NÄRINGSBEHOV

Näringsbehovet kan skilja sig åt markant mellan olika arter av gnagare. Det finns även andra faktorer än arttillhörighet som påverkar vilken kost ditt djur behöver, till exempel dess ålder, livsfas och hälsa. Det har utförts en del studier gällande gerbilens näringsbehov men informationen som finns tillgänglig är långt ifrån komplett.
Studierna har visat att gerbilers näringsbehov ligger nära brunråttans.2 I det vilda lever de på en diet som är låg i fiberhalt, detta kan man även se på deras matsmältningsorgan. Till skillnad från hamstrar så saknar gerbilen fysiologisk anpassning för att bryta ner och tillgodogöra sig näring i foder med hög fiberhalt.2,4,5 Vilda gerbiler spenderar mycket tid på att födosöka och samla mat. På sommaren består en stor del av födan av gröna växter medans de vintertid lever av sitt förråd som bland annat kan innehålla bovete, vete, hirs, havre samt grenar och frön av olika växter.6 Även en del insekter ingår i deras föda. Gerbiler är koprofager vilket betyder att de har två sorters bajs varav det ena äts upp.6,7 Detta gör de för att tillgodogöra sig mer näring. De får på så vis i sig viktiga B-vitaminer som mikroorganismer i tarmen har producerat.6,7

 

Gerbiler äter regelbundet och skall därför ha fri tillgång till mat.1 En vuxen gerbil i fångenskap äter ca en tesked torrfoder per dag.2

Dräktiga och digivande honor har ett ökat behov av vissa näringsämnen.2,3 Om de inte får i sig tillräckligt med näring kan det resultera i både viktförlust, bristsjukdomar och att de äter upp sina ungar.2,3

STRÖMATA

Genom att ge en lagom mängd torrfoder som du sprider ut i bottenströet hålls gerbilerna sysselsatt med att leta mat. Att få ägna sig åt detta är viktigt för gerbilens välmående.

En balanserad kost är ett bra sätt att förebygga sjukdomar på! Men vad är då en balanserad föda för gerbiler?

Protein

Många faktorer påverkar hur stor del av djurets föda som bör utgöras av protein, till exempel livsfas och hälsa samt proteinets källa, sammansättning av aminosyror och hur lättsmält det är.2,5,8,9,10 Dräktiga och digivande mödrar samt ungar under tillväxt behöver ca 16 % protein.2,11,13  För en färdigvuxen gerbil är ca 14 % protein lagom medans 12 % brukar räcka för äldre individer.12  Dessa siffror gäller kommersiella foder sammansatt av naturliga ingredienser med lättsmälta proteinkällor. Det är viktigt att hålla sig inom rekommenderade ramar. Överdriven proteinkonsumtion (över 20%) bör undvikas då det kan innebära en påfrestning för djurets njurar.8,10,11

Fett

Rekommenderad fetthalt varierar från 4 % till 7 %.2,11,13  Växande och reproducerande individer behöver lite mer fett än vad gamla individer behöver.9,17 För hög fetthalt riskerar att förhöjda kolesterolvärden i blodet.12,14 Studier har visat att gerbiler är mycket känsligare än till exempel råttor, för kolesterol.2,14  Det leder till ansamlingar i olika organ vilket påverkar gerbilens hälsa negativt.14

Kolhydrater

Kolhydrater skall utgöra den största andelen av gerbilens föda, det finns gott om kolhydrater i till exempel spannmål och olika fröer. Att Gerbiler har ett behov av kolhydrater är bevisat, men exakt hur mycket eller vilken källa som är bäst för dem är ännu okänt.2 För många gnagare är långsamma kolhydrater bättre än snabba, socker bör undvikas.5,8,10 Eftersom gerbiler har en benägenhet att med åldern få diverse tandsjukdomar (plack och tandsten) bör man vara försiktig med söta födokällor.12 Dolt socker brukar finnas flera sorters smådjursgodis och även i många gnagarblandningar, därför gäller det att läsa innehållsförteckningen på allt man ger dem för att undvika ingredienser som socker, fruktos, sackaros, glukos, laktos, maltos, sirap, honung, melass med mera.

Fibrer

Den optimala fiberhalten för gerbiler är ännu okänd men om vi utgår från råttan, så bör upp till 10 % fiberhalt vara okej.15 En hög fiberhalt innebär att gerbilerna måste äta mer av fodret för att tillgodogöra sig näringen än av ett foder med lägre fiberhalt.5

Mineraler och vitaminer:

Gerbilers behov av mineraler och vitaminer anses vara detsamma som hos råttor, med ett fåtal undantag. Följande tabell är baserad på laboratoriestudier och anger gerbilers minimumbehov av olika mineraler och vitaminer per kg föda. En kropp kan dock sällan absorbera all näring i ett foder, hur mycket av ett ämne som faktiskt tas upp av kroppen varierar beroende på olika faktorer. Hög fiberhalt gör att näringsämnen blir svårare att absorbera, därför behöver fodret oftast innehålla mer av näringsämnena än vad tabellen anger.10

Mineraler
Kalcium g 5.0  6.3 g vid reproduktion
Klor g 0.5
Magnesium g 1.5 Högre än för råttor
Fosfor g 3.0  3.7 g vid reproduktion
Kalium g 3.6
Natrium g 0.5
Koppar mg 5.0 8.0 mg vid reproduktion
Järn mg 35.0  75.0 mg vid reproduktion
Mangan mg 10.0
Zink mg 25.0
Jod µg 150.0
Molybden µg 150.0
Selen µg 150.0 400 µg vid reproduktion
Vitaminer (baserade på råttans behov, vilket anses vara tillräckligt)
A mg 0.7
D mg 0.025   Främjar upptag av Ca
E mg 18.0
K mg 1.0
Biotin (B7) mg 0.2
Kolin mg 750.0
Folsyra (B9) mg 1.0
Niacin (B3) mg 15.0
Pantotensyra (B5) mg 10.0
Riboflavin (B2) mg 3.0 4.0 mg vid reproduktion
Tiamin (B1) mg 4.0
Pyrodoxin (B6) mg 6.0
Kobalamin (B12) µg 50.0
Värdena är baserade på en diet som innehåller 10% vatten och utgör minimum värden.
Högre värden kan vara önskvärt I en naturlig diet.


BASFÖDA

Det finns kommersiella foder på marknaden som framställts specifikt för gerbiler. Innehåll, utformning och kvalité på dessa foder varierar mellan olika tillverkare. Även om det står ”komplett foder” på förpackningen gäller det att läsa innehållsförteckning och näringsanalys ordentligt. Det finns inget foder som ensamt tillgodoser alla individers behov eftersom näringsbehovet varierar mellan olika livsskeden. Vissa kommersiella foder lämpar sig mer än andra, många innehåller på tok för mycket socker, fett och konstgjorda färgämnen.

Enformiga foder/pellets

Ett foder där alla bitar ser likadana ut brukar ha en noga uträknad balans av de näringsämnen arten behöver. Än en gång är det viktigt att titta på innehållsförteckningen och näringsanalysen så att det passar just ditt djur. Dessa foder har fördelen att gerbilerna inte kan selektera (dvs endast välja ut de godaste bitarna). Nackdelen med att bara ge enformiga foder kan vara att gerbilerna går miste om den berikande sysslan att få välja och skala sin mat.

Foderblandningar

Det finns många olika gnagarblandningar på marknaden, vissa med väldigt dåligt innehåll men några som är helt okej. Foderblandningar med torkad frukt och syntetiska färgämnen bör undvikas! En annan sak som är viktig att komma ihåg är att en välbalanserad blandkost blir obalanserad om djuret inte äter alla bitarna utan bara de godaste. Detta kan lätt leda till näringsbrist vilket i sin tur kan orsaka olika sjukdomar.2,12,16,17,18,19 

Vad är bäst?

Gnagarblandningar brukar vara mer populära än pellets när gerbilen själv får välja men risken är då stor att djuret selekterar. En lösning som ger fördelarna av båda fodertyperna är att erbjuda ett enformigt foder/pellets av bra kvalité som bas men även ge lite av en bra gerbilblandning varannan kväll i form av berikning. Blandningen kan då med fördel spridas ut i buren och gömmas här och där så att gerbilen får ägna sig åt födosök. Det är viktigt att då ge mindre av blandningen än vad dina gerbiler äter på ett dygn, så att de även äter av pelletsen.

Blanda eget foder

Fördelen med att blanda eget foder är att man vet exakt vad som finns i det. Genom att välja råvaror av hög kvalité och med bra egenskaper kan fodret bli riktigt bra. Det finns dock många svårigheter med att blanda eget foder som är viktiga att lyfta fram.

De tips och recept som går att läsa på svenska forum och webbsidor bör tas med en nypa salt. Få har den kunskap och förståelse som krävs för att fodret ska få rätt innehåll och balans mellan de olika näringsämnena. Egenblandat foder som till största del består av säd och fröer, har automatiskt en brist på bland annat kalcium, koppar och vitamin D3.12,20 Dessa brister kan få förödande konsekvenser för djurets hälsa.

Det gäller att ha stora kunskaper om näringslära, djurets behov och hur man ska kompensera för olika brister för att kunna komponera ett balanserat foder. Självkomponerat foder kan annars göra mer skada än nytta och det kan det gå riktigt illa!2,12,13,16,17,18,19

FÄRSKFODER/TILLSKOTT

När det kommer till färskfoder gör många misstaget att ge sitt djur av den mat som tillagats till människor och som därför innehåller salt och kryddor. Detta är inte passande för en liten djurkropp och för mycket salt kan vara direkt skadligt för dem.21 Försök att fokusera mest på saker du kan ge helt färskt, så som grönsaker och örter. Frukt innehåller mycket fruktsocker och bör ges med måtta. När det gäller små djur är det säkrast att hålla sig till KRAV-märkta produkter eller plocka själv i naturen. Det finns ett stort antal  färska örter och bladväxter som går bra att plocka utifrån. Försäkra dig först om att de inte är giftiga för smådjur, tänk även på att växterna ej får vara besprutade och plocka inte nära trafikerade vägar eller stigar där folk rastar sina hundar. Linser, frön och hela korn av spannmål kan med fördel groddas och ges till gerbilerna. Exempel på tillagade saker som går bra att ge då och då är okryddad barnmat, kokta bönor, kokt potatis, pasta, ris, kött och ägg. Insekter brukar vara populärt, både torkade och levande men de måste vara köpta eller odlade eftersom vilda insekter ofta bär på parasiter.
Genom att erbjuda lite varierat färskfoder några gånger i veckan ökar chansen att näringsbehovet täcks upp.

Saltsten/Mineralsten?

Vid en balanserad utfordring behövs ingen saltsten eller mineralsten.
Salt i överflöd kan vara skadligt för djuret.21

Hö?

Gerbiler har inget behov av att äta hö, det är inte skadligt om de äter lite av det och det kan utgöra en trevlig sysselsättning för dem eftersom de gärna gnager sönder och bäddar med det.

VATTEN

En gerbil dricker mellan 4-10 ml/100 g kroppsvikt/dag.2 Färskt vatten ska ständigt finnas tillgängligt. Vattenskålar kan användas men bör placeras på högre plan. Många föredrar vattenflaska för att undvika att vattnet blir smutsigt eller välts ut. Nytt vatten bör ges dagligen och flaskan rengöras noggrant minst en gång var fjortonde dag.22

GODBITAR

Nötter och frön brukar vara mycket omtyckt men undvik att ge för mycket eftersom de innehåller mycket fett.23 Undvik även söta saker i för stor mängd, så som torkad frukt.16 Andra saker som brukar uppskattas är spannmål, osockrade frukostflingor, puffat ris, torkade grönsaker och örter. Godbitar är ypperliga att använda för träning, aktivering och berikning. De kan gömmas eller spridas ut i buren för att trigga igång djurets naturliga födosöksbeteenden!

Vad säger lagen? 24

Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder.

Referenser:

1 http://www.hamsterforeningen.se/v%C3%A5ra-arter/gerbil/foder-18575465

2Nutrient Requirements of Laboratory Animals: Fourth Revised Edition, 1995. 6 Nutrient Requirements of the Gerbil. Available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK231920/

3Anthony D. Fredericks. Stackpole Books. How Long Things Live. Available at: https://books.google.se/books?id=3fJTjqowJqEC&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

4 Nutrient Requirements of Laboratory Animals: Fourth Revised Edition, 1995. 5 Nutrient Requirements of the Hamster. Available at: http://www.nap.edu/read/4758/chapter/7

5 Pei YX1Wang DHHume ID. (2001) Effects of dietary fibre on digesta passage, nutrient digestibility, and gastrointestinal tract morphology in the granivorous Mongolian gerbil (Meriones unguiculatus). Physiol Biochem Zool.  Sep-Oct;74(5):742-9.

6 N. P. NAUMOV & V. S. LOBACHEV. Ecology of the Desert Rodents of the USSR.(Jerboas and Gerbils) http://home.wtal.de/ehr/gerbils/wild.htm

7 Lorene Stockberger (1977) Iowa State University Veterinarian Volume 39 Issue 2 Article 8 The Mongolian Gerbil. Full-Text available at: http://lib.dr.iastate.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2877&context=iowastate_veterinarian

8 Laboratory Animal Medicine. S 128-130. Available at: https://books.google.se/books?id=cSDgBAAAQBAJ&pg=PA128&lpg=PA128&dq=carbohydrates+hamsters+nutrition&source=bl&ots=lhxMZZ0XK4&sig=V7Z7svPjqMCdjXQJ3aa0SVGLgUQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwis1ujzoPjNAhWDJSwKHa60CGI4ChDoAQgiMAE#v=onepage&q=carbohydrates%20hamsters%20nutrition&f=false

9 Nutrient Requirements of Laboratory Animals: Fourth Revised Edition, 1995. 2 Nutrient Requirements of the Laboratory Rat. Available at: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK231925/

10 Alison Campbell (2015) The scuttling gourmet. Fourth edition.

11 Donna Anastasi. Gerbils: The Complete Guide to Gerbil Care. https://books.google.se/books?id=R8cPBgAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

12 Bernard S. Moskow, Bernard H. Wasserman, Morton C. Rennert (1968) Spontaneous periodontal disease in the mongolian gerbil Journal of periodontal research Volume 3, Issue 2, April, Pages 69–83

13 http://www.merckvetmanual.com/mvm/exotic_and_laboratory_animals/rodents/gerbils.html

14 A. M. TEMMERMAN, R. J. VONK, K. NIEZEN-KONING, R. BERGER & J. FERNANDES. (1989) Effects of dietary cholesterol in the Mongolian gerbil and the rat: a comparative study Laboratory Animals  23, 30-35. Full-Text available at: http://lan.sagepub.com/content/23/1/30.full.pdf

15 Peter Wen-Shyg ChiouBi YuChung-Yi Kuo (2000) Comparison of Digestive Function Among Rabbits, Guinea-Pigs, Rats and Hamsters. I. Performance, Digestibility and Rate of Digesta Passage. Journal of animal science 13(11): 1499-1507

16 H.K. El-AguizyRichard D. RichardsShambhu D. Varma (1983) Sugar cataracts in mongolian gerbil (Meriones unguiculatus) Experimental Eye Research Volume 36, Issue 6, Pages 839–844

17 Lucocq, J.M. & Findlay, J.A. Cell Tissue Res. (1981) Islet organ, blood glucose and glucose tolerance of lean and obese Mongolian gerbils Cell and Tissue Research Volume 220, Issue 3, pp 623–636 doi:10.1007/BF00216765

18 http://www.anmedin.com/sv/373.html

19 http://www.anmedin.com/sv/409.html

20 Alison Campbell (2015) The scuttling gourmet. Fourth edition.

21 Sosuke Kato,Tetsuya Tsukamoto,Tsutomu Mizoshita,Harunari Tanaka,Toshiko Kumagai,Hiroyoshi Ota,Tsutomu Katsuyama,Masahiro Asaka,Masae Tatematsu (2006) High salt diets dose-dependently promote gastric chemical carcinogenesis in Helicobacter pylori-infected Mongolian gerbils associated with a shift in mucin production from glandular to surface mucous cells. Volume 119, Issue 7: 1558–1566. Full-Text available at: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ijc.21810/full

22 Determination of Organic Matter Buildup in Rodent Water Bottles over a 14-Day Period. Luo and G.B. Mulder. Available at: http://www.criver.com/about-us/eureka/wp-content/uploads/AALAS_2011_Organic_Matter_Buildup_in_Water_Bottles1.pdf

23 http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall

24 SJVFS 2014:17 Saknr L 80. Kap 8, § 22 Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf