VARFÖR BERIKNING

När man skaffar sig djur som hålls i bur kan det vara bra att begrunda några saker först:
Våra husdjur må vara domesticerade under många års tid men de har fortfarande kvar behovet av att få utföra sina naturliga beteenden. Beteendebehov har visat sig kunna vara lika viktiga för djurets välmående som de basala behoven av att äta och sova.1 I det vilda är många arter anpassade till att röra sig över stora ytor, till exempel för att söka mat. Terrängen i naturen kan vara svår och kräva att djuret får springa, hoppa, klättra och gräva. Det är inte ovanligt att födosök upptar ca 50 % av deras vakna tid.2,3,4,5

 

 

Jämför det med ett tamdjur som dagligen får mat i en skål och aldrig behöver anstränga sig. Studier har visat att beteenden som leder fram till själva ätandet regleras av inre mekanismer och när djuret får utlopp för dessa triggas ett belöningssystem igång (där bla dopamin frigörs).6,7 Belöningen är alltså kopplad till förväntan och inte till själva ätandet.Att arbeta för maten stillar det inre beteendebehovet och kan därför klassas som något som djuren mår bra av att få göra.7 Vilda djur stöter på situationer dagligen som utmanar deras sinnen och mentala förmåga. Hur många nya föremål eller främmande dofter/smaker/ljud upplever ditt djur varje dag?

BETEENDESTÖRNINGAR

Möss är oftast nöjda med tillvaron om de bara har en stimulerande miljö. Jämfört med till exempel hamster eller gerbil uppvisar möss sällan stereotypa beteenden. Självklart är de individer och det finns de som behöver mer aktivering än andra. En mus kan den visa sin frustration genom att gnaga på galler, springa överdrivet mycket i sitt hjul eller klättra mycket i tak-gallret på sin bur. De kan även börja barbera sig själva eller andra i flocken, mer om det läser du under ”Sjukdomar”. Om dessa beteenden uppkommer behöver de åtgärdas fort genom att ge dem mer yta och mer aktivering.

HUR

En tillräckligt stor bur med för arten anpassad inredning är alltid av stor vikt. Du kan läsa mer om vad som ska finnas i mössens bur under rubriken ”Miljö”. Det finns många roliga sätt att berika djurens vardag på! Här kommer några förslag på hur du kan göra.

Upptäcka och motion

En favorit för många husdjur är att få komma ut en stund och vistas utanför buren. Genom att skapa en rasthage på till exempel ett bord, med roliga saker som byts ut då och då, får mössen klättra på och undersöka. På lekbordet kan allt möjligt kul placeras! Klätterställningar, klätterväggar och grenar erbjuder musen möjlighet att motionera. Jag har märkt att mössen gärna möter mig för att komma ut och leka på bordet var kväll. Det är dessutom ett trevligt tillfälle att umgås med dem.

 

En del låter dem springa fritt i rummet en stund. Det är då viktigt att rummet är ordentligt säkrat och att det sker under uppsikt. Möss gnager på allt möjligt så som sladdar, plastsaker, textilier, knappar på handkontroller och växter med mera. Se till att de inte når upp till giftiga krukväxter samt att sladdarna är skyddade. Du kan enkelt göra en hopvikbar rasthage av ark eller skivor som du tejpar ihop. En hage som inte är genomskinlig eller av galler skapar mer trygghet för mössen, som annars kan bli skrämd av stora öppna ytor.

 

Möss är lätta att ta med sig, särskilt om de gillar att sitta på axeln eller i fickan. På sommaren går det bra att ta med dem ut en liten stund men glöm inte faktumet att de trots allt är nattdjur och inte skall vistas i direkt solljus. Försäkra dig om att de alltid har skugga och lämna dem inte ensamma. Erbjud flera gömställen där de kan söka skydd och se till att de har mat och vatten.

Födosök

Min absoluta favorit bland berikningar! Mat kan med fördel spridas ut på olika ställen i buren (vilket kallas att strömata), gömmas och hängas upp för att uppmana mössen att söka efter föda samt jobba lite för att få tag på den. Det är ett ypperligt sätt att aktivera dem på.

 

Mat eller några andra små godbitar göms i en toalettrulle vars kanter viks ihop. Maten kan även strös i en äggkartong och täckas med papperstussar, hö eller löv; roligt, enkelt och billigt.

 

Godbitar utan skal kan med fördel gömmas i en skål eller kruka med akvariestenar. De kan sitta länge och gräva eller pilla bland stenarna i jakt på det goda. Risken med skalbeklädda frön är här att det blir skräpigt och svårt att skilja skal från sten vid rengöring.

Att hänga upp godsakerna är alltid ett bra sätt att låta djuren jobba lite. Gardin-nypor kan användas för att hänga upp grönsaksstavar, örter, fruktbitar eller annat gott på lite olika höjd så att de blir lite svåra att nå. Klättergrenar i närheten gör att de får lite motion i jakt på maten.

Träbitar med borrade hål i kan vara ett suveränt sätt att födoberika på! Tvätta träet noga först bara. I hålen trycks sedan små godbitar in, till exempel nötter, örter, frön eller torkad frukt vilket kan hålla hamstern sysselsatta länge.

Hembakade gnagstänger brukar vara uppskattat och det är lätt att göra dem upphängbara.

Gräva

Något som är lätt att glömma bort som musägare är att många vilda husmöss gräver komplicerade tunnelsystem under markytan. Trots att många vet detta är det mycket få som faktiskt inreder deras burar med grävmöjligheter. Ger man dem möjligheten att gräva så gör de oftast det gladeligen!

Om du vill kan du välja att ha ett djupt lager bottensubstrat i hela buren som du blandar ut med pappersremsor och kartongbitar för att mössen ska kunna forma gångar som inte rasar samman. Ett annat förslag är att skapa en ordentlig gräv-del eller grävlåda. Vilken sorts substrat du väljer har stor betydelse. Undvik dammiga material som kan fastna i musens andningsvägar.

Till mina djur har färsk torv och jord fungerat bra men det gäller att den inte är för torr eftersom den då lätt blir smulig och dammig. Du kan fylla en kruka eller ett rör fyllt med löv, hö, halm, gräs, mossa, bottensubstrat eller bitar papper också så gräver de små gångar i det. Genom att gömma små goda frön i substratet uppmuntras mössen att gräva och leta mat. Du kan också gräva ner roliga rörsystem.

Sinnen

För att efterlikna möten med främmande objekt, vilket stimulerar djurets alla sinnen, kan en låda fyllas med lite olika saker som hämtats ute från naturen. De kan så klart även placeras direkt i buren, grävlådan eller rasthagen. Tex löv, växter, grenar, kottar, mossor och stenar. Djuret får då undersöka objekten med sina sinnen, om du vill kan du även gömma en och annan matbit där i.

Se till att inget är smutsigt, vasst eller giftigt. Det är även viktigt att tänka på var materialet hämtas ifrån. Undvik områden nära trafik samt där risk för smitta från vilda djur är stor. Tänk även på att materialet ej får vara besprutat och plocka inte växter nära stigar där folk rastar sina hundar.

En kruka med egenodlat gräs, vetegräs och diverse groddade fröer brukar vara populärt. Det undersöks ivrigt med alla sinnen. Såjord och ekologisk blomjord går bra att använda men var beredd på att de kan gräva ur krukan så glädjen kan bli kort eftersom de gärna kräver i krukan.

Gnagmöjligheter

Grenar och rötter kan hämtas gratis från skogen.

Olika sorters träleksaker finns att köpa i zoobutiker som är säkra att gnaga på.

Om du har tillgång till såg, borr och en bit ståltråd kan du enkelt göra en egen gnagarleksak av en gren till dina djur.

Bädda

Att få möjligheten att bädda har visats mycket viktigt för musen!8 Cocosfibrer eller rivet papper kan spridas i buren så att de får samla material. Du kan även trycka in det i ett papprör så att mössen får kämpa lite med att få ut det. Det är ett enkelt och billigt sätt att berika deras miljö på.

Vad säger lagen? 9

Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. Grävande djur bör ha grävmöjligheter och hamstrande djur möjligheter att samla foderförråd.

Referenser:

1 Behavior and Behavioral Needs IAN J. H. DUNCAN. Full text available at: http://ps.oxfordjournals.org/content/77/12/1766.full.pdf

2 Ebensperger L A & José Hurtado M (2005) Seasonal changes in the time budget of degus, Octodon degus. Behaviour. 142 (1): 91-112

3 Luo Yang , Zhang Minghai , Ma Jianzhang , Wang Shuangxi , Zhang Shusen , Wu Ankang  (2005)Time budget of daily activity of francois’ langur (Trachypithecus francoisi francoisi) in Guizhou Province. Acta Theriologica Sinica , 25(2):156-162

4 Warwick R. Tarboton (1978) Hunting and the energy budget of the Black-shouldered Kite. The Condor, 80 (1):88-91

5 Natalia S. Martino, Roxana R. Zenuto, Cristina Busch (2007) Nutritional responses to different diet quality in the subterranean rodent Ctenomys talarium (tuco-tucos) Comparative Biochemistry and Physiology Part A: Molecular & Integrative Physiology. Volume 147, Issue 4, Pages 974–982

6 Kent C. Berridge (2004) Motivation concepts in behavioral neuroscience. Physiology & Behavior 81: 179 – 209

7 Jones M A (2004) Social foraging in captive baboons: implications for enrichment. Full text available at: http://wiredspace.wits.ac.za/bitstream/handle/10539/215/Dissertation.pdf?sequence=1

8 C. M. Sherwin (1997) Observations on the prevalence of nest-building in non-breeding TO strain mice and their use of two nesting materials. Laboratory Animals 31,125-132. Full-Text available at: http://www.usp.br/bioterio/Artigos/Enriquecimento%20ambiental/prevalence%20of%20nesting%20bulding.pdf

9 SJVFS 2014:17 Saknr L 80 8 kap. 11 § Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf