalgeographic.com/2014/07/22/animals-elephants-smell-trunks-genes-africa-science/

8 Pascale QuignonMathieu GiraudMaud RimbaultPatricia LavigneSandrine TacherEmmanuelle Morin, Elodie RetoutAnne-Sophie ValinKerstin Lindblad-TohJacques Nicolas, and Francis Galibert (2005) The dog and rat olfactory receptor repertoires  Genome Biol.  6(10): R83 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1257466/

9 http://www.ratbehavior.org/UrineMarking.htm

10Bennett G. Galef Jr, Stephen W. Wigmore (1983) Transfer of information concerning distant foods: A laboratory investigation of the ‘information-centre’ hypothesis. Animal behavior Volume 31, Issue 3, August 1983, Pages 748–758 http://psych.utoronto.ca/users/shannonian/Psych%20369%20Readings/Galef3.pdf

11 Merkx JSlob AKvan der Werff ten Bosch JJ (1988) The role of the preputial glands in sexual attractivity of the female rat. Physiol Behav. 42(1):59-64. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3387478

12 Tony J. Prescott et al. (2011)Vibrissal behavior and function Scholarpedia, 6(10):6642 http://www.scholarpedia.org/article/Vibrissal_behavior_and_function