Yta

Vid val av bur har både bottenyta och höjd stor betydelse. Exakt hur mycket yta en mus behöver för att må bra kan variera mellan olika individer men större ytor ger lyckligare möss och mer plats för rolig inredning som håller mössen sysselsatta.

Vad den Svenska lagen säger om minsta tillåtna yta för husmöss är nästan pinsamt att nämna (0,09m2 per grupp samt 0,018m2 per individ med en höjd på 2 dm).1 Detta är så litet att det skulle klassas som djurplågeri av de flesta inom mushobbyn. Möss är aktiva djur som behöver kunna motionera och bete sig naturligt. Min egen rekommendation är att man har en bur som är tre gånger så stor i yta som lagen kräver och dubbelt så hög! Det vill säga ca 0,27 kvadratmeters bottenyta och 40 cm högt. Burbotten måste enligt lag vara fast och får alltså inte bestå av galler.1

Belysning

Möss mår bäst en regelbunden dagsrytm.3 På vintern är det därför bäst att ha belysning i rummet med timer satt på 12h ljust och 12h mörkt samt en dimmer som gör övergången mjuk.3 Under mörkerperioden bör all belysning undvikas då svag nattbelysning visats ha negativ effekt på nattdjurs hälsa.3 Dagbelysning får inte vara för stark. Starkt ljus från lampor har visats vara en bidragande orsak till tumörer, ögonskador och reproduktionsproblem hos möss.3 Därför rekommenderas det att belysningen ej överstiger 60 lux kring buren.3

Temperatur

Bra ventilering är viktigt och vid förvaring i akvarium eller plastbox krävs därför ett tak med nät eller galler.3

I Sverige brukar tammöss hållas i vanlig rumstemperatur med runt 21 0C. Det bästa är att se till att djuret har möjlighet att skapa ett mikroklimat i buren efter eget behag med hjälp av bomaterial och strö.

Det har utförts en hel del forskning kring möss och vilken temperatur de bör hållas i. För den som tycket detta är intressant kommer nedanför en liten sammanfattning över vad forskarna kommit fram till kring möss och temperatur:

Med begreppet ”thermoneutral zone” menas det yttre temperaturspann där ett varmblodigt djur kan hålla rätt kroppstemperatur utan att behöva göra av med energi på temperaturreglering.2 Studier har visat att Tammöss har en thermoneutral zone som varierar från 26-34 0C1 men tillgång till bottenmaterial, bomaterial och burkamrater gör det varmare i buren än i resten av rummet.3 I ”GUIDELINES FOR THE HOUSING OF MICE IN SCIENTIFIC INSTITUTIONS” rekommenderas att möss hålls i rumstemperaturer från 20 till 26 0C förutsatt att de har gott om mat och bomaterial. De övre graderna i detta spann gäller ensamma möss, nakenmöss och digivande honor.3,4 Möss som vistas i låga temperaturer kompenserar detta genom att öka sin metabolism vilket innebär ökad energiåtgång och kräver att de bland annat äter mer.3

Inredning

Buren

Möss kan hålls i bur eller akvarium/terrarium med god ventilering. En billig lösning som är populär bland uppfödare är IKEA-lådan SAMLA på 130 liter. I taket (locket) görs då en stor öppning för att ge ventilering. Hålet täcks med galler och en fästanordning, tex med en träram på var sida som klämmer fast gallret. Det går bra att koppla samman flera lådor med rör-system eller liknande för att erbjuda mer plats. Vissa individer gnager väldigt mycket och risken finns att de gnager sig ut ut en bur som består av plast. Det gäller därför att vara väldigt uppmärksam då plastbehållare används.

Bottensubstrat

Möss skall ha ordentligt med bottenmaterial som går att gräva i.9 Utöver funktionen att erbjuda grävmöjlighet har bottensubstratet även en viktig roll att suga upp och kapsla in ammoniak som avges från djurens urin. Det är viktigt för djurens hälsa att hålla buren ren och luktfri.5 Det finns många olika sorters bottensubstrat varav vissa kan leda till hälsoproblem hos både dig och ditt djur.

Bomaterial

Möss bygger egna bon och det skall därför finnas mjukt flätbart bomaterial som de själva kan boa med.9 Att få möjligheten att bygga bo har visats vara mycket viktigt för Tammusen då det är ett beteende som ligger djupt rotat.10 Fint hö, cocosfibrer eller rivet hushållspapper brukar uppskattas till detta. Bolåda är inget lagligt tvång för möss men kan utgöra en extra berikning, det får dock aldrig ersätta bomaterialet. Många gillar även så kallade finkbo och gräsbo.

Toalett

Möss väljer ofta ett ställe att kissa på. Om man ställer en toalåda med strö eller sand i där de väljer att kissa fortsätter de ofta där. Vill man att mössen ska börja kissa på ett visst ställe kan det fungera att lägga lite nerkissat bottenmaterial och god mat i den, eftersom många möss gärna kissar där de äter.8

Sandbad

Hamstrar vill gärna ha sand att bada i för att hålla pälsen fin. Sanden måste bytas ofta eftersom de även brukar använda den som toalett. Välj en finkornig badsand.

Gnagmaterial

Möss kräver mycket material att gnaga på eftersom tänderna ständigt växer.6 Inredning av trä, papp, grenar och barkbitar från naturen brukar uppskattas. Vissa möss gnager mycket och ofta på allt möjligt, undvik då inredning av plast och limmade träskivor så som plywood eller spån eftersom dessa material kan vara skadliga om djuret får det i sig.7

Klättring

Många möss tycker om att klättra. Grenar, hyllplan, klätterväggar, hängbroar och klätterställningar kan erbjuda en spännande berikning.

Variera inredningen

Genom att byta ut delar av inredningen och möblera om lite var gång du städar får hamstern upptäcka och utforska sin omgivning. Detta är viktigt så att den inte blir uttråkad, då det annars lätt blir långtråkigt att bo i en bur jämfört med att leva ute i naturen.

Motionshjul eller inte?

En bur skall självklart erbjuda motion så långt det går men djur är individer och de har så olika behov. Om man har en korrekt inredd miljö till mössen och rastar dem en stund var kväll så brukar det inte finnas något behov för ett motionshjul. En del möss har så dock mycket spring i benen att det kan vara svårt att tillgodose med hjälp av burinredning och rastning. Det finns en del risker med hjul som är bra att känna till: Den onaturliga kroppshållningen som djuret har i hjulet kan leda till deformerad nacke och svans vilket ger ryggsmärtor.11 Detta blir extra viktigt att tänka på när det handlar om ett djur med lång svans, så som musen eftersom svansen böjs uppåt efter hjulets form. Slitskador på leder och hud kan även uppkomma samt att djuret kan fastna med fötterna mellan spjälorna. Notera att flera av riskerna har mycket att göra med hjulets utformning och storlek samt hur ofta det används.11 Stora hjul där musen kan springa på en fast yta utgör ett bättre alternativ än de mindre hjulen med spjälor. Om man känner behovet av ett motionshjul till sinamöss tycker jag att det finns ett bättre alternativ: Det finns en modell som kallas ”Flying saucer” där djuret springer på en lutande disk istället. Det finns även en modell i trä. På en springplatta kan musen hålla en bättre kroppshållning.12 Man slipper då problemet att dess svans, rygg och nacke böjs och så länge disken är tillräckligt stor kan de springa raka i kroppen utan att böja sig i sidled. En annan sak som oroar många är att vissa individer verkar utveckla ett beroende av hjulet där användningen av hjulet påminner om stereotypt beteende.11 En trolig förklaring till detta är att det kan handla om individer som redan lever med någon form av inre stress och att hjulet då används till överdrift eftersom det ger en antistress-effekt (hamstrar som fick gräva djupa tunnelsystem sprang mindre i sina hjul). Om en individ springer överdrivet mycket i sitt hjul bör det alltså vara av intresse att undersöka varför djuret är stressat och ta itu med den bakomliggande orsaken. Hos laboratoriedjur har man i flera studier sett olika positiva effekter vid användning av motionshjul. Exempel på dessa är ökad inlärningsförmåga, effekter i hjärnan som motverkar depression och Alzeimers, positiva effekter på hjärtat, blodomloppet och andra inre organ.11,13 Motion hjälper djur att hålla sig friska.11 En springplatta kan man låta det stå i rasthagen alternativt ge mössen tillgång under en begränsad tid var kväll om man vill minimera risken för skador eller missbruk. Motionshjul eller springplatta bör dock aldrig ersätta ett djurs tillgång till annan aktivering och motion!

Inredningssäkerhet

Möss hoppar, klättrar och simmar bra.14 De är duktiga på att rymma och vissa kan ta sig igenom hål på 6mm.15

Vad sager lagen? 9

Kaniner och gnagare ska ha tillgång till gnagmaterial.
Gnagmaterial bör utgöras av hårda fodermedel såsom knäckebröd, råa rotfrukter, färska grenar med bark eller dylikt.

Golv av halt material ska vara försett med halkskydd. Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.

Burbottnen i andra burar än betesburar ska vara täckt med ett för djuren anpassat strömedel

Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö. En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. Grävande djur bör ha grävmöjligheter och hamstrande djur möjligheter att samla foderförråd.

Kaniner, guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha bomaterial med långa strukturer så att det kan flätas samman.

Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 0°C. De ska alltid ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.

Referenser

1 SJVFS 2014:17 Saknr L 80 Bilaga 1:4 Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf

2http://www.encyclopedia.com/doc/1O6-thermoneutralzone.html

3 Fawcett. A (2008) ARRP Guideline 22: Guidelines for the housing of mice in scientific institutions. Animal Research Review Panel. Full-Text available at: http://www.animalethics.org.au/__data/assets/pdf_file/0004/249898/Guideline-22-mouse-housing.pdf

4 John R. Speakman and Jaap Keijer Not so hot: Optimal housing temperatures for mice to mimic the thermal environment of humans Mol Metab. 2013 Feb; 2(1): 5–9. Full-Text available at: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221287781200018X

5 Catherine M Vogelweid,1,2 Kathleen A Zapien,1 Matthew J Honigford,1 Linghui Li,1 Hua Li,1 and Heather Marshall(2011) Effects of a 28-Day Cage-Change Interval on Intracage Ammonia Levels, Nasal Histology, and Perceived Welfare of CD1 Mice. J Am Assoc Lab Anim Sci. 2011 Nov; 50(6): 868–878. Full-text available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3228923/

6 http://www.peteducation.com/article.cfm?c=18+1798&aid=3078

7 Vicki Judah, Kathy Nuttall. Exotic animal care & management. Second edition. Jordan Applied Technology Center. Chapter 9.

8 http://mus.ifokus.se/discussions/542d44a58e0e7462a6000fd6-toalett

9 SJVFS 2014:17 Saknr L 80, 8 kap. 3 §, 11 §, 12 §, 15 §, 21 § Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf

10 C. M. Sherwin (1997) Observations on the prevalence of nest-building in non-breeding TO strain mice and their use of two nesting materials. Laboratory Animals 31,125-132. Full-Text available at: http://www.usp.br/bioterio/Artigos/Enriquecimento%20ambiental/prevalence%20of%20nesting%20bulding.pdf

11 Sophie Helene Richter1, Peter Gass1, and Johannes Fuss1 (2014) Resting Is Rusting: A Critical View on Rodent Wheel-Running Behavior. The Neuroscientist Vol. 20(4) 313 –325

12 http://www.flyingsaucerwheels.com/

13 Bjørnebekk A1Mathé AABrené S (2005)The antidepressant effect of running is associated with increased hippocampal cell proliferation.Int J Neuropsychopharmacol.  Sep;8(3):357-68

14 http://www.uwsp.edu/biology/VertebrateCollection/Pages/Vertebrates/Mammals%20of%20Wisconsin/Mus%20musculus/Mus%20musculus.aspx

15 https://www.skadedjursbekampning.nu/sida/moss-fakta