Ålder

I det vilda blir guldhamstern sällan mer än 1,5-2 år gammal.1 I fångenskap kan de bli dubbelt så gamla, även om det är ovanligt.1 En livslängd på 2-3 år är ungefär vad man kan förvänta sig av dagens guldhamstrar och det är dessvärre vanligt med sjukdomar som förkortar livslängden.2,3

Vikt

100-225 g.2

Längd

Ca 15 cm från nosspets till svanstipp.1,2

Guldhamsterns historia

De guldhamstrar vi har idag härstammar från ett fåtal individer. Många källor uppger att de härstammar från en och samma hona med hennes ungar. Den hamsterfamilj man då hänvisar till fångades i Syrien år 1930 av zoologen Israel Aharoni.4 Av de 11 ungarna ska fyra stycken ha överlevt och använts för att avla fram ett stort antal kullar där avkommorna användes för forskning vid laboratorier världen över.4 Enligt somliga skall Aharoni dock ha fångat in fler guldhamstrar på sin resa 1930 och det finns uppgifter om att några exemplar till har fångats in vid senare tillfällen och använts i avel.5

Guldhamstern som sällskapsdjur

Guldhamstern kan bli ett väldigt trevligt sällskapsdjur, särskilt om den kommer från en seriös uppfödare som avlar på temperament och hanterar ungarna mycket. Det är en art som passar utmärkt till barn, förutsatt att barnet är gammalt nog att förstå hur det skall handskas med hamstern och att det finns en vuxen som är villig att ta ansvaret för burstädning med mera. Den behöver så klart bra mat, motion och en aktiverande bur som hålls ren och fin, men för övrigt är det ett ganska lättskött djur. En frisk guldhamster i en bur som hålls ren luktar oftast ingenting. Ibland kan det uppkomma en lite myskaktig doft från vissa honor när de brunstar men det varar då enbart under några timmar var fjärde dag. Många blir tama och visar uppskattning av mänsklig kontakt. Hur tam hamstern blir beror både på genetiska betingelser och miljön. Vissa har en bild av hamstern som ett lugnt och inaktivt djur vilket är långt från hela sanningen, vi har bara helt olika dygnsrytm. Hamstern är ett nattaktivt djur och om den inte vaknar av sig själv under dagen ska man inte störa den. På kvällen och natten har den däremot oftast mycket energi och spring i benen, vilket gör att den lätt kan bli uttråkad och frustrerad om den får för liten bur eller för lite motion och berikning. Hur aktiv hamstern är dagtid är väldigt individuellt. Vissa vaknar även på dagen av att man rör sig i rummet och vill då komma ut ut buren en stund. Andra sover till 21-22 på kvällen. Om hamstern vaknar sent på kvällen kan man väcka den försiktigt lite tidigare för att hinna umgås med den, men inte allt för tidigt. Genom att krafsa lite i bottenmaterialet runt 19-tiden och erbjuda den en godbit kan man ibland få den att börja vakna av sig själv vid den tiden. En annan sak som är viktig för just guldhamstern är att den måste bo enskilt eftersom arten är solitär.

Om hamstern bits

Det är ganska vanligt att hamstrar bits den första tiden i ett nytt hem, särskilt om den kommer från en djuraffär. Beteendet beror oftast på rädsla och otrygghet och i de flesta fall går det att träna bort genom att regelbundet handskas med den på rätt sätt. Det gäller att vinna hamsterns tillit.
Om en hamster plötsligt börjar bitas trots att den aldrig gjort det förut kan det bero på att den har ont.

Sinnen

För att förstå sitt husdjur kan det vara bra att känna till hur olika människan de faktiskt är. Hur hamstern uppfattar sin omgivning skiljer sig markant från människan.

Syn:6

Guldhamsterns syn skiljer sig markant från människans!

97 % av fotoreceptorerna i guldhamsterns öga utgörs av så kallade ”stavar”.7 Stavar reagerar på svagt ljus. De ger hamstern en förmåga att se mycket bättre i mörker än vad vi kan. 8 Stavarna kan dock inte uppfatta färger och ger en mycket suddigare bild. Resterande 3 % av hamsterns fotoreceptorer utgörs av ”tappar”. Tapparna ansvarar för färgseense men behöver ganska mycket ljus för att kunna aktiveras. Senare studier har även visat att guldhamsterns öga har förmågan att uppfatta både rött, grönt och blått ljus, även om denna förmåga är begränsad på grund av tapparnas låga antal.7 Detta färgseende kan vara viktigt att känna till eftersom man länge trott att nattaktiva djur inte kan uppfatta rött ljus, en tro som har lett till användandet av röda lampor för värme eller nattstudier. Infrarött ljus har visats påverka hamstrars inre klocka.9 Det finns även studier som visat att svag nattbelysning har negativ inverkan på hamstrars hälsa och välmående.7,10 Undvik därför nattlampa i hamsterns rum. En annan sak som är bra att känna till är hamsterns mycket begränsade förmåga att bedöma avstånd med hjälp av synen. En avsats kan lätt innebära att hamstern felbedömer avståndet ner och den kan då skada sig om den beslutar att hoppa över kanten.11

Luktsinne:

Hamstrar har ett utmärkt luktsinne och kommunicerar mycket med hjälp av feromoner (dofter).12 Med hjälp av luktsinnet känner de igen sin ägare, samt identifierar artfränders kön, ålder och status.12 Doftsekret utsöndras genom specifika körtlar som hos olika arter sitter på olika ställen på kroppen.12 På guldhamstrar sitter dessa vid höfterna på varje sida av kroppen.12 Dessa är synliga för våra ögon men täcks oftast av pälsen. Hanens körtlar är dubbelt så stora som honans och ibland blir det som en blöt fläck runt dem.12 Hamstern gnider körtlarna mot sin omgivning för att markera sitt revir.12

Hörsel:

Hamstrar kan höra ljud mellan 0,08 och 45 kHz medans människan uppfattar ljud mellan 0,031 och 17,6 kHz. 12,13 Det betyder att de kan höra ljud med en betydligt högre frekvens än vad vi kan (ultraljud). En del av ljuden som hamstern avger är så högfrekventa att vi inte kan höra dem.1,14  Många saker i vår omgivning avger ljud som vi människor inte kan höra men som kan uppfattas stressande för en hamster, till exempel TV-apparater och datorer.8, 15

Känsel:

Guldhamstern har morrhår i ansiktet som är mycket viktiga för att kunna känna sig fram.16 Genom att svepa fram och tillbaka med sina morrhår kan den skapa sig en noggrann bild av omgivningen.

Läten

Som tidigare nämnt använder sig hamstrar bland annat av läten som ligger utanför vår hörselförmåga. Vissa läten som ligger inom vår hörselfrekvens missas på grund av att de är så otroligt korta. De kan till exempel avge läten som endast varar 170 tusendelar av en sekund!12 Vissa läten kan vi dock höra. De har en mängd olika lockrop för att attrahera en partner och en del av dem kan ibland uppfattas av människor med mycket bra hörsel.17 Ett tydligt hörbart läte från en vuxen hamster är annars ofta tecken på aggression, rädsla eller missnöje. Gnisslande/smattrande tänder är ett tydligt tecken på detta, lika så skrik, morr eller väsande ljud.

Toalett

Guldhamstern är ett renligt och nästan luktfritt djur så länge renhållningen i buren sköts. Oftast väljer de ett ställe att kissa på. Genom att sätta en toalåda eller toaskål där blir det lätt att hålla rent. Det är dessutom ovanligt att de kissar eller bajsar under tiden man hanterar dem. De är koprofager vilket betyder att de har två sorters bajs varav det ena äts upp.18 Detta gör de för att tillgodogöra sig mer näring. De får då i sig viktiga vitaminer som mikroorganismer i tarmen har producerat.19 Denna lite mjuka typ av avföring ser man inte så ofta eftersom den äts upp direkt. Den avföring man ser är formad som små hårda pellets och mycket lätt att sopa undan.

Kroppsvård

En hamster skall aldrig badas i vatten. Vanligen behöver inte klorna klippas heller utan de nöts ner på naturlig väg genom att hamstern har ett bra underlag att gå på samt gräva i. Om klorna blir för långa böjer de sig i sidled. Då klipps de lätt med en nagelsax eller klosax av mindre modell men akta pulpan. Om man märker att det samlas mycket sekret vid hamsterns doftkörtlar eller bildas som en skorpa på, kan man fukta bomull eller en topz med ljummet vatten och torka rent. Skorpan kan ibland behöva pillas bort försiktigt med nageln.

Referenser:

http://animaldiversity.org/accounts/Mesocricetus_auratus/

http://www.hamsterforeningen.se/v%C3%A5ra-arter/guldhamster-1895075

http://www.petwebsite.com/hamsters/hamster_illnesses.asp

4 Harold I Siegel (1985) The Hamster. Reproduction and behavior. https://books.google.se/books?id=uqnVBwAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

http://satinehamstery.weebly.com/history-of-the-syrian-hamster.html

6 David M. Hunt,Mark W. Hankins,Shaun P Collin,N. Justin Marshall (2014) Evolution of visual and non-visual pigments. Available at: https://books.google.se/books?id=APWwBAAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

7 Populations of Rod and Cone Photoreceptors in the Hamster Retina. Full-text available at: https://www.researchgate.net/publication/264062835_Populations_of_Rod_and_Cone_Photoreceptors_in_the_Hamster_Retina

http://archives.evergreen.edu/webpages/curricular/2011-2012/m2o1112/web/nocturnal_mammals.html#Rods_and_Cones

Klante GSteinlechner S (1995) A short red light pulse during dark phase of LD-cycle perturbs the hamster’s circadian clock. J Comp Physiol A.  177(6):775-80. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8537940

10 Light at Night Causes Changes in Brain Linked to Depression (2010) Ohio State University. http://www.health.am/psy/more/light-at-night-causes-changes-in-brain-linked-to-depression/

11 John Thomas,Phillip Lerche. Anesthesia and Analgesia for Veterinary Technicians – Elsevieron Vitalsource. %th edition. s343. Available at: https://books.google.se/books?id=vDvdCwAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

12 Patricia Pope Bartlett,Michele Earle-Bridges. The hamster handbook. Available at: https://books.google.se/books?id=QVlYZiNiSckC&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

13 Henry E Heffner and Rickye S Heffner (2007) Hearing Ranges of Laboratory Animals. Journal of the American Association for Laboratory Animal Science. Vol 46, No 1. Available at: http://www.psychology.utoledo.edu/images/users/74/21.JAALAS_Revised.pdf

14 Valarie V. Tynes Behavior of Exotic Pets. Available at:  https://books.google.se/books?id=kPFW95tjKpQC&pg=PA130&lpg=PA130&dq=hamster+vision&source=bl&ots=wSpkB_Kyu7&sig=TXSC4OVDdsPU-X9XJKJTkVBGOj0&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiTyaSfuv_NAhWHiywKHRLNCVQ4ChDoAQhJMAc#v=onepage&q=hamster%20vision&f=false

15 http://www.alnmag.com/article/2010/01/noise-and-light-vivarium

16 Lawrence E. Wineski (1983) Movements of the cranial vibrissae in the Golden hamster (Mesocricetus auratus). J Zool Lond 200, 261-280.

17 http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0116789

18 Nutrient Requirements of Laboratory Animals: Fourth Revised Edition, 1995. 5 Nutrient Requirements of the Hamster. Available at: http://www.nap.edu/read/4758/chapter/7

19 Hörnicke H and Björnhag G (1980) Coprophagy and related strategies for digesta utilization Digestive Physiology and Metabolism in Ruminants pp 707-730. Full-text available at: http://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-011-8067-2_34#page-1