Yta

Vid val av bur har bottenytan och djupet på bottnen stor betydelse. Exakt hur mycket yta en gerbil behöver för att må bra kan variera mellan olika individer men större ytor ger lyckligare djur och mer plats för rolig inredning som håller dem sysselsatta. Djupa bottnar krävs för att skapa grävmöjlighet.

Vad den Svenska lagen säger om minsta tillåtna yta för gerbiler är nästan pinsamt att nämna. (0,12 m2 per grupp samt 0,06 m2 per individ med en höjd på 2 dm).1 Detta är alldeles för litet för att gerbilerna skulle kunna bete sig naturligt. De är aktiva djur som behöver springa och gräva, ge dem därför gott om plats och mycket aktivering.2 Min egen rekommendation är att man ger dem en yta som är minst tre gånger så stor som lagen kräver och dubbelt så hög! Det vill säga ca 0,36 kvadratmeters bottenyta och 40 cm högt. Bottensubstratet behöver vara minst 20 cm djupt för att gerbilerna ska kunna skapa gångar, vilket ställer krav på burbottnens höjd.Botten måste enligt lag vara fast och får alltså inte bestå av galler.1

Temperatur

Vanlig rumstemperatur går bra med runt 210 C.4

Studier har visat att när gerbiler erbjuds en temperaturgradient så väljer de främst att vistas vid en luft-temperatur på ca 280 C.5 Viktigt att känna till är dock att tillgång till bottenmaterial, bomaterial och burkamrater gör det varmare i buren än i resten av rummet. 6  Det bästa är att se till att djuret har möjlighet att skapa ett mikroklimat efter eget behag.
Bra ventilering är viktigt och vid förvaring i akvarium eller plastbox krävs därför ett tak med nät eller galler.6

Belysning

Naturligt ljus, vanlig dygnsrytm.

Inredning

Buren

Gerbiler kan hållas i plast-/glasbur eller akvarium/terrarium med god ventilering och djupt bottenströ som går att gräva gångar i. Gallerburar rekommenderas oftast inte, då gallret kan skada deras nosar och tänder plus att de inte ger plats åt tillräckligt med bottenströ vilket leder till att ströet hamnar utanför buren. Det finns särskilda Dunaburar med djup botten som ofta används av Gerbilägare, dessa kan fungera bra så länge man försäkrar sig om att gerbilderna inte gnager på gallret. Många använder istället stora akvarium med gallertak vilket fungerar utmärkt och möjliggör djupt bottenlager utan att strömedel skvätts ut. En billig lösning som är populär bland gerbilägare är IKEA-lådan SAMLA på 130 liter. I taket (locket) görs då en stor öppning för att ge ventilering. Hålet täcks med galler och en fästanordning, tex med en träram på var sida som klämmer fast gallret. Det går bra att koppla samman flera lådor med rör-system eller liknande för att erbjuda mer plats. Vissa Gerbiler gnager väldigt mycket och risken finns att de gnager sig ut ut en bur som består av plast. Det gäller därför att vara väldigt uppmärksam då plastbehållare används.

Bomaterial

Gerbiler skapar bon av mjukt material i sina tunnlar. Det skall därför finnas mjukt flätbart bomaterial som de kan boa med. Cocosfibrer eller rivet, mjukt hushållspapper brukar uppskattas till detta.7

Bottensubstrat

Bottensubstratet har en viktig roll i att suga upp och kapsla in ammoniak som avges från djurens urin.8 För gerbiler har det även en annan viktig roll; att erbjuda möjligheten att gräva gångar! Detta har visat sig vara mycket viktigt för gerbilers välfärd. 7 En studie visade att det inte bara är grävandet i sig som är viktigt, gerbilen måste kunna skapa en tunnel med en skyddad kammare för att grävbehovet skall stillas.9 I studien utvecklade unga gerbiler stereotypiskt grävande när de enbart fick gräva i sand (som föll ihop utan att bilda gångar). Enbart sand är inte ett bra bottensubstrat för gerbiler eftersom det saknar uppsugningsförmåga och gångarna faller samman. Det finns många olika sorters bottensubstrat varav alla har för och nackdelar. Vissa kan till och med leda till hälsoproblem hos både dig och ditt djur. Några är bra ur allergisynpunkt men svåra för gerbilen att skapa gångar i. Många blandar därför olika substrat för att få ut det bästa ur varje materials egenskaper. Genom att blanda ut substratet med remsor av rivet papper, kartong och hö håller gångarna bättre. Var generös med bottenmaterial till dina gerbiler, så blir de lyckligare. Minst 20 cm för att de ska kunna bilda fina gångar.

Toalett. Gerbiler är mycket renliga av sig, så länge renhållningen i buren sköts är det ett luktfritt djur. De brukar välja ett ställe att kissa på. Om man ställer en toalåda/toaskål på den platsen med ett annat bottenströ i så fortsätter de ofta att göra sina toalettbestyr i den. Det kan hjälpa till att lägga lite nerkissat bottenmaterial i toalådan. Detta gör det lättare att hålla rent. Den avföring man ser är formad som små hårda pellets och mycket lätt att sopa undan.

Sandbad

Gerbiler ska ha sand att bada i för att hålla pälsen fin, sanden måste bytas ofta eftersom de även brukar använda den som toalett.

Gnagmaterial

Gerbiler gnager väldigt mycket, mer än de flesta andra gnagare! Det är viktigt att förse dem med gnagmaterial varje dag eftersom deras tänder ständigt växer.10  Inredning av trä, papp, grenar och barkbitar från naturen brukar uppskattas. Vissa individer gnager mycket och ofta på allt möjligt. Undvik då inredning av plast och limmade träskivor så som plywood eller spån eftersom dessa material kan vara skadliga om djuret får det i sig.11

Klättring

Många gerbiler tycker om att klättra. Grenar, hyllplan, klätterväggar, hängbroar och klätterställningar kan ge spännande berikning. Viktigt att veta är att  de inte är lika bra på det som tex möss. Därför gäller det att minimera eventuell fallhöjd och se till att det finns mjukt substrat under.

Variera inredningen

Genom att byta ut delar av inredningen och möblera om lite var gång du städar får gerbilen upptäcka och utforska sin omgivning. Detta är viktigt så att den inte blir uttråkad, då det annars lätt blir långtråkigt att bo i en bur jämfört med att leva ute i naturen.

Motionshjul eller inte?

En bur skall självklart erbjuda motion så långt det går men djur är individer och de har så olika behov. Om man har en korrekt inredd miljö till gerbilerna med djupt bottensubstrat, mycket att gnaga på och ytor att springa på så brukar det inte finnas något behov för ett motionshjul. En del gerbiler har så mycket spring i benen att det kan vara svårt att tillgodose med hjälp av burinredning och rastning. Det finns en del risker med hjul som är bra att känna till: Den onaturliga kroppshållningen som djuret har i hjulet kan leda till deformerad nacke och svans vilket ger ryggsmärtor.12 Detta blir extra viktigt att tänka på när det handlar om ett djur med lång svans, så som gerbilen eftersom svansen böjs uppåt efter hjulets form. Slitskador på leder och hud kan även uppkomma samt att djuret kan fastna med fötterna mellan spjälorna. Notera att flera av riskerna har mycket att göra med hjulets utformning och storlek samt hur ofta det används.12 Stora hjul där djuret kan springa med helt rak kropp på en fast yta utgör ett säkrare alternativ än de mindre hjulen med spjälor men om man känner behovet av ett motionshjul till sina gerbiler tycker jag att det finns ett bättre alternativ: Det finns en modell som kallas ”Flying saucer” där djuren springer på en lutande disk istället. På ett Flying saucer 30 cm kan gerbilen fortfarande hålla en bra kroppshållning.13 Med denna modell slipper man problemet att gerbilens svans, rygg och nacke böjs och så länge disken är tillräckligt stor kan de springa raka i kroppen utan att böja sig i sidled. En annan sak som oroar många är att vissa individer verkar utveckla ett beroende av hjulet där användningen av hjulet påminner om stereotypt beteende.12 En trolig förklaring till detta är att det kan handla om individer som redan lever med någon form av inre stress och att hjulet då används till överdrift eftersom det ger en antistress-effekt (hamstrar som fick gräva djupa tunnelsystem sprang mindre i sina hjul). Om en individ springer överdrivet mycket i sitt hjul bör det alltså vara av intresse att undersöka varför djuret är stressat och ta itu med den bakomliggande orsaken. Hos laboratoriedjur har man i flera studier sett olika positiva effekter vid användning av motionshjul. Exempel på dessa är ökad inlärningsförmåga, effekter i hjärnan som motverkar depression och Alzeimers, positiva effekter på hjärtat, blodomloppet och andra inre organ.12,14 Motion hjälper djur att hålla sig friska.12 Ett Flying saucer kan man låta det stå i rasthagen alternativt ge gerbilerna tillgång under en begränsad tid var dag för att minimera risken för skador. Motionshjul eller springplatta bör dock aldrig ersätta ett djurs tillgång till annan aktivering och motion!

 

 

Inredningssäkerhet

Många gerbiler klättrar gärna, även om de inte är så bra på det. Vill man skapa hyllsystem med avsatser och klätterväggar gäller det därför att minimera eventuell fallhöjd och se till att det finns mjukt substrat under. De hoppar väldigt bra, det finns individer som hoppar 50 cm högt för att ta sig ur en bur. En vuxen gerbil behöver ett galleravstånd på max 10 mm för att inte kunna smita igenom.

Vad säger lagen? 1

Kaniner och gnagare ska ha tillgång till gnagmaterial.
Gnagmaterial bör utgöras av hårda fodermedel såsom knäckebröd, råa rotfrukter, färska grenar med bark eller dylikt.

Golv av halt material ska vara försett med halkskydd. Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.

Burbottnen i andra burar än betesburar ska vara täckt med ett för djuren anpassat strömedel

Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, taggmöss, chinchillor och degusråttor ska ha en bolåda med tak eller bohåla med rent och torrt bomaterial. Detta gäller även dräktiga kaninhonor från och med en vecka före beräknad förlossning till minst fyra veckor därefter. Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas bolådor eller bohålor i sådan omfattning att de kan utnyttjas av alla djur samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

Kaniner, guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha bomaterial med långa strukturer så att det kan flätas samman.

Gerbiler ska ha ett gångsystem av rör eller liknande, eller sådant bottenmaterial som de kan gräva gångar i.

Gerbiler, chinchillor och degusråttor ska ha ren och finkornig sand för pälsvårdande sandbad.

Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 0°C. De ska alltid ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.

Referenser

1 SJVFS 2014:17 Saknr L 80. Kap 8, § 3, § 7, § 11, § 12, § 14, § 15, § 16, § 17, § 21. Bilaga 1:4 Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf

2 João Brandão & Jörg Mayer (2011) Behavior of Rodents with an Emphasis on Enrichment. Journal of Exotic Pet Medicin Volume 20, Issue 4: 256–269

3 Vera Baumans (2005) Environmental Enrichment for Laboratory Rodents and Rabbits: Requirements of Rodents, Rabbits, and Research. Ilar Journal 46(2):162-70. Full-text available at: http://ilarjournal.oxfordjournals.org/content/46/2/162.full.pdf+html

4 https://www.rspca.org.uk/adviceandwelfare/pets/rodents/gerbils/environment

5 Christopher J. Gordon. Temperature Regulation in Laboratory Rodents. Cambridge university press.s 103 https://books.google.se/books?id=XtkldmBVVAwC&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

6 Fawcett. A (2008) ARRP Guideline 22: Guidelines for the housing of mice in scientific institutions. Animal Research Review Panel. Full-Text available at: http://www.animalethics.org.au/__data/assets/pdf_file/0004/249898/Guideline-22-mouse-housing.pdf

7 D.B. Sørensen, T. Krohn, H.N. Hansen b, J.L. Ottesen, A.K. Hansen (2005) An ethological approach to housing requirements of golden hamsters, Mongolian gerbils and fat sand rats in the laboratory—A review. Applied Animal Behaviour Science 94, 181–195Full-text available at: http://eurekamag.com/research/008/271/008271443.php

8 Catherine M VogelweidKathleen A ZapienMatthew J HonigfordLinghui LiHua Li, and Heather Marshall(2011) Effects of a 28-Day Cage-Change Interval on Intracage Ammonia Levels, Nasal Histology, and Perceived Welfare of CD1 Mice. J Am Assoc Lab Anim Sci. 2011 Nov; 50(6): 868–878. Full-text available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3228923/

9 CHRISTOPH WIEDENMAYER (1997) Causation of the ontogenetic development of stereotypic digging in gerbils. Animal Behaviour. Vol 53, Issue 3: 461–470 Full-Text available at: http://eurekamag.com/research/008/271/008271443.php

10 http://www.peteducation.com/article.cfm?c=18+1798&aid=3078

11 Vicki Judah, Kathy Nuttall. Exotic animal care & management. Second edition. Jordan Applied Technology Center. Chapter 9.

12 Sophie Helene Richter1, Peter Gass1, and Johannes Fuss1 (2014) Resting Is Rusting: A Critical View on Rodent Wheel-Running Behavior. The Neuroscientist Vol. 20(4) 313 –325

13 http://www.flyingsaucerwheels.com/

14 Bjørnebekk A1Mathé AABrené S (2005)The antidepressant effect of running is associated with increased hippocampal cell proliferation.Int J Neuropsychopharmacol.  Sep;8(3):357-68