Ålder

I fångenskap blir dvärghamstrar ca 1,5-3 år gamla.1,2 De kan bli något äldre än så men det är dessvärre vanligare att sjukdomar uppkommer med åldern, vilket förkortar livslängden.2,3

Vikt och längd

Roborovski 20-25 g 6-7 cm4
Kinesisk 25-35 g 9-10 cm5
Vintervit 55-65 g 9-10 cm6
Campbells 55-6 5 g 10-12 cm7

Dvärghamstern som sällskapsdjur

Campbells, rysk vintervit och kinesisk dvärghamster kan bli väldigt trevliga sällskapsdjur, särskilt om de kommer från en seriös uppfödare som avlar på temperament och hanterar ungarna mycket. Roborovskis är kända för att vara lite livliga och något svårare att få tama än de andra arterna. Dvärghamstrar passar bra till lite äldre barn, som är gamla nog att förstå hur de skall handskas med ett så litet djur utan att det tar skada. De behöver så klart bra mat, motion och en aktiverande bur som hålls ren och fin, men för övrigt är de ganska lättskötta. Om och hur de luktar kan variera lite beroende på art, kön och individ. Vissa tycker inte att de luktar något alls medans andra tycker att de luktar lite myskaktigt. Vintervita avger mer doft än Campbells, likaså doftar ofta hanar mer än honor.8 Många dvärghamstrar blir tama och visar uppskattning av mänsklig kontakt men de brukar inte vara intresserade av att kela och gosa. Hur tam hamstern blir beror både på genetiska betingelser och miljön.

Vissa har en bild av hamstern som ett lugnt och inaktivt djur vilket är långt från hela sanningen, vi har bara helt olika dygnsrytm. Hamstern är ett nattaktivt djur och om den inte vaknar av sig själv under dagen ska man inte störa den. På kvällen och natten har den däremot oftast mycket energi och spring i benen, vilket gör att den lätt kan bli uttråkad och frustrerad om den får för liten bur eller för lite motion och berikning. Hur aktiv hamstern är dagtid är väldigt individuellt. Vissa vaknar även på dagen av att man rör sig i rummet och vill då komma ut ut buren en stund. Andra sover till 21-22 på kvällen. Om hamstern vaknar sent på kvällen kan man väcka den försiktigt lite tidigare för att hinna umgås med den, men inte allt för tidigt. Genom att krafsa lite i bottenmaterialet runt 19-tiden och erbjuda den en godbit kan man ibland få den att börja vakna av sig själv vid den tiden.

Om hamstern bits

Det är ganska vanligt att hamstrar bits den första tiden i ett nytt hem, särskilt om den kommer från en djuraffär. Beteendet beror oftast på rädsla och otrygghet och i de flesta fall går det att träna bort genom att regelbundet handskas med den på rätt sätt. Det gäller att vinna hamsterns tillit.
Om en hamster plötsligt börjar bitas trots att den aldrig gjort det förut kan det bero på att den har ont.

Sinnen

För att förstå sitt husdjur kan det vara bra att känna till hur olika människan de faktiskt är. Hur hamstern uppfattar sin omgivning skiljer sig markant från människan.

Syn:

Hamsterns syn skiljer sig markant från människans!

97 % av fotoreceptorerna i guldhamsterns öga utgörs av så kallade ”stavar”.10  Stavar reagerar på svagt ljus. De ger hamstern en förmåga att se mycket bättre i mörker än vad vi kan.11 Stavarna kan dock inte uppfatta färger och ger en mycket suddigare bild. Resterande 3 % av hamsterns fotoreceptorer utgörs av ”tappar”. Tapparna ansvarar för färgseendet men behöver ganska mycket ljus för att kunna aktiveras. Studier har visat att hamsterns öga har förmågan att uppfatta både rött, grönt och blått ljus, även om denna förmåga är begränsad på grund av tapparnas låga antal.10,12,13 Detta färgseende kan vara viktigt att känna till eftersom man länge trott att nattaktiva djur inte kan uppfatta rött ljus, en tro som har lett till användandet av röda lampor för värme eller nattstudier. Infrarött ljus har visats påverka hamstrars inre klocka. 14 Det finns även studier som visat att svag nattbelysning har negativ inverkan på hamstrars hälsa och välmående.15 Undvik därför nattlampa i hamsterns rum. En annan sak som är bra att känna till är hamsterns mycket begränsade förmåga att bedöma avstånd med hjälp av synen. En avsats kan lätt innebära att hamstern felbedömer avståndet ner och den kan då skada sig om den beslutar att hoppa över kanten.16

Luktsinne:

Hamstrar har ett utmärkt luktsinne och kommunicerar mycket med hjälp av feromoner (dofter). 17 Med hjälp av luktsinnet känner de igen sin ägare, samt identifierar artfränders kön, ålder och status.17 Doftsekretet utsöndras genom en specifik körtel som på dvärghamstrar sitter på buken.17 Denna är synliga för våra ögon men täcks oftast av pälsen. Hanens körtel är dubbelt så stor som honans och ibland blir det som en blöt fläck runt den.17 Hamstern gnider körteln mot sin omgivning för att markera sitt revir.17

Hörsel:

Hamstrar kan höra ljud mellan 0,08 och 45 kHz medans människan uppfattar ljud mellan 0,031 och 17,6 kHz.17,18 Det betyder att de kan höra ljud med en betydligt högre frekvens än vad vi kan (ultraljud). En del av ljuden som hamstern avger är så högfrekventa att vi inte kan höra dem.19 Många saker i vår omgivning avger ljud som vi människor inte kan höra men som kan uppfattas stressande för en hamster, till exempel TV-apparater och datorer.8, 20

Känsel:

Hamstern har morrhår i ansiktet som är mycket viktiga för att kunna känna sig fram.21 Genom att svepa fram och tillbaka med sina morrhår kan den skapa sig en noggrann bild av omgivningen.

Läten

Som tidigare nämnt använder sig hamstrar bland annat av läten som ligger utanför vår hörselförmåga. Vissa läten som ligger inom vår hörselfrekvens missas på grund av att de är så otroligt korta. De kan till exempel avge läten som endast varar 170 tusendelar av en sekund!17 Vissa läten kan vi dock höra. De har en mängd olika lockrop för att attrahera en partner och en del av dem kan ibland uppfattas av människor med mycket bra hörsel.22 Ett tydligt hörbart läte från en vuxen hamster är annars ofta tecken på aggression, rädsla eller missnöje. Gnisslande/smattrande tänder är ett tydligt tecken på detta, lika så skrik, morr eller väsande ljud.

Toalett

Hamstern är ett renligt och ofta nästan luktfritt djur, så länge renhållningen i buren sköts. De brukar välja ett ställe att kissa på, genom att sätta en toalåda eller toaskål där blir det lätt att hålla rent. Det är dessutom ovanligt att de kissar eller bajsar under tiden man hanterar dem. De är koprofager vilket betyder att de har två sorters bajs varav det ena äts upp.23 Detta gör de för att tillgodogöra sig mer näring. De får då i sig viktiga vitaminer som mikroorganismer i tarmen har producerat.24  Denna lite mjuka typ av avföring ser man inte så ofta eftersom den äts upp direkt. Den avföring man ser är formad som små hårda pellets och mycket lätt att sopa undan.

Kroppsvård

En hamster skall aldrig badas i vatten (om inte veterinären ger order om det). Vanligen behöver inte klorna klippas heller utan de nöts ner på naturlig väg genom att hamstern har ett bra underlag att gå på samt gräva i. Om klorna blir för långa böjer de sig i sidled. Då klipps de lätt med en nagelsax eller klosax av mindre modell men akta pulpan. Om man märker att det samlas mycket illaluktande sekret och smuts vid hamsterns doftkörtel eller bildas som en skorpa på, kan man fukta bomull eller en topz med ljummet vatten och torka rent. Skorpan kan ibland behöva pillas bort försiktigt med nageln.

Referenser:

1 http://animaldiversity.org/accounts/Phodopus_campbelli/

2 http://animaldiversity.org/accounts/Phodopus_roborovskii/

3 http://www.petwebsite.com/hamsters/hamster_illnesses.asp

4 http://www.hamsterforeningen.se/v%C3%A5ra-arter/dv%C3%A4rghamster/roborovskis-18359189

5 http://www.hamsterforeningen.se/v%C3%A5ra-arter/dv%C3%A4rghamster/kinesisk-18359191

6 http://www.hamsterforeningen.se/v%C3%A5ra-arter/dv%C3%A4rghamster/rysk-vintervit-18359087

7 http://www.hamsterforeningen.se/v%C3%A5ra-arter/dv%C3%A4rghamster/campbells-18359081

8 http://www.roslagens.se/Hamstrar/Hamstrar/Information.html

9 David M. Hunt,Mark W. Hankins,Shaun P Collin,N. Justin Marshall (2014) Evolution of visual and non-visual pigments. Available at: https://books.google.se/books?id=APWwBAAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

10 Populations of Rod and Cone Photoreceptors in the Hamster Retina. Full-text available at: https://www.researchgate.net/publication/264062835_Populations_of_Rod_and_Cone_Photoreceptors_in_the_Hamster_Retina (Guldhamstrars syn)

11 http://archives.evergreen.edu/webpages/curricular/2011-2012/m2o1112/web/nocturnal_mammals.html#Rods_and_Cones

12 http://iovs.arvojournals.org/article.aspx?articleid=2123713 (Vintervitas syn)

13 http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0013403 (Campbells syn)

14 Klante G1Steinlechner S (1995) A short red light pulse during dark phase of LD-cycle perturbs the hamster’s circadian clock. J Comp Physiol A.  177(6):775-80. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8537940

15 Light at Night Causes Changes in Brain Linked to Depression (2010) Ohio State University. http://www.health.am/psy/more/light-at-night-causes-changes-in-brain-linked-to-depression/

16 John Thomas,Phillip Lerche. Anesthesia and Analgesia for Veterinary Technicians – Elsevieron Vitalsource. %th edition. s343. Available at: https://books.google.se/books?id=vDvdCwAAQBAJ&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

17 Patricia Pope Bartlett,Michele Earle-Bridges. The hamster handbook. Available at: https://books.google.se/books?id=QVlYZiNiSckC&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false

18 Henry E Heffner and Rickye S Heffner (2007) Hearing Ranges of Laboratory Animals. Journal of the American Association for Laboratory Animal Science. Vol 46, No 1. Available at: http://www.psychology.utoledo.edu/images/users/74/21.JAALAS_Revised.pdf

19 Valarie V. Tynes Behavior of Exotic Pets. Available at:  https://books.google.se/books?id=kPFW95tjKpQC&pg=PA130&lpg=PA130&dq=hamster+vision&source=bl&ots=wSpkB_Kyu7&sig=TXSC4OVDdsPU-X9XJKJTkVBGOj0&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiTyaSfuv_NAhWHiywKHRLNCVQ4ChDoAQhJMAc#v=onepage&q=hamster%20vision&f=false

20 http://www.alnmag.com/article/2010/01/noise-and-light-vivarium

21 Lawrence E. Wineski (1983) Movements of the cranial vibrissae in the Golden hamster (Mesocricetus auratus). J Zool Lond 200, 261-280.

22 http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0116789

23 Nutrient Requirements of Laboratory Animals: Fourth Revised Edition, 1995. 5 Nutrient Requirements of the Hamster. Available at: http://www.nap.edu/read/4758/chapter/7

24 Hörnicke H and Björnhag G (1980) Coprophagy and related strategies for digesta utilization Digestive Physiology and Metabolism in Ruminants pp 707-730. Full-text available at: http://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-011-8067-2_34#page-1