VARFÖR BERIKNING

När man skaffar sig djur som hålls i bur kan det vara bra att begrunda några saker först:
Våra husdjur må vara domesticerade under många års tid men de har fortfarande kvar behovet av att få utföra sina naturliga beteenden. Beteendebehov har visat sig kunna vara lika viktiga för djurets välmående som de basala behoven av att äta och sova.1 I det vilda är många arter anpassade till att röra sig över stora ytor, till exempel för att söka mat. Terrängen i naturen kan vara svår och kräva att djuret får springa, hoppa, klättra och gräva. Det är inte ovanligt att födosök upptar ca 50 % av deras vakna tid.2,3,4,5

 

Jämför det med ett tamdjur som dagligen får mat i en skål och aldrig behöver anstränga sig. Studier har visat att beteenden som leder fram till själva ätandet regleras av inre mekanismer och när djuret får utlopp för dessa triggas ett belöningssystem igång (där bla dopamin frigörs).6,7 Belöningen är alltså kopplad till förväntan och inte till själva ätandet.Att arbeta för maten stillar det inre beteendebehovet och kan därför klassas som något som djuren mår bra av att få göra.7 Vilda djur stöter på situationer dagligen som utmanar deras sinnen och mentala förmåga. Hur många nya föremål eller främmande dofter/smaker/ljud upplever ditt djur varje dag?

BETEENDESTÖRNINGAR: Om gerbilen är missnöjd, uttråkad och understimulerad kan den visa sin frustration genom att gnaga på galler, gräva i hörn eller hoppa oavbrutet mot burens öppning för att ta sig ut. Det utvecklas lätt till stereotypa rörelser och behöver åtgärdas fort genom att ge dem mer yta och mer aktivering. Vissa individer är svårare att tillfredsställa än andra.

HUR

En tillräckligt stor bur med för arten anpassad inredning är alltid av stor vikt. Du kan läsa mer om vad som ska finnas i gerbilernas bur under rubriken ”Miljö”. Det finns många roliga sätt att berika djurens vardag på! Här kommer några förslag på hur du kan göra.

 

Upptäcka och motion

Gerbiler är inte så mycket för att klättra, även om det finns de som tycker att det är kul. De kräver yta eftersom de har ett stort behov av att få springa. Vilda gerbiler färdas 1,2-1,8 kilometer per dygn på sommaren.8 En favorit för många gerbiler är att få komma ut en stund och vistas utanför buren. Vissa skapar en rasthage på golvet eller ett bord med roliga saker som gerbilerna kan undersöka och gnaga på. Du kan enkelt göra en hopvikbar rasthage av ark eller skivor som du tejpar ihop.

 

Du kan också låta dem springa fritt i rummet en stund. Det är då viktigt att rummet är ordentligt säkrat och att det sker under uppsikt. Gerbiler gnager på allt möjligt så som sladdar, plastsaker, textilier, knappar på handkontroller och växter med mera. Se till att de inte når upp till giftiga krukväxter samt att sladdarna är skyddade.

 

På sommaren går det bra att rasta gerbilerna utomhus en liten stund i en hage eller större bur men tänk på att de är fenomenala på att gräva så att de inte plötsligt rymmer när du tittar bort. Försäkra dig då om att de har tillgång till skuggan och erbjud flera gömställen där de kan söka skydd.

Födosök

Min absoluta favorit bland berikningar! Mat kan med fördel spridas ut på olika ställen i buren (vilket kallas att strömata), gömmas och hängas upp för att uppmana gerbilen att söka efter föda samt jobba lite för att få tag på den. Det är ett ypperligt sätt att aktivera gerbilerna på.

 

Mat eller några andra små godbitar göms i en toalettrulle vars kanter viks ihop. Maten kan även strös i en äggkartong och täckas med papperstussar, hö eller löv; roligt, enkelt och billigt.

 

Godbitar utan skal kan med fördel gömmas i en skål eller kruka med akvariestenar. De kan sitta länge och gräva eller pilla bland stenarna i jakt på det goda. Risken med skalbeklädda frön är här att det blir skräpigt och svårt att skilja skal från sten vid rengöring.

 

Att hänga upp godsakerna är alltid ett bra sätt att låta djuren jobba lite. Gardin-nypor kan användas för att hänga upp grönsaksstavar, örter, fruktbitar eller annat gott på lite olika höjd så att de blir lite svåra att nå. Klättergrenar i närheten gör att de får lite motion i jakt på maten.

 

Träbitar med borrade hål i kan vara ett suveränt sätt att födoberika på! Tvätta träet noga först bara. I hålen trycks sedan små godbitar in, till exempel nötter, örter, frön eller torkad frukt vilket kan hålla gerbilerna sysselsatta länge.

Gräva

Vilda gerbiler spenderar stora delar av sin tid åt att gräva gångar. Tillsammans med gnagandet är grävandet en av gerbilens största sysselsättningar. Många tama gerbiler gräver mållöst och stereotypiskt i hörnen på buren. En studie visade att det inte bara är grävandet i sig som är viktigt, gerbilen måste kunna skapa en tunnel med en skyddad kammare för att grävbehovet skall stillas. I studien utvecklade unga gerbiler stereotypt grävande då de enbart fick gräva i sand (som föll ihop utan att bilda gångar).Det har också visats att gerbiler som föds upp i tunnelsystem (antingen egen-grävda eller konstruerade) inte utför stereotypa grävande när de växer upp, utan istället grävde egna gångar och bon om de ges möjlighet.

 

Gerbilbebisar som växer upp i en miljö utan tunnelsystem utför stereotypt grävande trots att de senare i livet får tillgång till djupt bottensubstrat.9,10  Detta säger mycket om gerbilens gräv-behov och att det är viktigt hur vi håller dem redan från födsel. Gerbiler bör alltså få föda sina ungar i sitt tunnelsystem eller i ett bo under ströet.

En gerbil som inte får ordentliga grävmöjligheter blir fruktansvärt frustrerad. De flesta gerbilägare har tack ock lov ett djupt lager bottensubstrat i hela buren (minst 20 cm djupt). Detta blandas bäst ut med pappersremsor, kartongbitar och hö för att gångarna ska hålla bättre. Om du har en väldigt stor bur, kan du skapa en ordentlig gräv-del men se till att den är tillräckligt stor för att stilla grävbehovet och skapa gångar. Det krävs så klart ett djupt substrat men vilken sorts substrat du väljer har också stor betydelse. Undvik dammiga material som kan fastna i gerbilernas andningsvägar.

Sinnen

För att efterlikna möten med främmande objekt, vilket stimulerar djurets alla sinnen, kan en låda fyllas med lite olika saker som hämtats ute från naturen. De kan så klart även placeras direkt i buren, grävlådan eller rasthagen. Tex löv, grenar, kottar, mossor och stenar. Djuret får då undersöka objekten med sina sinnen, om du vill kan du även gömma en och annan matbit där i.

 

Se till att inget i lådan är smutsigt, vasst eller giftigt. Det är även viktigt att tänka på var materialet hämtas ifrån. Undvik områden nära trafik samt där risk för smitta från vilda djur är stor. Tänk även på att materialet ej får vara besprutat och plocka inte växter nära stigar där folk rastar sina hundar.

 

En kruka med egenodlat gräs, vetegräs och diverse groddade fröer brukar vara populärt. Det undersöks ivrigt med alla sinnen. Såjord och ekologisk blomjord går bra att använda men var beredd på att de kan gräva ur krukan så glädjen kan bli kort eftersom de mycket väl kan få för sig att gräva i krukan.

 

En annan sak jag gör för att låta dem utforska och använda sina sinnen är att jag låter mina gerbiler utforska varandras dofter då och då. Antingen får de besöka varandras bur en stund (självklart inte så att de vistas där samtidigt) eller så byter jag en inredningsdetalj mellan burarna.
Om man vill göra detta bör man tänka på att inte göra det för ofta eftersom det troligtvis annars skulle få motsatt effekt och skapa stress hos djuren.

Gnagmöjligheter

Gerbiler är gnag-maskiner! Ett enkelt och uppskattat sätt att aktivera dem på är att ösa in nytt gnagvänligt material i buren varje dag. Pappkartonger, hopknycklat tidningspapper, wellpapp etc.

 

Grenar och rötter kan hämtas gratis från skogen. I våran grenguide kan du läsa vilka trädslag vi rekommenderar samt hur du kan rengöra dem innan de används.

 

Olika sorters träleksaker finns att köpa i zoobutiker som är säkra att gnaga på.Om du har tillgång till såg, borr och en bit ståltråd kan du enkelt göra en egen gnagarleksak av en gren till dina djur.

 

Vad säger lagen? 12

Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.
En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. Grävande djur bör ha grävmöjligheter och hamstrande djur möjligheter att samla foderförråd.

Referenser:

Behavior and Behavioral Needs IAN J. H. DUNCAN. Full text available at: http://ps.oxfordjournals.org/content/77/12/1766.full.pdf

1 Ebensperger L A & José Hurtado M (2005) Seasonal changes in the time budget of degus, Octodon degus. Behaviour. 142 (1): 91-112

2 Luo Yang , Zhang Minghai , Ma Jianzhang , Wang Shuangxi , Zhang Shusen , Wu Ankang  (2005)Time budget of daily activity of francois’ langur (Trachypithecus francoisi francoisi) in Guizhou Province. Acta Theriologica Sinica , 25(2):156-162

3 Warwick R. Tarboton (1978) Hunting and the energy budget of the Black-shouldered Kite. The Condor, 80 (1):88-91

4 Natalia S. Martino, Roxana R. Zenuto, Cristina Busch (2007) Nutritional responses to different diet quality in the subterranean rodent Ctenomys talarium (tuco-tucos) Comparative Biochemistry and Physiology Part A: Molecular & Integrative Physiology. Volume 147, Issue 4, Pages 974–982

5 Kent C. Berridge (2004) Motivation concepts in behavioral neuroscience. Physiology & Behavior 81: 179 – 209

6 Jones M A (2004) Social foraging in captive baboons: implications for enrichment. Full text available at: http://wiredspace.wits.ac.za/bitstream/handle/10539/215/Dissertation.pdf?sequence=1

7 N. P. NAUMOV & V. S. LOBACHEV. Ecology of the Desert Rodents of the USSR.(Jerboas and Gerbils) http://home.wtal.de/ehr/gerbils/wild.htm

8 Valarie V. Tynes Behavior of Exotic Pets. Available at:  https://books.google.se/books?id=kPFW95tjKpQC&pg=PA130&lpg=PA130&dq=hamster+vision&source=bl&ots=wSpkB_Kyu7&sig=TXSC4OVDdsPU-X9XJKJTkVBGOj0&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiTyaSfuv_NAhWHiywKHRLNCVQ4ChDoAQhJMAc#v=onepage&q=hamster%20vision&f=false

9 CHRISTOPH WIEDENMAYER (1997) Causation of the ontogenetic development of stereotypic digging in gerbils. Animal Behaviour. Vol 53, Issue 3: 461–470 Full-Text available at: http://eurekamag.com/research/008/271/008271443.php

10 http://home.wtal.de/ehr/gerbils/behavior.htm

11 SJVFS 2014:17 Saknr L 80 8 kap. 11 § Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf